Dagvatten från vägar innehåller ofta tungmetaller. De vanligaste metallerna i vägdagvatten är bly, koppar, kadmium, nickel och Zink. Dessa föroreningar utgör en belastning i recipienter som tar emot dagvattnet. I denna rapport har bly, koppar och Zink reducerats från vägdagvatten genom filtrering i kolonner med amorf, granulerad masugnsslagg och sand. Masugnsslagg, som är en biprodukt från framställningen av järn, är en alkalisk produkt med goda sorptionsegenskaper vilket gör den lämplig att använda som filtermaterial för vatten förorenade med metaller.

Dagvatten från vägar innehåller ofta tungmetaller. De vanligaste metallerna i vägdagvatten är bly, koppar, kadmium, nickel och Zink. Dessa föroreningar utgör en belastning i recipienter som tar emot dagvattnet. I denna rapport har bly, koppar och Zink reducerats från vägdagvatten genom filtrering i kolonner med amorf, granulerad masugnsslagg och sand. Masugnsslagg, som är en biprodukt från framställningen av järn, är en alkalisk produkt med goda sorptionsegenskaper vilket gör den lämplig att använda som filtermaterial för vatten förorenade med metaller.

Syftet med studien är att kartlägga innehållet hos vätskorna i de indirekt energiöverförande kylsystemen och att uppskatta deras potentiella miljöpåverkan vid utsläpp. På vätskeprover från system 5 till 8, som är tagna i returledningen på köldbärare 1 i respektive system, har det uppmätts hög syrgashalt, konduktivitet och COD (chemical oxygen demand), vilket ger stor risk för nedbrytning och korrosion. Dessa systemvätskor borde avgasas eller bytas ut. Systemvätskan från system 3, 7 och 8 överskrider gränsvärdena för Zink och nickel och de skulle ha toxisk/ - mycket toxisk effekt på vattenlevande djur och växter. Koppar, Zink och nickel är nitrifikationshämmande vilket innebär att de påverkar det biologiska reningssteget vid avloppsreningsverket negativt ifall vätskan släpps ut till det kommunala avloppsledningsnätet. Det framgick utifrån den använda värderingsmallen att de sju största miljöaspekterna är relaterade till föroreningsvariablerna: COD (chemical oxygen demand), Zink, syrgas, kväve, järn, nickel och pH. Miljöeffekterna uppträder i form av påverkan från metaller och utarmning av naturtyper, biotoper, arter etc.

I Lovisagruvan i Bergslagen bryts Zink och bly, gruvvattnet (med pH 7-8) är förorenat av framförallt dessa metaller (577 ppb Zn, 341 ppb Pb). Reningen i de sedimentationsbassänger som finns på området fungerar inte tillräckligt bra. I denna studie användes sand från Stråssa (s.k. Stråssamull) som filtermaterial för att rena vattnet. Två olika sorters filtermassor testades, obehandlad Stråssamull (SM) och järnoxyhydroxidbelagd Stråssamull (JSM).

Förorenat dagvatten från Stena Gotthards metallåtervinningsanläggning i Eskilstuna har filtrerats genom kolonner innehållande två olika adsorbenter, torv och furubarksflis. Torv är en organisk jordart som främst används som bränsle och furubarksflis är en biprodukt från skogsindustrin. Båda filtermaterialen är relativt billiga och finns i stora kvantiteter i Sverige. Filtermaterialen har visat sig ha varierande kapacitet att adsorbera metaller i vatten på grund av själva materialet samt vattnets sammansättning. Resultatet från den här studien visar att av de två undersökta filtermaterialen så har furubarksflis störst kapacitet att reducera bly, koppar och Zink från det specifika dag vattnet..

I fumingverket på Rönnskärsverken utvinns Zinkklinker ur slaggen från elugnen. En annan råvara är stålverksstoft. I fumingugnen omvandlas smältans Zink- och blyinnehåll till metallånga som oxideras till ett stoft. Stoftet renas i en klinkerugn. Slutprodukten, Zinkklinker, som består av 70 - 75 % Zink, exporteras till Zinksmältverket NorZink i Norge.

Bakgrund:Tillgänglig data visar att omkring 15 % av alla par i Västvärlden är drabbade av ofrivilligbarnlöshet (1) i 27 % av fallen beror det, enligt WHO, på subfertilitet hos mannen (2). Det harpåvisats att spermiekoncentration - och motilitet påverkas av variationer i koncentrationen Zink isädesplasma, varför det är av intresse att undersöka eventuella positiva effekter av Zinktillskott påviktiga sädesparametrar.Syfte:Syftet med den systematiska översiktsartikeln är att undersöka om det finns vetenskapligtunderlag för att rekommendera Zinktillskott som en potentiell behandlingsmetod vid subfertilitet.Sökväg:Databaserna PubMed, Cochrane och Scopus användes för att hitta vetenskapliga originalartiklar.I Scopus användes även sökfunktionen "citations".Urvalskriterier:Studier som undersökte eventuell effekt av Zinktillskott på spermiekoncentration ochspermiemotilitet hos män med idiopatisk subfertilitet inkluderades.Datainsamling och analys:Artiklarna valdes ut efter uppsatta inklusionskriterier och granskades med hjälp av SBU:s "Granskningsmall för RCT" samt graderades utifrån GRADE-systemet.Resultat:Tre studier ligger till grund för resultatet. I två av dessa sågs signifikant förbättring avspermiemotilitet hos subfertila män som fick tillskott av Zink. Gällande spermiekoncentrationobserverades signifikant förbättring i endast en av de granskade studierna.Slutsats:Två studier visar att Zinktillskott har positiv effekt på spermiemotilitet hos subfertila män och en studie visar på ökning av spermiekoncentration. Det vetenskapliga underlaget bedöms dock vara måttligt och för att kunna dra säkra slutsatser kring huruvida tillskott av Zink kan förbättraspermakvaliteten hos subfertila män behövs ytterligare forskning inom området.

I och med en ökande psykisk ohälsa i samhället samtidigt som att användandet av sociala medier bara ökar är dessa ämnen relevanta att studera. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan användandet av sociala medier och psykisk hälsa och eventuella skillnader avseende män och kvinnor i olika åldrar. Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie med en enkätundersökning. Enkäten delades på Facebook och var tillgänglig för respondenterna i sju dygn. Sammanlagt ingick 108 respondenter i studien.Analysen i studien resulterade inte i något signifikant samband mellan användandet av sociala medier och psykisk hälsa.

Examensarbetet behandlar ämnet Zinkutsläpp från biltvättar där arbetet inkluderar redogörelseför problematiken med Zink i naturen samt en utarbetning av en praktiskt och ekonomisktgenomförbar metod att reducera Zinkhalten i avloppsvattnet från biltvättarnas biologiskareningsverk Alaska Bio genom undersökningar och experiment med olika metoder.Litteraturstudier har gjorts för att ta reda på hur Zinken rör sig och interagerar med dess miljöför att dra en slutsats om hur viktigt det är att prioritera åtgärder för problemet. Dessutom har litterära förarbeten gjorts för att ta reda på hur en pH-justering kan påverka halterna av löstZink och huruvida den komplexbildare som finns i vattnet kan påverka Zinkutfällningen.Utvärdering har även gjorts av olika reningsmetoder som kan vara lämpliga att komplettera debiologiska reningsverken med och här ingår sandfilter, torvfilter, jonbytare, membranfilteroch indunstare.Arbetet kartlägger och beskriver även driften av biltvättanläggningar och deras reningsverk iSverige. Här ingår vilka olika tekniker som används, hur dessa påverkar miljön rent allmäntoch hur de kan komma att se ut i framtiden. Djupare arbete has gjorts med att beskriva denbiologiska vattenreningsanläggningen Alaska Bio och dess kemikalieanvändning.Experimentella försök har gjorts för att bestämma hur utfällningen av Zink förändras medvarierande pH i tvättvattnet och slutsatsen drogs att halterna Zink i jonform, som därmed ärlöst, är minimala i pH-området 8,6-9,2 och maximala vid låga pH-värden. Redan vid pH 6 varbefann sig större delen av Zinken i jonform.

Nutrition är en viktig och central del av människans liv. När man inte får i sig tillräcklig mängd näring kan det få allvarliga följder så som malnutrition, ett tillstånd som ofta sätts i samband med trycksår. Trycksår orsakar lidande både fysiskt och psykiskt för de som drabbas och har därigenom påverkan på deras livskvalitet. Syftet med studien var därför att söka evidens för betydelsen av näringstillskott för läkningen av trycksår. Evidensstudien baserades på nio vetenskapliga artiklar.

Förorenade områden kan utgöra en stor risk för den omgivande miljön. Föroreningar som tungmetaller kan påverka det mikrobiologiska livet samt genom urlakning föras ut i grundvatten och vidare förorena omgivande miljö och dricksvatten. Tungmetaller tas även upp i organismer och sprids vidare i näringskedjor och kan också nå människan genom föda som växer eller odlas på förorenad mark. Föroreningar i mark härstammar oftast från gammal industriell produktion, så även i och omkring samhället Gusum i Östergötland. Här har verksamhet med smältverk bedrivits sedan 60-talet och ända fram till början av 80-talet var rökgaserna från verket orenade från metaller och har kraftigt förorenat och skadat närområdet kring bruket.

Hos grisgårdar ingår Zink som ett fodertillskott för att uppfylla det fysiologiska behovet hos grisarna. Dessutom kan Zink i högdos (2000 mg Zn/kg foder) användas vid smågrisavvänjningen för att förebygga avvänjningsdiarré. Zinktillskotten i fodret gör att Zinkhalten i grisstallgödseln blir högre och via stallgödseln kan således betydande mängder Zink tillföras åkermarken. En hög Zinkhalt i åkermarken kan påverka mikroorganismer, markdjur och växter negativt vilket försämrar jordens funktion som producent av livsmedel. Speciellt känsliga anses mikroorganismerna vara.

Bakgrund: Trycksår är vanligt förekommande inom vården. En koppling har gjorts mellan försämrad nutritionsstatus och ökad risk för trycksår. Ett sätt att påverka näringsstatusen kan vara att ge näringstillskott och genom detta indirekt påverka läkningen av trycksår, detta omvårdnadsansvar ligger hos sjuksköterskan. Ett problem kan dock vara att kunskapen hos sjuksköterskor gällande näringstillskott kan variera. Syfte: Syftet var att beskriva näringstillskotts effekt på läkningen av trycksår.

Kiruna Värmeverk AB producerar el och fjärrvärme till Kiruna tätort. Rökgasreningen i verket ger upphov till tungmetallförorenat kondensatvatten. Kondensatvattnet filtreras genom ett sandfilter före utsläpp till recipienten Luossajoki. Länsstyrelsen i Norrbotten har i villkoren för gällande tillstånd ålagt Kiruna Värmeverk AB att vidta åtgärder för att sänka föroreningshalterna i det renade kondensatvattnet. Den potentiella sorptionen av tungmetaller till filtersand, masugnsslagg, torv och järnoxidtäckt olivinsand har utvärderats, i syfte att bedöma om materialen kan användas som filtermaterial.

Kontroll av Zinkskikt på monterat räckesmaterial som görs ute i fält saknar en fastställd metod. Zinktjockleken har ett minimum tjocklekskrav enligt den svenska standarden ISO 1461:2009, som bestäms av dimensionen på ståldetaljens tjocklek. Trafikverket begär att med hjälp av detta examensarbete kunna begränsa antal mätningar på plats, då kan det ta allt för mycket tid och arbetsresurser i fall det skulle behövas kontroll av väg-och bro räckesanläggningar från beställaren.Sannolikhetsläran och stickprov i statistik hjälper oss att begränsa antalet mätningarna på skyddsanordningarna som görs ute i fält. Med hjälp av normalfördelning kommer man fram till den efter strävade metoden, som med en rimlig arbetsinsats ger en rättvisbild av skikttjockleken på monterat räckesmaterial.Vid variation av varmförZinkaren på vägräckesanläggningar undersöker man varje leverantörs räckesdel för sig, alltså man mäter Zinktjockleken på en varmförzikare för sig, kontrollerar Zinkskiktstjockleken på de och tar slutsatser sedan går man vidare till nästa tillverkare. Om vägräckena är mindre än 30 stycken mäter man Zinktjockleken på respektive anläggning.För beräkning av Zinkskiktstjockleken på monterad räckesmaterial börjar man med 30 mätningar och användning av den centrala gränsvärde satsen för att approximera till normalfördelning och analysera resultatet.Det slutliga resultatet av examensarbetet är ett Excelprogram med inmatade formler.