År 2009 kom EU-direktivet ?HĂ„llbar anvĂ€ndning av bekĂ€mpningsmedel? som bland annat innehĂ„ller begreppet integrerat vĂ€xtskydd (IPM). Direktivet sĂ€ger bland annat att Ă„r 2014 ska alla jordbruksproducenter inom EU anvĂ€nda sig av integrerat vĂ€xtskydd. Integrerat vĂ€xtskydd betyder att man tar hjĂ€lp av flera kontrollĂ„tgĂ€rder tillsammans med kemisk bekĂ€mpning nĂ€r man reglerar ogrĂ€s och vĂ€xtskadegörare i jordbruket. MĂ„lsĂ€ttningen Ă€r att nĂ€r förebyggande och mekaniska Ă„tgĂ€rder anvĂ€nds för att kontrollera ogrĂ€s och vĂ€xtskadegörare kan man minska mĂ€ngden kemisk bekĂ€mpning.

Uppsatsen försöker reda ut den historiska utvecklingen av det semitiska suffixet -?n. Dess bruk i de olika semitiska sprÄken jÀmförs och ett försök görs att sammankoppla de olika anvÀndningsomrÄdena. Inga ovedersÀgliga resultat kan redovisas..

Webbdesign Àr ett hantverk med potential till oÀndlig variation och orÀkneliga möjligheter, men det Àr Àven en process styrd av standarder och förhÄllningssÀtt för att optimera resultatet för slutanvÀndaren. Begrepp sÄ som user experience och framför allt user experience design har i och med utvecklingen blivit allt viktigare aktörer inom webbdesign. Samtidigt som de underlÀttar i utvecklingsprocessen genom att diktera hur design bör utformas, skapar de inte ocksÄ dÄ begrÀnsningar av potentialen för webbdesign? Antalet variationer och möjligheter minskar drastiskt nÀr webbdesigners anpassar sig efter dessa standarder.Den hÀr undersökningen syftar till att utveckla nya metoder och strategier för att frÀmja innovativ webbdesign och undersöka hur modebranschens konstanta strÀvan efter innovation skulle kunna inspirera och kanske till och med förÀndra webbdesign utvecklingen. Genom att bryta ner, analysera och sammanfoga designprocesserna för haute couture och webbdesign skapas en designmetod som ger medvetenhet i designval och hjÀlper att ifrÄgasÀtta standarder samt att undersöka alternativa lösningar.

Detta arbete syftar till att fÄ ökad kunskap om hur lÀrare beskriver att de arbetar för att möta andrasprÄkselever i deras sprÄkutveckling samt vilka stödstrukturer lÀrarna beskriver att de anvÀnder i utvecklingen av elevernas skolsprÄk. Jag anser att det Àr viktigt omrÄde att belysa dÄ forskare anser att skolsprÄket Àr en bidragande faktor till att andrasprÄkselever som grupp, presterar sÀmre Àn ensprÄkiga elever i den svenska skolan. I min undersökning har jag anvÀnt mig av den kvalitativa intervjun som metod och intervjuat sex verksamma lÀrare som arbetar i grundskolans tidigare Är. Resultatet av empirin visar att lÀrarna ansÄg att avsaknaden av den sprÄkliga basen utgjorde ett hinder för andrasprÄkseleverna i utvecklingen av skolsprÄket, vilket bidrog till att lÀrarna insÄg vikten av att arbeta med att utvidga basen, parallellt med skolsprÄket. Resultatet visade vidare att informanterna anvÀnde sig utav olika stödstrategier som enligt informanterna utvecklar andrasprÄkselevernas skolsprÄk.

1900-talets sista fyra decennier innebar stora förÀndringar för kyrkorna i sÄvÀl globalt som lokalt perspektiv. TvÄ rörelser inom kristenheten spelade stor roll för utvecklingen: den ekumeniska rörelsen och den karismatiska rörelsen. Mötet mellan de etablerade kyrkorna och framför allt den karismatiska förnyelserörelsen var inte enkelt. TonlÀget mellan dem var tidvis högt. Under 1980- och 90-talen skadades relationer mellan bÄde mÀnniskor och organisationer vid sÄdana möten.

Rekrytering Àr en viktig komponent för alla organisationer oavsett om det handlar om ett företag, ett fotbollslag, en sekt eller dylikt. Det Àr i grund och botten rekrytering som skapar en organisation. Ledare Àr viktiga personer för ett företag, det Àr de som sammanfogar de anstÀllda, driver företaget framÄt och utgör stommen i en organisation. Vi har valt att sammanfoga dessa tvÄ genom att undersöka hur företag rekryterar ledare genom platsannonser; dess utformning och hur de har utvecklats över de senaste tio Ären. UtifrÄn befintlig rekryteringsteori har vi, för att underlÀtta en kvantifiering av platsannonserna, utformat en analysmodell som kategoriserar den teoretiska utvecklingen i tre olika generationer.

Titel: Verksamhetssystemet - ProcesskartlÀggning och strategiimplemente-ring i mindre till medelstora företag Författare: Carl-Fredrik Bredberg Anna Daun Wester Christina Hansson Handledare: Everth Larsson, Institutionen för Teknisk Logistik Carl-Henric Nilsson, Företagsekonomiska Institutionen Problemformulering: Problemformuleringen Àr uppdelad i tre fokusomrÄden som löper genom hela examensarbetet. FokusomrÄde 1 ? Utveckling av Verksamhetssystemet. För att sÀker-stÀlla att alla i företaget arbetar pÄ ett samordnat sÀtt och levererar med samma höga kvalitet, Àven om företaget expanderar ytterligare, vill fö-retaget införa en ny form av struktur och styrning. Fallföretaget vill skapa ett interaktivt, webbaserat verktyg som baseras pÄ företagets processer.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka feedback och dess inverkan pÄ elevers lÀrande och utveckling.Hur pÄverkas elevernas lÀrande av feedback?Hur varierar den motoriska utvecklingen beroende pÄ vilken av följande tre Äterkopplingar som eleven fÄr: positiv-, konstruktiv- och videofeedback?Finns det nÄgon skillnad mellan könen?MetodStudien hade en kvantitativ ansats samt en positivistisk syn. Direkt observation anvÀndes i denna studie. Ett bestÀmt moment observerades och statistik fördes ner. Elevernas frivolter observerades och antalet lyckade samt misslyckade försök fördes ner i statistiken.

Antalet barn som upplever vÄld i familjen Àr stort och upplevelsen kan leda till utveckling av Posttraumatisk stresstörning (PTSD). Syftet med studien Àr att fördjupa kunskapen om barn som upplevt vÄld i familjen och som visar tecken pÄ PTSD. FrÄgestÀllningar som studien avser att besvara Àr (1) vilken betydelse har vÄldets karaktÀr för utvecklingen av PTSD hos barn? (2) vilken betydelse har barnets psykosociala hÀlsa för utvecklingen av PTSD? (3) hur kan tillfrisknandeprocessen hos barn som visar tecken pÄ PTSD förstÄs? Studien har bÄde en kvantitativ och en kvalitativ ansats samt en pre-post design. Studien inkluderar 14 barn som upplevt vÄld i familjen och som besvarat ChildrenŽs revised imapct of event scale (CRIES) vid Trappan-enheten i Uppsala under 2007.

Inledning: Det finns en pÄgÄende diskussion kring redovisningsutveckling och vad som driver dess framfart. Detta utan att en allmÀnt accepterad konkretisering av faktorerna som pÄverkar redovisningsförÀndring över tid har gjorts. Dessutom har den svenska bruksredovisningen till stora delar ignorerats inom forskningen, vilket, med tanke pÄ bruksindustrins centrala roll inom utvecklingen av det moderna svenska nÀringslivet, framstÄr som en kunskapslucka.Problemformulering: Hur utvecklas redovisning och vilka faktorer kan anses pÄverka dess förÀndring över tid? Syfte: Studien Àmnar utveckla en modell som identifierar faktorerna som driver redovisningsutveckling samt utöka kunskapen kring utvecklingen av den svenska bruksredovisningens.Metod: Med en initialt deduktiv ansats upprÀttas en modell utifrÄn de framstÄende teoretiska synsÀtten inom forskningen kring redovisningsutveckling. Denna modell prövas sedan empiriskt genom en arkivstudie av ett smÄlÀndskt jÀrnbruk frÄn 1775 till 1970.

I ett rum vid simulatorcentralen pÄ Saab i Linköping stÄr flygsimulatorn PMSIM. Den bestÄr av en förarkabin placerad i en sfÀrisk dom, pÄ vilken en simulering av den visuella omvÀrlden projiceras. PMSIM anvÀnds för utveckling, trÀning och marknadsföring av Gripen. Fallstudien syftar till att uppnÄ ett begreppsligt klargörande av det starkt dynamiska arbetet med att förÀndra flygsimulatorn. TvÄ perspektiv pÄ systemutvecklingsstrategier; evolutionÀr och traditionell systemutveckling appliceras pÄ förÀndringsverksamheten.

Denna uppsats avser lÀmna ett bidrag till ökad spÄrbarhet mellan den svenska UAV-utvecklingen och Försvarsmaktsidé 2020. Detta görs genom att undersöka vilka uppgifter UAV:er kan komma att lösa vid ett vÀpnat angrepp pÄ Sverige..

Bakgrund och problem: Årsredovisningar har förĂ€ndrats mycket de senaste Ă„rtiondena och gĂ„tt frĂ„n att vara kortfattade finansiella dokument till att bli ett public relations dokument samt ökat kraftigt i omfattning och kommit att innehĂ„lla mer, exempelvis Corporate Social Responsibility. Hur har utvecklingen sett ut de senaste 100 Ă„ren och vad kan förklara den? Vad kan en lĂ€ngre tidsperiod pĂ„ studien tillföra? Vi utgĂ„r frĂ„n hela Ă„rsredovisningen och undersöker sedan delar av den. Kan tidigare studier pĂ„ exempelvis brittiska företag Ă€ven bekrĂ€ftas gĂ€llande ett svensk företag?Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att kartlĂ€gga och presentera den utveckling som skett av Ericssons Ă„rsredovisningar i ett lĂ€ngre tidsperspektiv gĂ€llande totalomfattning, frivilliga upplysningar och innehĂ„llet av sociala och utvecklande personalengagemang.

Denna studie Àmnade undersöka relationen mellan den svenska insatsen i Afghanistan och Svensk sÀkerhetspolitik mellan Ären 2000 och 2010. FrÄgorna som stÀlldes kretsade kring vilka konsekvenser insatsen har för svensk sÀkerhetspolitik, om vilken orsaksriktning relationen mellan de tvÄ fenomenen kan tÀnkas ha och dess inverkan pÄ svensk nationell sÀkerhet. Teoretiskt utgick studien frÀmst frÄn professor Nils Andréns strukturmodell över sÀkerhetspolitikens mÄl och medel. Metodologiskt studerades ett antal texter. Dels mediematerial i form av tidningsartiklar som analyserades för att strukturera och kronologiskt kartlÀgga den svenska Afghanistaninsatsens utveckling under det gÄngna decenniet.

Den amerikanska doktrinen FM3-24 beskriver hur en operation inom COIN-konceptet kan genomföras och hur befÀlhavaren kan anvÀnda doktrinen som stöd i genomförande och planering av operationer. Doktrinen Àr utvecklad med stöd av de lÀrdomar som amerikanska trupper dragit i 2000-talets konflikter i Irak och Afghanistan, och doktrinen anvÀnds idag som stöd i de pÄgÄende insatserna. Under 1990-talets konflikt i Somalia fanns inte denna doktrin. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det kan spÄras lÀrdomar redan frÄn 1990-talets Somalia till utformandet av den nu utvecklade amerikanska doktrinen FM3-24. Resultatet visar att likheter finns i hur operationer enligt FM3-24 skall genomföras, dock Àr olikheterna de som Àr mest tydliga. MÄnga av de steg som beskrivs i doktrinen har under insatsen avvikit helt eller vartefter insatsen fortskred. En orsak till det kan vara att amerikanska trupper under början av 1990-talet inte hade samma erfarenhet av COIN-insatser som de hade nÀr doktrinen under 2000-talet utvecklades. I slutet av studien presenteras tÀnkta ?lessons learned? som kan vara bidragande till doktrinens utformning.  .