För databasutveckling finns en mängd regler och standarder framtagna för att databasen ska bli så effektiv och felfri som möjligt. Ibland följs inte dessa fullt ut av olika anledningar. Detta kan leda till problem som i värsta fall kan få konsekvenser för verksamheten som använder sig av den. Ett exempel på en databas där man avvikit från gällande designregler är den som var tänkt att införas för kalkningsverksamheten för Länsstyrelsen i Gävleborg. I det här arbetet har jag gjort en utredning kring denna databas, identifierat dessa avvikelser, utrett varför dessa uppstått och vad dessa har lett till eller eventuellt kan leda till i det här sammanhanget.

1995 påbörjades en omfattande inventering av samtliga byggnader i Visby innerstad på uppdrag av länsmuseet på Gotland. Det material som samlades in placerades i en Accessdatabas för att kunna användas av museet, länsstyrelsen på Gotland och stadsarkitektkontoret i Visby. Emellertid hade man vid inventeringens start inte någon klar struktur för att skapa enhetlighet i materialet och därför blev resultatet en svåranvändbar databas. Tillgängligheten till databasen begränsades också eftersom man var tvungen att göra en kopia till var och en som behövde möjlighet att använda den. Möjligheten att uppdatera informationen i databasen var alltså i stort sett obefintlig, eftersom man då skulle vara tvungen att skicka ut nya versioner till alla användare.

Denna rapport beskriver ett examensarbete utfört på Volvo Personvagnar i Göteborg. Examensarbetet är avslutningen på civilingenjörsprogrammet i Industriell Ekonomi vid Luleå tekniska universitet. Volvo Cars Customer Service, hädanefter refererat till VCCS, är en enhet inom Volvo Personvagnar. VCCS ansvarar för eftermarknaden, med distribution av reservdelar och tillbehör. Varje artikel som levereras från VCCS ska vara förpackad i Volvos originalemballage enligt en given förpackningsinstruktion.