Denna uppsats handlar om svenska lÀroböcker i historia för gymnasiet och deras framstÀllningar av Andra vÀrldskriget och Sveriges roll under kriget, i frÄga om Sveriges syn pÄ den tyska nazismen, permittenttrafiken och judefrÄgan. Undersökningsperioden Àr mellan 1950 och 2000 och omfattar totalt tjugo lÀroböcker. I uppsatsen undersöks Àven huruvida framstÀllningarna i lÀroböckerna följt den historiografiska utvecklingen i Sverige under samma tid. GenomgÄngen visar att den historiografiska utvecklingen till stor del följts i lÀroböckerna. Resultaten visar ocksÄ att Sveriges roll i Andra vÀrldskriget kortfattat nÀmns eller helt utelÀmnas.

Den omvÀrldsförÀndring som skedde i och med Berlinmurens fall och upplösningen av Warszawapaktentillsammans med civil teknikutveckling under 1990-talet har bidragit till en nödvÀndigoch övergripande förÀndring av Försvarsmakten.Utvecklingen mot ett nÀtverksbaserat försvar Àr en av de största och mest omvÀlvande förÀndringarsom Försvarsmakten genomför i modern tid. Detta vÀcker tankar och funderingar kring hurNBF som idé dykt upp pÄ den politiska och militÀra scenen i Sverige och hur den fortsatta övergripandeprocessen sett ut fram till och med försvarsbeslut 2001. Detta har i uppsatsen utvecklatstill tvÄ frÄgestÀllningar:? Hur initierades och etablerades NBF-konceptet pÄ dagordningen och nÀr i tiden skeddedetta?? Vilka politiska och militÀra hÀndelser och beslut skall ses som avgörande under tidsperiodenfram till och med 2001 för utvecklingen av NBF-konceptet?.

Denna studie undersöker om, och i sÄ fall hur, utvecklingen av webbapplikationer med ASP kan förbÀttras genom tillÀmpning av COM-objekt. För att göra detta anvÀnds fyra jÀmförelsekriterier som tagits fram utifrÄn fördelar och nackdelar med ASP respektive COM-objekt. Dessa kriterier avser att jÀmföra ASP och COM-objekt i exekveringstid av scriptkod, ÄteranvÀndning av funktionalitet, inkapsling av databasrelaterad kod och prototyputveckling. Det resultat som erhÄllits av genomförandet visar att utvecklingen av webbapplikationer med ASP kan i olika situationer tillÀmpa COM-objekt för att: förbÀttra exekveringstiden av scriptkod, förenkla ÄteranvÀndningen av funktionalitet och göra ASP-koden mer strukturerad genom att kapsla in databasrelaterad kod. Vad gÀller prototyputveckling anses dock ASP vara bÀttre anpassat, dÄ COM-objekt krÀver noggrann planering av grÀnssnittet och dessutom Àr beroende av ett testprogram för att kunna testa prototypen..

Denna undersökning handlar om utvecklingen av en ny vĂ€rdegrund för den sociala samvaron mellanmedarbetarna pĂ„ en myndighet. Jag undersöker utvecklingen för att se vilka mönster som framtrĂ€der iprocessen, och hur dessa mönster pĂ„verkar myndighetens möjligheter att uppnĂ„ sina mĂ„l med att skapavĂ€rdegrunden.Undersökningen visar att det finns flera mönster i utvecklingen av vĂ€rdegrunden, bland annat de övergripandemönstren institutionalisering och ökad abstraktion. Institutionaliseringen av vĂ€rdegrunden innebĂ€ratt den utvecklas frĂ„n att vara en samling personliga stĂ„ndpunkter hos nĂ„gra av myndighetensmedarbetare till att vara ett styrdokument som innehĂ„ller myndighetens officiella stĂ„ndpunkt. Ökad abstraktioninnebĂ€r att vĂ€rdegrundens innehĂ„ll gĂ„tt frĂ„n uppmaningar till medarbetaren att utföra specifikakonkreta handlingar, till uppmaningar om kĂ€nslor och vĂ€rderingar som medarbetaren ska kĂ€nna.I uppsatsen diskuteras möjligheter och hinder som mönstren för med sig. Den följd jag frĂ€mst diskuterarĂ€r att de övergripande mönstren institutionalisering och ökad abstraktion tillsammans ger upphovtill en individualisering av ansvaret för att leva upp till vĂ€rdegrunden, eftersom var och en sjĂ€lv mĂ„stetolka vĂ€rdeorden för att kunna leva upp till dem i praktiken, och det samtidigt Ă€r obligatoriskt att anvĂ€ndasig av dem i sitt arbete.

Detta examensarbete visar hur utvecklingen av taluppfattningen utvecklats i en elevgrupp frÄn Ärskurs 1 till 3. Syftet Àr att fÄ en djupare förstÄelse bÄde vad tidigare forskare har kommit fram till och vad eleverna kan. Som metod har jag valt diagnos och litteraturstudie. Diagnosen Àr genomförd under höstterminen i Ärskurs 1 samt i samma elevgrupp vÄrterminen i Ärskurs 3. Resultatet visar att i Ärskurs 1 finns cirka 20 % elever som inte klarade att besvara min diagnos om taluppfattning upp till 10.

Denna uppsats handlar om svenska lÀroböcker i historia för gymnasiet och deras framstÀllningar av Andra vÀrldskriget och Sveriges roll under kriget, i frÄga om Sveriges syn pÄ den tyska nazismen, permittenttrafiken och judefrÄgan. Undersökningsperioden Àr mellan 1950 och 2000 och omfattar totalt tjugo lÀroböcker. I uppsatsen undersöks Àven huruvida framstÀllningarna i lÀroböckerna följt den historiografiska utvecklingen i Sverige under samma tid. GenomgÄngen visar att den historiografiska utvecklingen till stor del följts i lÀroböckerna. Resultaten visar ocksÄ att Sveriges roll i Andra vÀrldskriget kortfattat nÀmns eller helt utelÀmnas.

Bakgrund: Dagligen diskuteras utlÀndsk makroekonomiska data i svensk media, dÀr förvÀntningarna pÄ utvecklingen av dessa sÀtts i sammanhang med utvecklingen pÄ den svenska börsen.Syfte: MÄlet med den hÀr studien var att utröna i hur stor utstrÀckning denna information kan anses vara betydande för en aktieinvesterare med kapital pÄ den svenska börsen. HÀnsyn togs Àven till börscykler samt varierande tidsperioder.Genomförande: Med grund i the Arbitrage Pricing Theory genomfördes multipla regressionsanalyser, med det svenska indexet OMXS30 som beroendevariabel. Undersökningarna baserades pÄ mÄnadsdata för perioden april 1991 till och med augusti 2006. Den makroekonomiska datan försköts dÀrtill en period för att ta hÀnsyn till variablernas eventuella fördröja effekter pÄ Stockholmsbörsen.Resultat: Integrationen mellan börserna visade sig ha ökat över tiden, med undantag för extraordinÀra perioder som IT-boomen, dÀr makroekonomiska fundamentaldata istÀllet slÄs ut. En positiv utvecklingen av lÄngrÀntan samt konsumentförtroendet i USA tyder pÄ en samtida börsuppgÄng i Sverige.

Med bakgrund av flertalet försök att hjÀlpa utvecklingslÀnder mer IT stöd, sÄ syftar rapporten till att pröva hypotesen att IT, bÄde direkt och indirekt, kan pÄverka utvecklingen positivt i Peru. Direkt genom positivt pÄverkan av individers möjligheter till information och utbildning etc. Och indirekt genom att möjliggöra för ?catch up? effekten. Rapporten tillÀmpar en övervÀgande deduktiv metod för att baserat pÄ tidigare forskning genomföra en kvantitativ underökning, i form av en enkÀtundersökning lokalt i Peru.

ProblemstÀllningar och syfte:Förevarande utredning bedrevs utifrÄn problemstÀllningar kring skyldigheten att upprÀtta prospekt, dess innehÄll, ansvar för dÀri lÀmnad information samt utvecklingen inom nÀmnda omrÄden. Syftet som följde dÀrav var att bena upp och beskriva svenska aktiebolags skyldighet att i vissa situationer upprÀtta prospekt samt utreda utvecklingen av prospekt över det senaste kvartsseklet (1976-2002). Vidare syftade uppsatsen till att diskutera förkomsten av samband och kopplingar mellan Ä ena sidan regler och ansvarsprinciper och Ä andra sidan prospekten i praktiken. Metod:Metoden som valdes var av kvalitativ karaktÀr, vilken satte fokus pÄ sammanhang och strukturer. Metoden rÀttfÀrdigades av det behov av flexibilitet som förelÄg.

Syftet med studien Àr att beskriva, analysera och förstÄ innebörden av en öppen, social mötesplats som skapats av nÄgra kristna församlingar med avsikt att erbjuda personer med drogberoende, psykisk ohÀlsa eller andra svÄrigheter, gemenskap och delaktighet. Studiens frÄgestÀllningar utgÄr frÄn vilken betydelse mötesplatsen har för deltagarna och vilka möjligheter och hinder mötesplatsen innebÀr för den enskildes upplevelse av delaktighet och gemenskap.Studien utgÄr ifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv och fokuserar pÄ den upplevda erfarenheten frÄn de personer som besöker platsen. Data har samlats in via deltagande observationer,intervjuer och samtal med intervjuliknande inslag och bestÄr av 12 observationer och 6 intervjuer. Bearbetning av data har skett via transkribering, kodning, kategorisering och teman. Resultatet har analyserats utifrÄn en analysram formad utifrÄn studiens centrala begrepp, delaktighet och gemenskap och underbegreppen identitet, marginalisering, plats och nÀtverksband.Studiens analys leder till slutsatsen att mötesplatsens betydelse för deltagarna kan summeras med att Zonen Àr en plats för gemenskap som bygger pÄ att man respekterar varandra och dÀr deltagarna upplever trygghet.

Syftet med denna undersökning Àr att undersökaPedagogernas syn pÄ barns motoriska utveckling med inriktning till naturmiljö samt om pedagogerna Àr medvetna om forskningen kring barns motoriska utveckling med inriktning pÄ naturmiljön. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer. Intervjuerna gjordes pÄ fem olika förskolor med sex olika pedagoger, bÄde förskollÀrare och barnskötare. Förskolorna var placerade i en mellan stor kommun i Sverige. De intervjuade jobbade pÄ 1-3 Ärs avdelning, dÄ detta var vald Äldersgrupp för undersökningen. Av resultatet framgÄr att pedagogerna Àr ute i naturen olika mycket och detta beror pÄ olika faktorer. Det Àr dock medvetna om fördelarna som naturen har med sig för den motoriska utvecklingen och kan inte se nÄgra nackdelar med naturen för den motoriska utvecklingen.Pedagogerna Àr till viss del medvetna om forskningen kring Àmnet, men de anser att medvetenheten Àr olika frÄn pedagog till pedagog. Slutsatsen av studien Àr att pedagogerna Àr medvetna om de fördelar som naturen har med sig för den motoriska utvecklingen och samtliga vill vara ute mer i naturen.

Ideella organisationer befinner sig i ett förÀnderligt klimat dÀr de stÀndigt utsÀtts för nya utmaningar. För att bemöta dessa utmaningar samt anpassa sig efter den rÄdande utvecklingen har föreningar börjat anamma styrmedel och tankesÀtt frÄn företagsvÀrlden, sÄ kallad företagisering. Studien inriktar sig pÄ hur en extern reglering kan pÄverka ideella fotbollsföreningars organisation. Genom kvalitativa intervjuer kommer studien fram till att denna reglering innebÀr flertalet organisatoriska effekter för berörda föreningar. Resultatet pÄvisar att fotbollsföreningar kan ses som en blandform av förening och företag dÀr en företagisering bÄde Àr pÄbörjad samt i nutid Àr en pÄgÄende process.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att analysera utvecklingen av anvÀndandet av elektroniska business-to-business auktioner, utifrÄn ett kundperspektiv i fordonsbranschen. Metod: Denna uppsats prÀglas av den kvalitativa metoden, för att dÀrigenom ge en ökad förstÄelse kring utvecklingen av anvÀndandet av e-auktioner. Inledningsvis har en litteraturstudie genomförts, varpÄ intervjuer med representanter för företag i fordonsbranschen gjorts. Slutsatser: Som utgÄngspunkt har vi valt uppskattningen att e-auktioner skall motsvara 25 procent av den elektroniska B2B-handeln i fordonsindustrin 2002. Det rÄder en övertygelse om att en betydande missrÀkning gjorts.

Denna rapport redovisar utvecklingen av en elektronisk portfolio som Àr avsedd att anvÀndas av personer verksamma inom eller med inriktning mot IT-branschen, till exempel webbutvecklare. Syftet med e-portfolion Àr att den skall representera en persons kunskaper och kompetens med hjÀlp av publicerat material som kan tÀnkas vara intressant för arbetsgivare. Tanken Àr att e-portfolion skall fungera som komplement till CV och personligt brev. För utvecklingen av e-portfolion har jag utnyttjat olika designprinciper och riktlinjer. MÀrksprÄket HTML, CSS samt skriptsprÄken PHP och JavaScript har anvÀnts.

SamhÀllsplanering krÀver hÀnsyn till och övervÀgande av samhÀllets olika sektorer, den sektor som uppsatsen studerar Àr estetik. Uppsatsen syftar till att studera betydelsen av platsers och byggnaders estetiska utformning vid samhÀllsplanering samt individens estetiska upplevelse av platser och byggnader. Platsers och byggnaders estetiska utformning ÄskÄdliggörs med hjÀlp av en granskning av MÀrsta centrums utveckling.       Uppsatsens syfte bemöts med en empiri bestÄende av tvÄ semistrukturerade intervjuer med de personer som arbetar för utvecklingen av MÀrsta centrum, vilket följs av 40 strukturerade intervjuer med individer som vistas i centrumet. Uppsatsens empiri knyter an till ett teoretiskt ramverk bestÄende av begrepp som fenomenologi och miljöpsykologi.       Uppsatsens resultat visar att samhÀllsplaneringen vid utvecklingen av MÀrsta centrum, strÀvar efter att skapa estetiskt tilltalande platser och byggnader genom att till exempel undvika monotoni, anvÀnda naturliga fÀrger och föresprÄka grönomrÄden. Resultat visar vidare att majoriteten av de intervjuade individerna som vistas i centrumet, anser att centrumets framtida utformning Àr mer estetiskt tilltalande Àn dess nuvarande utformning.