Based on an analysis of the Swedish laws in the field of healthcare, the purpose of this essay in jurisprudence is to examine whether Sweden has a need to implement the new EU-resolution on abortion. The study is based upon legal sources such as official government reports (SOU) as well as words of an Act. The subject also deals with ethical standards and more community-oriented material, and texts from both these areas are also included. The Swedish laws in health care are extensive, but still put the patient first. Care givers are able to delegate their responsibility if it means good health care which is also a key word in the Swedish health care.

Bakgrund: Under år 2006 genomfördes det 36 045 aborter i Sverige. Var fjärde känd graviditet avslutas med en abort. Statistiskt sett innebär det att varannan svensk kvinna genomfor en abort under sin livstid. I januari 2008 kommer en ändring i Sveriges Abortlag att träda i kraft, vilket innebär att utländska kvinnor får tillåtelse att komma till Sverige för att genomgå en abort. Samhället betraktar fortfarande abort som tabubelagt och som en nödlösning bland riskgrupper.

Bakgrund: Under år 2006 genomfördes det 36 045 aborter i Sverige. Var fjärde känd graviditet avslutas med en abort. Statistiskt sett innebär det att varannan svensk kvinna genomfor en abort under sin livstid. I januari 2008 kommer en ändring i Sveriges Abortlag att träda i kraft, vilket innebär att utländska kvinnor får tillåtelse att komma till Sverige för att genomgå en abort. Samhället betraktar fortfarande abort som tabubelagt och som en nödlösning bland riskgrupper.

Kvinnor har i alla tider och länder blivit oönskat gravida och valt att avsluta graviditeten genom abort. Abortlagarna i världens alla länder ser olika ut. I vissa länder tillåts inte abort enligt lag. Sveriges Abortlag som tillåter fri abort trädde i kraft år 1975. I Sverige tillåts fri abort upp till graviditetsvecka 18.

Bakgrund: Abort kan utföras medicinskt eller kirurgiskt. I världen beräknades cirka 20 procent av alla graviditeter avslutas genom abort. Årligen sker 35 000 ? 40 000 aborter i Sverige. Sveriges nuvarande Abortlag stiftades år 1974 och ger kvinnan ensamrätt att besluta om abort till och med utgången graviditetsvecka 18.

Bakgrund: Det ställs höga krav på sjuksköterskan som förväntas ge en god objektiv omvårdnad där förförståelse, egna värderingar och känslor inte ska påverka bemötandet i omvårdnaden. Allmänsjuksköterskans medverkan inom abortvården har utökats i takt med det ökade antalet medicinska aborter vilket medför ett betydligt större ansvar. Sjuksköterskans dilemma består i att ge god omvårdnad till kvinnan och även ansvara för omhändertagandet av fostret efter aborten. Etiska, moraliska och religiösa aspekter på abortvården har alltid funnits och det är ofta krävande för sjuksköterskan att navigera mellan att utöva sin profession, arbeta i enlighet med gällande Abortlag och hantera sina etiska och moraliska ståndpunkter.Syfte: Att beskriva de etiska problem som sjuksköterskor ställs inför vid omvårdnaden av kvinnor som genomgår abort samt hur de hanterar och reflekterar kring sitt omvårdnadsansvar.Metod: Litteraturstudie bestående av tio artiklar med kvalitativ design samt kvalitetsgranskade enligt Friberg (2012).Resultat: I litteraturstudiens resultatdel behandlas frågor som vilka moraliska/etiska problem sjuksköterskan upplever inom abortvården samt sjuksköterskans erfarenheter av att hantera dessa och vilket stöd och vilka strategier som behövs i bearbetandet av svåra situationer inom abortvården. Studien resulterade i fyra huvudteman; Etiska aspekter vid avbrytande av graviditet, Faktorer som påverkar hur sjuksköterskan hanterar sitt omvårdnadsansvar, Strategier för att hantera omvårdnadsansvaret och Sjuksköterskans behov av stöd.