This essay examines how the meaning of an Absurd play may be affected by how the reader understands the text. To address this problem I have turned to Wolfgang Isers theory of reception. Primarily I have taken on that the creation of meaning comes about when the reader fills in blanks in the text. I have also used Martin Esslins work on the theater of the Absurd. I have mainly studied his research on Harold Pinter.

The Swedish contemporary poet Ulf Karl Olov Nilsson (UKON) creates his poems by recycling and manipulating existing material. Though the overall opinion of his work has been positive, the idea that experimental poetry focus shape on the expense of content has led critics to either interpret the nonsensical and Absurd aspects of UKON?s poetics as a consequence of the technical methods he uses to create his poetry, or to look beyond the nonsensical and Absurd aspects to focus the fact that the poems creates meaning at all. The poems of UKON?s sixth collection of poems, Block (2005), differ from each other in many ways: some poems are lists and other revolves around a person ? their content and construction vary and they can hardly be read as an expression of one persons thought.

This essay is a study of the portrayal of the theme of alienation in Eugene Ionesco's novel The hermit. In my study I examine the different ways in which the theme of alienation is portrayed and how the cause of the narrator's experience of alienation can be found in ideological, psychological and existential conflicts that the narrator has to face. The result is an experience of das unheimliche, a Freudian concept, which is a kind of uncanny detachment that the narrator experiences, when he is put up against an invisible force that lurks in the perifery of the world, which is portrayed in the story. The meaning of the ideological conflict is a portrayal of man's situation in a world that is ruled by capitalism, with marxism as a positive leveler and the meaning of the psychological conflict is a conflict in the narrator's own inner reality. The meaning of the existential conflict is a portrayal of man's situation in a world absent of God.

According to the widespread concept of deception, deception is to intentionally cause someone to acquire or continue to have a false belief.  This paper refutes this notion and argues for a definition of deception based on a view that deception is the misuse of communication with the purpose to achieve a further end; an end that, is believed, can?t be reached without the misuse of communication. It is shown that this new definition can handle cases that earlier definitions could not handle without leading to Absurd pragmatic consequences. In addition, the proposed definition makes it possible to properly distinguish between deception and attempted deception..

According to the widespread concept of deception, deception is to intentionally cause someone to acquire or continue to have a false belief.  This paper refutes this notion and argues for a definition of deception based on a view that deception is the misuse of communication with the purpose to achieve a further end; an end that, is believed, can?t be reached without the misuse of communication. It is shown that this new definition can handle cases that earlier definitions could not handle without leading to Absurd pragmatic consequences. In addition, the proposed definition makes it possible to properly distinguish between deception and attempted deception..

Undersökningens huvudsyfte är få en insikt i vilka skönlitterära texter som läses på högstadiet. Lärare ifrån tre högstadieskolor har medverkat. Litteraturundervisningen är en stol del av svenskämnet och svensklärare har således ett stort ansvar när det gäller att välja ut adekvata texter. Därför är det intressant att ta reda på vilka texter som läses i sin helhet på högstadiet idag. Tidigare undersökningar är främst utförda på gymnasienivå och har visat att litteraturundervisningen tenderar att vara starkt styrd av lärare och gamla styrdokument samt förmedlar litteratur som ligger långt ifrån elevernas litterära register.

This essay is a study of the portrayal of the theme of alienation in Eugene Ionesco's novel The hermit. In my study I examine the different ways in which the theme of alienation is portrayed and how the cause of the narrator's experience of alienation can be found in ideological, psychological and existential conflicts that the narrator has to face. The result is an experience of das unheimliche, a Freudian concept, which is a kind of uncanny detachment that the narrator experiences, when he is put up against an invisible force that lurks in the perifery of the world, which is portrayed in the story. The meaning of the ideological conflict is a portrayal of man's situation in a world that is ruled by capitalism, with marxism as a positive leveler and the meaning of the psychological conflict is a conflict in the narrator's own inner reality. The meaning of the existential conflict is a portrayal of man's situation in a world absent of God.

Futurum.kom is a collaborative marketing project with the aim of strengthening the internal organization of Länsbibliotek Sydost, Regionbibliotek Kalmar and the 25 public libraries within the southeast region. The project intends to externally build the brands of the public libraries in Blekinge, Kalmar and Kronobergs län. This thesis is a study and evaluation of the implementation and results of Futurum.kom?s first campaign "Låna dig rik" at a public library. The analysis is based on the following issues:? What goals does the library have with the "Låna dig rik"-campaign.? What is the feedback from the staff's experience of the users in terms of needs and demands?? In which way does the library choose to implement the marketing campaign and what role do the users have in this process?? What is the internal performance of the library's marketing campaign, what was the experience of the staff of the campaign?? What is the external result of the library's marketing campaign?The method is based on a case study of a single library, with a series of interviews and document analysis of written and electronic documents.

Min undersökning behandlar representationer av människokroppen i konsten. Frågeställningarna är: hur har konsten använt modellteckning för att skapa bilden av människan och vilken funktion har den i konsten representerade människokroppen? Representationen undersöks ur ett maktperspektiv och inriktar sig på den vetenskapliga och akademiska synen av människan, utifrån vilken en bild av den "politiska kroppens" historia ges. Undersökningen visar hur representationen utgår från en människosyn där människans kropp primärt tolkas som ett ting och inte som en förkroppsligad människa eller person, vilket kom att användas av konsten och odlas genom modellteckning. Det är under renässansen som det vetenskapliga tänkandet och modellteckningen etablerande inom konsten.

Jag har i denna studie av Samuel Becketts (1906-1989) två dramer I väntan på Godot (En Attendant Godot) (1952) och Slutspel (Fin de Partie) (1957) studerat dialogen och monologen i de båda dramerna och diskuterat kring vilka slutsatser man därav kan dra om språk och berättande. Fokus har legat på hur dialogen tar sig ut, vilka faktorer den är under stor påverkan av och dess relation till monologens fundamentala roll i Becketts dramer.Analysen har jag delat upp i två delar vilka för sig behandlar var sitt drama i kronologisk ordning. Först I Väntan på Godot och därefter Slutspel. De båda delarna är sedan i sin tur uppdelade i två delar varav den första diskuterar dialogen och den andra monologen. Första delen av analysen av I väntan på Godot har kallats ?Missförstånd och minne? och där har jag reflekterat kring, som titeln avslöjar, missförståndets roll ? hur det tar sig ut och varför ? samt dialogens påverkan av karaktärernas bristande minne.

I uppsatsen undersöks utbytet mellan populärkultur och konst genom en jämförande analys av Andy Warhols Marilyn Diptych från 1962 och en stillbild från Lady Gagas musikvideo Telephone från 2010, i vilken hon refererar till Warhol. Lady Gaga har flera gånger refererat till konstvärlden genom kostym och sceniskt uttryck vilket hos mig väckte associationer kring hur Andy Warhol och popkonstnärerna influerades av populärkulturen. Warhols användning av populärkulturens bilder är idag välkänd som ett sätt att bryta mot konstvärldens normer.Detta utbyte undersöks och diskuteras i relation till hur Lawrence Alloway, John A. Walker och Richard Hamilton definierar populärkultur, massmedia och popkonst. De visar på en upplösning mellan populärkultur och konst som olika kategorier, något som Theodor Adorno och Clement Greenberg vänder sig emot.

Vårt syfte i denna studie har varit att undersöka och belysa diskurser om sexköp och sexköpslagen med fokus på den manliga sexköpares perspektiv. Utifrån vår studie har vi kommit fram till att diskurser om sexköp och sexköpslagen som finns på de arenor där sexköpare befinner sig skiljer sig i viss utsträckning av de diskurser som är allmänt accepterade i samhället. Vi har funnit att det finns en stor samstämmighet hos de flesta av de män vi har kommit i kontakt med när det gäller sexköpslagens fortsatta existens. Det stora flertalet har en negativ inställning till lagen och anser att den borde slopas. Utifrån de manliga sexköparnas resonemang är lagen orättvis eftersom den slår hårt mot vanliga män och dessutom inte gör någon skillnad mellan dessa och de kriminella ligor som i huvudsak ägnar sig åt trafficking.