Specialarbete, 7,5 hpSvenska språket, fortsättningskurs, SV1203VT 2014Handledare: Benjamin Lyngfelt.

Denna uppsats behandlar Adjektivets a- och e-ändelser i personsyftande bestämda nominalfraser. Syftet med studien är att se om det har skett en förändring i bruket av dessa former i tidningstext, och främst om e-ändelser har ökat för kvinnliga referenter och neutrumord samt a-ändelser för manliga referenter. Undersökningen är korpusbaserad och har genomförts i Språkbankens konkordanser, Press 65 och Press 98, där femtio Adjektiv har valts ut och undersökts med båda formerna. Resultaten av undersökningen är att e-ändelser för kvinnliga referenter samt neutrumord har ökat något och även att a-ändelsen har ökat för manliga referenter. Detta tyder på att det har skett en uppluckring av den traditionella användningen av Adjektivändelserna under den aktuella perioden.

Specialarbete, 7,5 hp Svenska språket,fortsättningskurs 1203 Vt 2012Handledare: Benjamin Lyngfelt.

I denna uppsats studeras den semantiska utvecklingen hos ett antal ad-jektiv som betecknar sinnesstämningar. Syftet med arbetet är dels att undersöka vilka förändringar de enskilda Adjektiven genomgått, och dels att ta reda på om några av de mest vedertagna teorierna om semantisk förändring på ett tillfredsställande sätt kan beskriva de observerade för-loppen.Den teori som huvudsakligen används är Gustaf Sterns klasser av se-mantisk förändring, såsom Sören Sjöström översätter och presenterar dem i Semantisk förändring. Hur ord får nya betydelser (2001). Jag ut-för dock även komponentanalyser på de utvalda orden för att studera om det kan vara en lämplig arbetsmetod.Sammanlagt åtta Adjektiv har utvalts genom en process med det vikti-gaste slutliga urvalskriteriet att de ska ha genomgått en i jämförelse stor betydelseförändring. De undersökta orden är arg, belåten, ilsken, ledsen, lycklig, otrygg, rasande och slö.

Enkäter används flitigt idag. Spector (1994) menade att endast en liten del av den förklarade variansen i enkäter utgörs av det som önskas mäta. Bryggan mellan respondenten och enkäten är språket. Enligt Whorf-Safir hypotesen styrs våra tankar av språket. Semin och Fiedler (1988) menade att ordklasserna har olika abstraktionsnivåer.

För att kunna ge en djupare förståelse för jämställdhetsfrågan i läromedel samt hur detta kanpåverka elever och lärare innehåller den här uppsatsen en genusanalys av Good Stuff (2002)och Wings (2008), två av de vanligaste läromedlen i engelska för svenska elever i årskurs 7.Böckerna har analyserats utifrån tre aspekter: representation av män, kvinnor ochtranspersoner, Adjektiva beskrivningar av manliga och kvinnliga karaktärer samt manliga ochkvinnliga karaktärers sysselsättningar. Gällande representationen kunde urskiljas att bådaböckerna hade en ojämlik fördelning av manliga och kvinnliga karaktärer där samma resultatäven kunde urskiljas i antal kända män och kvinnor benämnda i böckerna. Genom attklassificera Adjektiv i de två läromedlen visade Good Stuff större skillnad i manliga ochkvinnliga beskrivningar än vad Wings gjorde. Genomgående kunde analysen visa attkvinnliga karaktärer oftare beskrivs med Adjektiv betecknande skönhet än de manligakaraktärerna, medan manliga karaktärer oftast beskrevs med Adjektiv betecknande mentalkapacitet och situation. Gällande de sysselsättningar som karaktärerna ägnar sig åt i respektivebok stämmer analysresultatet i stor del överens med de stereotypa bilderna av sysselsättningarsom tidigare forskning kunnat urskilja.

Den här uppsatsen behandlar en undersökning av hur Adjektiv används som några olika stildrag i yngre fornsvensk och äldre nysvensk historieskildring. Det undersökta materialet är historieskildring i prosaform, bestående av fyra olika verk: Prosaiska krönikan, Peder Swarts krönika, Per Brahes krönika och Agneta Horns memoarer. Undersökningen är delvis en systematiserad stilistisk undersökning och delvis en undersökning av ajdktivens utveckling i texterna.De redan vedertagna forskningsresultaten om svenskans morfologiska utveckling verkar stämma överens med undersökningens resultat. Till exempel syns övergången från den inhemska Adjektivändelsen -og till den tyska -ig. I undersökningen upptäcktes även en viss variation, speciellt i Prosaiska krönikan, vilket tyder på att övergången skedde under yngre fornsvensk tid.

Studien kartlägger vanliga Adjektivliknelser i svenska bloggtexter ur två aspekter, vilka Adjektiv och substantiv som förekommer tillsammans i konstruktionen Adjektiv som en/ett SUBSTANTIV samt deras grad av konventionalisering. Tidigare forskning visar att liknelser är svårdefinierade, vilket tas upp i bakgrunden. Materialet är hämtat från fem korpusar med svensk bloggtext. Resultaten visar att de vanligaste Adjektivliknelserna föredrar att knyta an till ett eller några substantiv. Däremot finns det visst utrymme för produktivitet.

Specialarbete 7,5 hpSvenska spraket, Fortsättningskurs SV1203 VT 2013Handledare: Filippa Lindahl.

Denna uppsats består av kvantitativa undersökningar av tre olika språkliga aspekter i gymnasieelevers texter. Det undersökta materialet är hämtade från det nationella provet i kursen Svenska B från höstterminen 2008. Undersökningsområdena är fundament, meningslängd samt de tre ordklasserna substantiv, Adjektiv och verb. Syftet är att se huruvida det finns någon skillnad mellan pojkars och flickors skrivande och dessutom att ställa det i relation till det betyg som de erhållit för sin uppsats.Undersökningen ger vid handen att flickor skriver något längre meningar än pojkar och att flickorna även har längre fundament. Flickor med högre betyg uppvisar i denna undersökning ett sjunkande antal ord i fundamenten medan pojkars antal ord i fundament ökar med betyget.

I denna språkvetenskapliga uppsats inom ämnet språk och kön undersöker jag svenska konstsagor ur sagosamlingen Bland tomtar och troll ur ett genusperspektiv. Mitt syfte är att undersöka ifall det finns eller har funnits några skillnader mellan konstsagor skrivna av kvinnliga och manliga författare när det gäller personbeskrivande Adjektiv och val av persongalleri. Analysmaterialet består av fyra årgångar Bland tomtar och troll (1913?1992) och hela analysmaterialet innehåller sex sagor av kvinnliga författare och sex sagor av manliga författare. Jag använder mig av både kvalitativa och kvantitativa metoder.

Syftet med den här uppsatsen är att göra en studie av hur människor reagerar känslomässigt på olika typer av musik, vilka musikaliska preferenser de har i olika humör- och känslotillstånd, samt hur människor själva uppfattar sina känslomässiga reaktioner på musik. Jag har använt mig av ett frågeformulär som ligger till grund för den här uppsatsen. Undersökningen gick ut på att se hur respondenterna själva uppfattar sina musikaliska preferenser vid olika känslotillstånd genom att använda Adjektiv för att beskriva dem. De fick även lyssna till ett antal lyssningsexempel med olika typer av musik och med hjälp av Adjektiv beskriva vilka känslor musiken väcker hos dem. I sin komplexitet tycks människor ändå fungera relativt lika när det gäller vissa saker.

I vårt examensarbete har syftet varit att främja utvecklingsmöjligheterna i flickors och pojkars emotionella språkförmåga i tal och skrift genom att arbeta intensivt med skönlitteratur, skrivövningar och drama i skolan. De metoder vi har valt för att mäta resultatet av vårt arbete är processkrivning i uppsatsform där vi mätte antalet Adjektiv och adverb samt en utvärdering av grupparbete med frågeformulär..

Det här är en undersökning av två läromedel i svenska för gymnasiet. Läromedlen riktar sig till de två olika typerna av gymnasieprogram, nämligen de teoretiska och de yrkesinriktade programmen. Den ovan nämnda uppdelningen av läromedlen är det relevanta i uppsatsen, som alltså jämför dessa två läromedel för att se vad som skiljer dem åt och vad som förenar dem. Ovanstående sker dels ur ett helhetsperspektiv, dels ur ett språkligt perspektiv vad gäller meningskomplexitet och författarröst. Helhetsperspektivet har undersökts utifrån typografi & layout, illustrationer, studieteknisk apparat och innehåll.

Syfte:Denna studie syftar till att undersöka om, och i så fall hur, barns förmåga att skriva texter förändras när de får använda datorn som verktyg jämfört med när de skriver för hand, samt att analysera skrivförmåga utifrån ett genusperspektiv. I den kultur vi lever i idag är datorn en självklar artefakt för vuxna människor. Den är på väg in i skolan men har ännu inte blivit en självklar del av skolans kultur. Trageton (2005) förordar att barn borde få skriva sig till läsning men på grund av motoriska svårigheter att skriva och forma bokstäver för hand tar undervisningen ofta sin början med läsning istället. Detta väckte idén om att ta reda på hur datorn påverkar förutsättningarna för en god skrivutveckling.