Academica Àr ett stadsbyggnadsförslag för omrÄdet lÀngs ValhallavÀgens östra del mellan Roslagstull och korsningen ValhallavÀgen/Odengatan. Bakom förslaget stÄr StockholmsbyggmÀstarna och Utopia Arkitekter. Platsen har identifierats av Stockholmsstad som stÀller sig positiva till att utvecklaomrÄdet. I samband med NorraLÀnkens fÀrdigstÀllande Är 2015 förvÀntas trafikmÀngden minska och transport av farligt gods kommer inte lÀngre att tillÄtas pÄ ValhallavÀgen. Detta kommer att göra det möjligt att utveckla omrÄdet och inte minst att bebygga det med bostÀder.

Vid exponering av latexhandskar kan latexallergi utvecklas, vilket kan orsaka livshotande reaktioner. Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa riskfaktorerna för utveckling av latexallergi samt hur denna kan förebyggas och hindras i sin utveckling. Metoden Àr en litteraturstudie, baserad pÄ elva kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultatet har kategoriserats efter riskfaktorer och preventiva ÄtgÀrder. Kategorierna som framkom var: att vara atopiskt lagd, korsreaktioner med frukt och grönsaker, pudret i latexhandskarna, screening och övergÄng till puderfria latexhandskar.

En ros Àr en ros Àr en ros - rÀttssÀkerhetsbegreppet, den ackusatoriska processen och brottmÄlstaxan Sedan 1970-talet har de offentliga försvararna i majoriteten av brottmÄlen i svenska domstolar fÄtt ersÀttning för sitt arbete i enlighet med en schablon. Den hÀr sÄ kallade brottmÄlstaxan har Ànda sedan införandet fÄtt kritik. PÄ senare Är har den kritiken alltmer kommit att handla om att systemet riskerar att i vissa fall urholka den misstÀnktes rÀtt till ett fullgott försvar och utgöra ett potentiellt rÀttssÀkerhetshot. Den hÀr uppsatsen lÀgger grunden för att ur ett rÀttssÀkerhetsperspektiv diskutera straffprocessen i allmÀnhet och brottmÄlstaxan i synnerhet. För att kunna tolka begreppet rÀttssÀkerhet utgÄr uppsatsen frÀmst frÄn de förarbeten som ligger till grund för den straffproces-suella lagstiftning vi har och har haft under den aktuella perioden.

I dagens visuella samhÀlle Àr det medierna som skapar och förstÀrker förestÀllningar om vad som Àr rÀtt och fel, manligt eller kvinnligt, naturligt och onaturligt. Skolans styrdokument betonar vikten av arbete med medier i grundskolan. Syftet med denna studie Àr att fÄ en inblick i hur lÀroplanens och kursplanernas intentioner med medieundervisning i grundskolan kan omsÀttas i praktiken. Min empiriska undersökning grundar sig i observationer och intervjuer med lÀrare pÄ tvÄ skolor som har valt att satsa pÄ en utveckling med hjÀlp av mediearbete. Den problematik som finns kring medieundervisning gÄr att utlÀsa Àven pÄ dessa skolor.

Objektorienterade mönster och omkonstruktion Àr tvÄ olika designstrategier som har ett gemensamt mÄl: att göra mjukvarusystem mer förÀndringsbara och mindre komplexa. Mönster tillÀmpas för att förebygga utvecklingen av komplexitet i mjukvara. Omkonstruktioner görs för att reducera komplexitet som redan uppstÄtt i mjukvarans inre struktur. Denna rapport identifierar fyra grundlÀggande strukturproblem som gör mjukvara onödigt komplex och svÄr att förÀndra: duplicerad kod, villkorslogik, lÄnga metoder och bristande inkapsling. Rapporten visar hur objektorienterade mönster kan införas i mjukvara genom omkonstruktion och göra mjukvara mer förÀndringsbar genom att reducera de fyra nÀmnda strukturproblemen.

Det finns idag mÄnga verktyg och ramverk för att utveckla spelapplikationer. I den hÀr rapporten kommer jag utvÀrdera Phaser.io som Àr ett öppen kÀllkodsramverk för att utveckla webspelsapplikationer.Resultatet av det hÀr examensarbetet Àr en prototyp av spelet Equamem som jag har utvecklat utifrÄn min handledare Erik Berglunds spelkoncept och design. Equamem Àr en HTML5 webspelsprototyp utvecklat med ramverket Phaser.io med HTML5 och JavaScript.I rapporten kommer jag gÄ igenom olika designval som gjorts och itererats under spelprototypens versioner av utveckling. Jag kommer Àven utforska hur man utvecklar ett intressant och lÀttlÀrt matematikpusselspel.Rapporten kommer innehÄlla information om Phaser.io, vad det Àr och vad det erbjuder för funktionalitet och hur jag har anvÀnt det i utvecklingen av Equamem. Jag kommer gÄ igenom fördelar och nackdelar med att anvÀnda ramverkets funktioner och utvÀrdera hur vÀl lÀmpat det har för att utveckla spel som Equamem..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka de bakomliggande orsakerna kan vara till att en algoritm för lÄngdivision inte lÀngre i nÄgon större omfattning lÀrs ut i skolan och Àven hur lÄngt avvecklingen av divisionsalgoritmen i det allmÀnna medvetandet har kommit.Uppsatsen bygger dels pÄ tvÄ enkÀter riktade till grupperna lÀrare och allmÀnhet, ett divisionstest med elever i Är ett pÄ gymnasiet samt pÄ litteraturstudier och tre telefonintervjuer med lÀromedelsförfattare. Vad som visat sig Àr att det Àr fÄ mÀnniskor under 40 Är och med en bakgrund i den svenska grundskolan som behÀrskar en potent divisionsalgoritm. Det kan konstateras att kunskapen att utföra en standardalgoritm för division med flersiffrig nÀmnare i alla fall i denna undersökning inte lÀngre finns bland eleverna i den svenska skolan och att den situationen bÀr skolöverstyrelsens och lÀrarkÄrens vÀlsignelse. Det Àr dock en öppen frÄga om utvecklingen dit föregÄtts av genomtÀnkta beslut. .

Tuolluvaara gruva och samhÀlle ligger belÀget cirka fyra kilometer öster om Kiruna centralort. Gruvverksamheten i Tuolluvaara startade samtidigt som brytningen i LKAB:s gruva i Kiirunavaara. Denna undersökning Àr en jÀmförande studie av tre gruvorter i MalmfÀlten, Nautanen, Kiruna och Tuolluvaara. Huvudsyftet med studien, Àr att undersöka de tre orterna mellan 1900-1930 för att kunna utröna om utvecklingen i gruvverksamheten och samhÀllet i Tuolluvaara var sÀmre Àn i de bÀgge andra. Vidare syftar undersökningen till att belysa om det var skillnader i boende- och arbetsförhÄllanden pÄ de tre orterna.

För att kunna hÄlla jÀmna steg med utvecklingen och förÀndringar i samhÀllet har flera av Sveriges kommuner infört ett rehabiliterande arbetssÀtt att jobba efter inom Àldreomsorgen. I denna kvantitativa studie, stÀlls frÄgan huruvida det skiljer sig i sjÀlvupplevd arbetstillfredsstÀllelse mellan personal som jobbar enligt ett rehabiliterande arbetssÀtt och de som inte gör det. För att mÀta variabeln arbetstillfredsstÀllelse anvÀndes ett frÄgeformulÀr, QPSNordic-34+. I enkÀtundersökningen deltog 180 anstÀllda inom Àldreomsorgen i tvÄ svenska kommuner och 120 besvarade enkÀten, vilket motsvarar en svarsfrekvens pÄ 66,7%. Resultatet visade att det finns en signifikant skillnad i hur man upplever arbetstillfredsstÀllelse hos anstÀllda som jobbar enligt ett rehabiliterande arbetssÀtt jÀmfört med de som inte gör det..

Syftet med följande arbete Àr att kartlÀgga specialpedagogers roll i förskolan för barn med koncentrationssvÄrigheter. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring barn med koncentrationssvÄrigheter. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och frÄgeformulÀr ville vi kartlÀgga vilken roll specialpedagoger har i förskolan för barn med koncentrationssvÄrigheter samt fÄ reda pÄ vilka generella ÄtgÀrder som vidtas för dessa barn. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att specialpedagogerna uppfattar att deras roll i förskolan Àr av stor betydelse för barn med koncentrationssvÄrigheter. Detta eftersom de deltagande i studien anser att deras frÀmsta arbetsuppgift Àr att handleda och förmedla till övriga pedagoger för att pÄ sÄ vis kunna gynna utvecklingen hos barn med koncentrationssvÄrigheter. .

Flera kandidatgener har föreslagits spela en roll i utvecklingen av antisociala beteenden i samband med miljöfaktorer. Syftet med den föreliggande studien var dÀrmed att undersöka sambandet mellan genen Katekol-O-Metyltransferas (COMT) och vÄld; och om det fanns interaktioner mellan exponering för tidigare övergrepp och COMT i samband med senare vÄld. Data hÀmtades frÄn en Svensk populationsbaserad studie baserad pÄ 2500 20-24 Äringar. Den aktuella studien fann att beroende pÄ vilken variant av genen man besitter, kommer man att pÄverkas i olika grad av negativa miljöfaktorer sÄsom försummelse och sexuella övergrepp i samband med vÄld..

Titel: HÄllbarhetsrevision ? hur pÄverkas revisionsbyrÄerna?NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Angelina Dahlström, Alexander EkqvistHandledare: Arne FagerströmDatum: 2013 ? januariSyfte: Företag behöver idag visa allmÀnheten att de arbetar med hÄllbarhetsfrÄgor och denna information behöver ocksÄ oberoende granskas. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur en förÀndrad efterfrÄgan av information frÄn intressenter har förÀndrat revisorns arbetsuppgifter och revisionsbyrÄernas utbud av tjÀnster, samt hur revisionsbyrÄerna ser pÄ den framtida utvecklingen av revisions roll och deras erbjudna tjÀnster.? Har revisorns roll förÀndrats i samband med uppkomsten av hÄllbarhetsrevision?? Hur hanterar revisorerna och revisionsbyrÄerna den nya efterfrÄgan av hÄllbarhetsrevision?? Hur ser revisonsbyrÄerna pÄ den framtida utvecklingen inom hÄllbarhetsrevision?Metod: Uppsatsen utgÄr frÄn ett företagsekonomiskt perspektiv. All empirisk data har samlats in genom kvalitativ metodik.

Denna rapport behandlar utvecklingen av en programvara för styrning av ett industriellt blÀckstrÄleskrivarsystem. Projektet Àr baserat pÄ effektmÄl stÀllda av bestÀllaren Inkit AB. Dessa omfattar funktionalitet som programvaran ska ha. Krav fanns Àven pÄ att programvaran skulle ha stöd för internationalisering, samt att den skulle ha ett anvÀndarvÀnligtgrÀnssnitt. Det inbyggda systemet som ska köra programvaran har en ARM-arkitektur.

I denna studie behandlas vidareutvecklingen en sport-bh för kvinnor med stor byst. Forskning inom relaterade omrÄden, sÄsom begreppen ?encapsulation? och ?compression?, studier av bröstens rörelsemönster under fysisk aktivitet, storlekssystem och bröstens anatomiska förutsÀttningar, har studerats för att ytterligare hjÀlpa utvecklingen av denna produkt. En mindre enkÀt utfördes bland vanliga, pÄ olika sÀtt, fysiskt aktiva, kvinnor för att avgöra vilka preferenser dessa hade gÀllande sport-bh. Denna information har sedan tillÀmpats, i möjlig mÄn, pÄ produktutvecklingen.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka och synliggöra hur förskollÀrare anvÀnder sig av barnlitteratur i förskolan. Den visar pÄ vilka sÀtt förskollÀrare arbetar med barnlitteratur och hur lÀsstunder planeras samt vilken roll barnlitteraturen har i förskolan och vilken betydelse det kan ha för barns utveckling, fokuserat pÄ den sprÄkliga utvecklingen. I den empiriska metoddelen har semistrukturerade intervjuer tillÀmpats. Intervjuerna har gjorts pÄ sex olika förskolor i olika kommuner och informanterna Àr verksamma förskollÀrare. Analysen visar att det finns ett intresse för barnböcker pÄ samtliga förskolor och att barnlitteratur anvÀnds i varierad mÀngd.