Uppsatsen handlar om modersmÄlsundervisningens vikt och betydelse i elevers sprÄkutveckling. Forskningen sÀger att modersmÄlsundervisningen har en positiv och utvecklande inverkan pÄ inlÀrningen av nya sprÄk och syftet med uppsatsen Àr dÀrmed att undersöka i vilken utstrÀckning forskningen stÀmmer. Jag har undersökt och analyserat fyra informanters Nationella prov i Svenska och Svenska som andrasprÄk och funnit att resultaten i huvudsak stÀmmer överrens med den forskning som finns om modersmÄlsundervisning. Mina slutsaser Àr dock att det inte bara Àr modersmÄlsundervisningen som spelar roll för sprÄkutvecklingen, utan att man mÄste ta hÀnsyn till andra variabler, sÄsom till exempel sociala faktorer, nÀr man undersöker en frÄga som denna..

Syftet med studien var att om möjligt försöka ge en beskrivning till de metoder som anvÀnds i matematikundervisningen vid problemlösning inom gymnasieskolan, samt se huruvida lÀrarna tar hÀnsyn till lÀroplanen nÀr det gÀller problemlösning i undervisningen. Jag har i denna studie anvÀnt mig av en kvalitativ metod och intervjuat fem gymnasielÀrare med olika grad av erfarenhet frÄn yrket som matematiklÀrare. Min slutsats som jag kan dra frÄn studien Àr att problemlösning anvÀnds i undervisningen, men inte i den grad som lÀrarna sjÀlva skulle önska. Detta beror till stor del pÄ tidsbrist enligt de intervjuade lÀrarna. Om man ser till lÀrarnas syn pÄ problemlösning, stÀmmer den vÀl överens med de gÀllande styrdokumenten som lÀrarna har att förhÄlla sig till, nÀmligen att problemlösning Àr ett viktigt inslag i utvecklingen av elevernas kunskaper i matematik..

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva militÀrmusiken och den kommunala musikskolans framvÀxt dels pÄ ett nationellt och dels pÄ ett lokalt plan och hur dessa verksamheters vÀgar har korsats. FrÄgestÀllningarna Àr om militÀrmusiken har pÄverkat den kommunala musikskolans utveckling och om sÄ Àr fallet vilka faktorer som har pÄverkat detta. Jag stöder mina antaganden pÄ den tyske social- och personlighetspsykologen Kurt Lewins kraftfÀltsteori och ser de bÀgge verksamheterna som tvÄ fÀlt. Det var svÄrt att hitta kÀllor till detta arbete och jag har dÀrför anvÀnt mig av tvÄ intervjuer i kombination med litteratur och arkivmaterial för att fÄ svar pÄ mina frÄgor. Det visar sig att mÄnga av de anstÀllda militÀrmusikerna initialt tog timlÀrarjobb pÄ kommunala musikskolan och dÀrigenom pÄverkade utvecklingen positivt genom att ta med sig sin kompetens dÀrifrÄn..

Syftet var att beskriva trÀdslagsförÀndringen i KrÄnge skog under perioden 1864 ? 2010/2011. Vidare att reda ut var utvecklingen leder, - hur resonerar dagens skogsÀgare vid trÀdslagsval och vad styr dem? För att besvara frÄgorna jÀmfördes en Laga skifteskarta frÄn Är 1864 med ett ortofoto frÄn 2010/2011. Vidare skickades en enkÀt ut till 18 skogsÀgare i KrÄnge.Resultatet visade att mÄnga avdelningar bevuxna med gran i mitten av 1800-  talet har ersatts med tall.

Uppsatsen undersöker empiriskt orsaker till de e-tjÀnster som utvecklas av kommuner. Metodologiskt gemomförs studien med en kvalitativ fallstudie av ett samarbete mellan ett antal kommuner, dÀr syftet Àr att samverka kring e-tjÀnsteutveckling. De teoretiska utgÄngspunkterna för studien Àr hÀmtade frÄn förvaltningsteoretiska idealmodeller och en skola kallad Social Shaping of Technology, vilket Àr en teori som fokuserar pÄ sociala omstÀndigheters pÄverkan av och pÄ teknikutveckling. Resultatet av studien pekar pÄ att kommuner i val av e-tjÀnster och utvecklandet av dessa i första hand effektiviserar sin egen verksamhet och att det medborgarperspektiv som anvÀnds retoriskt mer framstÄr som en god bisak. Undersökningen visar ocksÄ pÄ att nÀringslivet Àr en viktig aktör i utvecklingen, medan medborgaren lÀmnas helt utanför processen..

I vÄr studie har vi valt att göra en kvalitativ undersökning; vÄrt övergripande intresse Àr synen pÄ lÀrande och den lÀrande mÀnniskan i Reggio Emilias pedagogiska filosofi. VÄrt syfte Àr att undersöka hur synen pÄ den lÀrande mÀnniskan kommer till uttryck inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Vi har i vÄr studie gjort intervjuer med fem pedagoger vid tvÄ separata tillfÀllen samt pÄ tvÄ olika förskolor. Resultatet av intervjuerna har visat att barnet i centrum och miljön Àr viktiga faktorer för lÀrandeprocessen. Pedagogerna hÀvdar att miljön Àr av stor vikt för lÀrandet och utvecklingen hos barnen, Àven att medvetandegöra barnen om sin egen utveckling..

Den ökade globaliseringen av kapitalmarknaden och det faktum att marknader numera integreras oberoende av landsgrÀnser, har bidragit till att en harmonisering av redovisningsregler har blivit allt viktigare. Inkonsekvenser i redovisningen har historiskt resulterat i finanskriser och företagskandaler, som fÄtt allvarliga konsekvenser. I syfte att minimera dessa redovisningsskillnader ingick den internationella standardsÀttaren IASB tillsammans med den amerikanska standardsÀttaren FASB ett gemensamt projekt. Projektet gÄr under benÀmningen Norwalk Agreement och startades Är 2002. Idag samarbetar IASB och FASB mot mÄlet att öka jÀmförbarheten med den internationella redovisningen genom att utveckla en enhetlig uppsÀttning av högkvalitativa redovisningsstandarder.

Detta Àr en uppsatts om norra Sverige tiden kring förra sekelskiftet. En period i vÄrt lands historia som kÀnnetecknades av en stor omvandling vad gÀller mÀnniskors förutsÀttningar och livssituation. Sverige liksom övriga vÀstvÀrlden var vid denna tid mitt uppe i en industrialiseringsprocess, en utveckling som kom att forma den vÀrld vi lever i pÄ ett radikalt sÀtt. Den omvandling av samhÀllet frÄn jordburks ekonomi till en industriekonomi som genomgicks stÀllde sÄvÀl mÀnniskor som stat pÄ prov. Hur vÀl dessa aktörer klarade detta test kom att bli avgörande för den fortsatta utvecklingen av nationen.

Denna uppsats behandlar Àmnet bild och dess framtid. Syftet med denna uppsats Àr att utforska huruvida bilden har en framtid och hur den i sÄdana fall kommer att se ut. För att besvara min frÄgestÀllning har jag gjort litteraturstudier för att lÀsa mig in pÄ hur Àmnet sett ut och hur det ser ut nu. Jag har Àven intervjuat bildlÀrare för att höra vad de tycker, tÀnker och tror. Hur ser bilden i skolan ut i dag och hur kommer den att se ut i framtiden? Har bildÀmnet en framtid och vilka hinder möter Àmnet under sin stÀndiga utveckling.

I detta examensarbete beskrivs uppdrag, tillvÀgagÄngssÀtt och resultat för framstÀllning av prototyper för editering av webbsÀnda presentationer. Prototyperna bestÄr av tvÄ produktionslÀgen, On-Demand och Live, anpassat för en befintlig webcast- produkt. Utvecklingen har skett iterativt tillsammans med uppdragsgivaren Qbrick. För att prototyperna ska uppnÄ en god anvÀndbarhet har kognitiva- & heuristiska genomgÄngar genomförts. Funktioner och tilltÀnkta arbetsflöden har tagits fram efter en anvÀndarprofil utifrÄn resultat av genomförd förstudie.

Syftet med arbetet Àr att identifiera utmaningar som kan hindra att modeller av hög kvalitet utvecklas vid tillÀmpningen av verksamhetsmodellering. Arbetet har Àven till syfte att stötta modelleringsledare i sitt arbete med att utveckla modeller av hög kvalitet genom att öka kunskapen om de utmaningar som kan komma att uppstÄ. För att uppnÄ arbetets syfte har den kvalitativa forskningsansatsen tillÀmpats. Kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts i kombination med en litteraturgenomgÄng. Resultatet av den empiriska undersökningen frambringade 12 utmaningar med verksamhetsmodellering.

Denna rapport behandlar utvecklingen av en programvara för styrning av ett industriellt blÀckstrÄleskrivarsystem. Projektet Àr baserat pÄ effektmÄl stÀllda av bestÀllaren Inkit AB. Dessa omfattar funktionalitet som programvaran ska ha. Krav fanns Àven pÄ att programvaran skulle ha stöd för internationalisering, samt att den skulle ha ett anvÀndarvÀnligtgrÀnssnitt. Det inbyggda systemet som ska köra programvaran har en ARM-arkitektur.

Doharundan inleddes pÄ initiativ av EU i samband med ministerkonferensen i Doha 2001. Utvecklingen i rundan har varit begrÀnsad, frÀmst pÄ grund av EU: s roll som försvare av egna intressen. Unionens roll har lett till framsteg pÄ mÄnga omrÄden. EU har i rollen som ledare varit pÄdrivande för en ny och ambitiös runda samt gÄng pÄ gÄng förmÄtt övriga parter att Äterkomma till förhandlingsbordet. Dock har ett försvar av unionens jordbrukspolitik orsakat en rollkonflikt i EU.

Under 1980-talets andra halva hade bostadsmarknaden sin storhetstid, mÄnga nya bostÀder byggdes och antalet vakanser var nÀstan obefintliga. Till följd av den stora fastighetskraschen som intrÀffade under tidigt 1990-tal fick mÄnga bostadsföretag ekonomiska problem. MÄnga kommunala bostadsföretag fick höga vakanser att arbeta med. För att komma till rÀtta med dessa problem behövde bostadsföretagen vidta ÄtgÀrder och dessa kunde bland annat vara, hyressÀnkningar och rabatter, marknadsföring, försÀljningar, rivningar, ombyggnad och att lÀgga fastigheter i malpÄse. För de mest utsatta kommunerna fanns i slutet av 1990-talet Àven möjligheten att söka statligt stöd.Som en bakgrund till studien ges en förklaring till begreppet vakanser och naturlig vakansgrad, hÀr beskrivs Àven hur vakanser i vissa fall kan ha uppkommit.

NĂ„gra stadier i utvecklingen för waterfrontomrĂ„den kan identifieras; strategiskuppvĂ€xt, industrialisering, avindustrialisering och förnyelse. Ofta Ă€r förĂ€ndringar iekonomiska förhĂ„llanden och ny teknologisk utveckling de primĂ€ra krafterna somgett upphov till nya rumsliga och funktionella relationer mellan hamnen och staden.I en utveckling som har tilltagit sedan andra vĂ€rldskriget flyttar industri,transportanlĂ€ggningar och hamnar bort frĂ„n centrala stadslĂ€gen. Denna flytt Ă€r oftaden utlösande faktorn för waterfrontförnyelse; övergiven industrimark nĂ€ra stadenskĂ€rna frigörs och kan dĂ„ omvandlas till andra Ă€ndamĂ„l. I processen för att förĂ€ndrawaterfrontomrĂ„den mĂ„ste flera olika flöden samverka, dĂ€ribland ekonomiska,politiska, kulturella och ekologiska processer. Ett avdelande vattenparti i en stadkan fungera som en styrka som skapar tillvĂ€xt men ocksĂ„ som en barriĂ€r som skaparavstĂ„nd och hindrar uppbyggnaden av en sammanhĂ„llen stad.Syftet med denna uppsats Ă€r att översiktligt undersöka relationerna mellanwaterfrontomrĂ„den och dess stad och mer specifikt att undersöka hur detta ser ut itvĂ„ waterfrontprojekt i tvĂ„ stĂ€der i Europa; Norra Älvstranden i Göteborg ochHafenCity i Hamburg.