Bakgrund: VÄrdrelationen tycks ha stor betydelse för patientens vÀlbefinnande och mÄnga faktorer kan pÄverka utvecklingen av relationen i en positiv riktning. Relationen ses frÀmst som ett medel för att uppnÄ omvÄrdnadsmÄlen, men kan Àven utgöra ett mÄl i sig. Tidigare forskning fokuserar pÄ nÀr och hur vÄrdrelationen innebÀr ett vÄrdande för patienten. Studier som har ett helhetsperspektiv och en generell utgÄngspunkt i patienters preferenser avseende hur sjuksköterskan kan utveckla en god vÄrdrelation Àr fÄ. För att kunna utveckla goda vÄrd- relationer till sina patienter behöver sjuksköterskor förstÄ de faktorer som patienter upplever som betydelsefulla i den goda vÄrdrelationen.Syfte: Att beskriva faktorer som ur ett patientperspektiv har betydelse för en god vÄrdrelation mellan patient och sjuksköterska.Metod: För att fÄ fördjupad kunskap om de faktorer patienter finner betydelsefulla för att en god vÄrdrelation ska utvecklas genomfördes en litteraturstudie av vÄrdvetenskapliga artiklar om patienters erfarenheter av vÄrdrelationen.Resultat: Studien resulterade i sex teman som beskriver patienternas förvÀntningar pÄ sjuk- sköterskans kunskaper, egenskaper och handlingar inom ramen för den goda vÄrdrelationen.

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en grundligare kunskap om berÀttande. I uppsatsen kan man lÀsa om vad författare anser om berÀttandets betydelse, medias pÄverkan pÄ fantasin och vilka skyldigheter pedagoger har. Jag har Àven intervjuat tre pedagoger, frÄn förskolan och skolans yngre Är. Pedagogerna har givit en förstÄelse om hur berÀttande kan anvÀndas i praktiken och vilken betydelse de anser att berÀttande har för barnen. Jag har kommit fram till att berÀttande anvÀnds i alla dess former ute i de verksamheter jag har besökt och Àr uppskattat frÄn bÄde lÀrare och barn.

Syftet med studien Àr att undersöka om mÀnniskor som genomgÄtt en utbrÀndhetsprocess upplever att de under denna tid utvecklats pÄ ett sÀtt relevant för deras arbetsliv, och sedan med hjÀlp av teori undersöka om resultatet av denna utveckling kan anses utgöra kompetens. Genom intervjuer med fem personer som efter en tids sjukskrivning för utbrÀndhet nu sjÀlva upplever att de ÄterhÀmtat sig, framkom att de fÄtt en ny erfarenhet som gett dem insikt i stressproblematik, samhÀllets regelsystem och rehabiliteringsÄtgÀrder. De har Àven utvecklat en mer effektiv energianvÀndning, ökad social kompetens och ökat vÀlbefinnande. I den mÄn utvecklingen framgÄngsrikt anvÀnds i arbetslivet, vilket intervjupersonerna ocksÄ uttryckte, har den samtidigt inneburit att personerna utvecklat ny kompetens.

Lidingö kommun ligger i Stockholms lÀn, 15 minuter frÄn Stockholm City och en knapp km frÄn fastlandet. Lidingö har under ca 100 Är utvecklats frÄn jordbrukssamhÀlle till en modern villastad. Detta har skett med stort inflytande frÄn enskilda personer och skeenden. Tyngden i arbetet ligger pÄ att förklara hur enskilda individer och skeenden kan skapa utveckling och stark, framtida struktur. Tyngd ligger ocksÄ i att förklara dÄvarande befolknings tankar, handlingar och viljor samt att koppla dessa med utvecklingen och den nutida strukturen och uppbyggnaden.

SammanfattningAtt investera i lÄngfilmprojekt Àr riskfyllt. DÀrför Àr det mycket sÀllsynt att en lÄngfilm i Sverige produceras utan ekonomiskt stöd frÄn det Svenska Filminstitutet, SFI. Branschen har hamnat i en beroendestÀllning vilket gjort att makten koncentrerats hos Institutet. För att höja totala publiktillströmningen och filmkvalitén bestÀmde SFI Är 2006 att öka storleken pÄ stöden, men att detta skulle ske pÄ bekostnad av ett mindre antal produktioner. Utvecklingen innebÀr att fÀrre bolag i framtiden kommer ha en ekonomisk möjlighet att producera lÄngfilm, att fÀrre anstÀllda behövs och att filmernas mÄngfald försÀmras - alla dessa Àr hÀndelseförlopp som SFI en gÄng grundades för att motverka.

Syftet med arbetet Àr att undersöka fenomenet Urban Sprawl för att se om det gÄr och fÄ svar pÄ varför Kungsbacka kommun ser ut som den gör idag. Kungsbacka har ett speciellt utseende med en vÀldigt liten centralort i förhÄllande till kommunens storlek. De flesta av invÄnarna i kommunen bor i utbredda villaomrÄden utanför staden. Arbetet inleds med en teoridel som börjar med att beskriva Urban Sprawl i ett internationellt perspektiv för att till sist gÄ in pÄ vad det har betytt för Sveriges och enskilda kommuners del. NÀr man talar om Urban Sprawl förs ofta tankarna till USA med dess breda motorvÀgar, stora köpcentrum och utbredda stÀder.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka de metoder som anvÀndes under olika tidsperioder för barns lÀsinlÀrning. Vi ville veta mer om samhÀllets vÀrderingar i de gÀllande perioderna och hur den rÄdande barnsynen pÄverkade lÀsinlÀrningsforskningen samt varför metoderna egentligen uppkom. Om det visade sig att de olika lÀsinlÀrningsmetoderna Àr en avspegling pÄ de samhÀlleliga förhÄllandena sÄ ville vi veta hur. Vi gjorde en litteraturstudie för att finna svaren pÄ vÄra frÄgestÀllningar och det gjorde vi i tidigare forskning samt litteratur. Vi kom fram till att samhÀllets utveckling och barnsyn har pÄverkat utformandet av de olika lÀsinlÀrningsmetoderna.

Forskning och tillÀmpning av den magnetokaloriska effekten har intensifieras de senaste Ären. Prototyper av kylskÄp med magnetokaloriska material har konstrueras med blandat resultat, men utvecklingen gÄr framÄt och det Àr troligt att tekniken kommer att kommersialiseras. För den lovar ett energisnÄlare och tystare kylskÄp.Projektarbetet som har resulterat i denna rapport hade i uppgift att lÀsa forskningsrapporter om magnetisk kylning för att fÄ en uppfattning om det Àr möjligt för tekniken att tillÀmpas i vanliga kylskÄp. Det ser ut som att magnetisk kylning har stora möjligheter att tillÀmpas och projektet rekommenderar det fiktiva företaget att satsa pÄ tekniken. Fast Ànnu krÀvs nÄgra Ärs ytterligare forskning för att fÄ fram ett magnetokaloriskt material som uppfyller alla miljömÀssiga och ekonomiska krav för att kunna kommersialisera en produkt för hushÄllsbruk..

MÀnskligheten har, sedan urminnes tider, Àgnat sig Ät spel om pengar och i vÄr tid har omfattningen expanderat. Under Äret 2006 genererade den globala spelmarknaden cirka 1 805 miljarder kronor netto, vilket kan jÀmföras med Sveriges bruttonationalprodukt, som motsvarande Är uppgick till summan 2 832 miljarder kronor. PÄ den totala svenska spelmarknaden omsattes detta Är omkring 54 miljarder kronor brutto. Hasardspel Àr sÄledes en bred mondial företeelse, som Àr intressant att studera dÀrför att den har en stor influens pÄ mÄnga individers liv och ligger i tiden, vilket ocksÄ Äterspeglas av det massmediala intresset.Uppsatsens huvudsakliga mÄlsÀttning Àr att klarlÀgga hur spelandet har ökat under inledningen av det nya millenniet. De underliggande frÄgorna syftar till att förklara hur denna spelomsÀttningsökning Àr fördelad mellan marknadens aktörer och spelformer, samt i vilken utstrÀckning spelomsÀttningsökningen har genererats av den tekniska och den ekonomiska utvecklingen jÀmte spelbolagens marknadsföring. Syftet Àr att utreda hur hasardspelandet har ökat i Sverige under inledningen av det nya millenniet samt en ambition att öka lÀsarnas bildningsgrad av det svenska och mondiala fenomenet hasardspel.Data har insamlats genom en induktiv och huvudsakligen kvantitativ metod, dÀr utvalda teorier frÄn genomgÄngen kurslitteratur samt egna tillÀmpningar av dessa presenteras i de bÄda kapitlen om teori, medan svar frÄn enkÀtundersökningar sammanstÀlls i avsnittet om empiri.

Utvecklingen av sjÀlvförtroendet Àr en pÄgÄende process. Ett dÄligt sjÀlvförtroende hos skolelever Äterspeglas pÄ deras arbetslust och resultat i skolan. Hur yttras det och hur kan man avstyra det? Kan dramapedagogiken hjÀlpa och hur i sÄ fall? Vad Àr dramapedagogik? I detta arbete beskrivs dramapedagogikens metod och inverkan pÄ att motverka dÄligt sjÀlvförtroende hos elever. Underökningen baseras pÄ litteratur samt empirisk undersökning i form av intervju med tre elever och en dramapedagog.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger pĂ„ tvĂ„ kopplade differentialekvationer som under arbetets gĂ„ng anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment pĂ„verkas av avvikelsen frĂ„n den optimala kombineringskurvan för vinklarna pĂ„ turbinens ledskena och löphjul, och Ă€r anpassad för ett referensaggregat med tillgĂ€ngliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sĂ€tts samman med frekvensregulator och elnĂ€t för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önĂ€tsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att Ă„terskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjĂ€lp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med nĂ„got lĂ€gre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önĂ€tmodellen sker genom att prova stabiliteten i nĂ€tfrekvens och turbineffekt vid stegpĂ„lastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet Ă€n i verkligheten, men uppfyller Ă€ndĂ„ förvĂ€ntningarna pĂ„ en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

How does the weather protection systems look like today, and how will they be developed in the future? These are questions that we have worked with during this project. At the start of our report there?s a summary of the leading weather protection manufacturers in Sweden. We have explained how these systems are constructed and how they work.

MÄnga mÀnniskor lider av kognitiva funktionsnedsÀttningar. Det kan försÀmraförmÄgan att anvÀnda teknik och leda till att mÀnniskor gÄr miste om mÄnga verktyg och funktionersom andra tar för givet. Att ta hÀnsyn till kognitiva funktionsnedsÀttningar i utvecklingen avmobilapplikationer Àr utmanande dÄ vissa grÀnssnitt och funktioner kan upplevas som för kompliceradeeller ostrukturerade. I denna uppsats presenteras designmönster som kan bidra till en inkluderandedesign enligt konceptet Design för alla. Design för alla innebÀr design som möjliggör anvÀndande föralla mÀnniskor.

Negotium Àr ett teknikintensivt företag som, till följd av förÀndrade marknadskrav och ett behov av att kostnadseffektivisera, idag stÄr inför ett omfattande produktskifte. Skiftet Àr en del i företagets strategi för att fortsÀtta vara marknadsledande, men innebÀr Àven stora utmaningar. Den nya, gemensamma produkten krÀver nya sÀtt att arbeta; samarbete mÄste ske över de traditionella enhetsgrÀnserna pÄ ett för Negotium helt nytt sÀtt. För att ta reda pÄ vilka möjligheter och hinder som kan tÀnkas föreligga i utvecklingen av dengemensamma produkten har ett narrativt angreppssÀtt antagits. Narrativ teori bygger pÄ en socialkonstruktivistisk grund och ett antagande om att mÀnniskan skapar och tolkar sin verklighet genom sprÄket. Genom att studera narrativer, berÀttelser, som cirkulerar inom Negotium tÀnker vi oss att skapa en ökad förstÄelse för varför mÀnniskor agerar som de gör.Uppsatsens syfte Àr sÄledes att; narrativt analysera utsagor om utvecklingen av den gemensamma produkten.

1980 infördes teknikÀmnet som obligatoriskt Àmne i grundskolan. NÀr sedan Lpo 94 kom fick det en egen kursplan med mÄl uppsatta redan för Är 5. Sedan dess har det gÄtt nÄgra Är och olika undersökningar som har gjorts har visat att teknikÀmnet inte ser ut som det borde göra enligt lÀroplanen. Syftet med detta arbete Àr att gÄ in och titta pÄ faktorer som varit med och pÄverkat denna utveckling av Àmnet. Arbetet Àr frÀmst byggt pÄ ett empiriskt tillvÀgagÄngssÀtt.