Syftet är att beskriva och analysera hur såväl medarbetare som coach (chef) upplever utvecklingssamtal. Syftet har avgränsats till tre frågeområden: Vilken typ av frågor/problem tas upp? Finns det här någon skillnad mellan vad chef och anställd prioriterar? Vilka är fördelarna och nackdelarna med utvecklingssamtal? För att få svar på våra frågor har vi intervjuat anställda vid ett företag som under en längre tid använt sig av återkommande utvecklingssamtal. Resultaten har därefter analyserats utifrån ett symboliskt interaktionisk perspektiv där vi sökt lyfta fram den betydelse som samtalet tillskrivs i det aktuella företaget samt hur man här sökt hantera de förväntningar olika positioner är förknippade med. Resultaten visar att såväl anställda som chefer är nöjda med de samtal som hålls på företaget trots att vi kan se en skillnad i vad man prioriterar för frågor.

The aim of this study was to research how social-work professionals apprehend, manage and influence difficult conversation.  This study is based on a qualitative method and we did qualitative interviews with eleven social-work professionals in three municipalities located in southern Sweden. In addition to our research on difficult conversation we decided to study easy conversation. Our result show that there isn?t any special subjects that creates difficult conversation, but it is the absent of conversation that makes it difficult.

Dagens organisationer står inför stora utmaningar i att vara konkurrenskraftiga gentemot omvärlden. De mänskliga resurserna är organisationernas viktigaste faktor för att över huvud taget överleva. För att verksamheten ska kunna förvalta och nyttja medarbetarnas kompetens på rätt sätt behöver det skapas förutsättningar och tillfällen där relationer kan uppstå. Detta är något som diskuteras i både forskning och litteratur så även hur organisationer ska vara uppbyggda för att främja arbetet kring medarbetarna.Denna studie är ett bidrag att använda i organisationer för att arbeta med att utveckla medarbetarnas kollektiva lärande om varandra för att förstärka relationiken.Processmetoden som har använts för att skapa kollektivt lärande hos medarbetarna är Attraktivt arbete. Deltagarna har fått utföra metoden och observationer har gjorts på hur deltagarna har agerat under processen.Resultatet visar att för att åstadkomma ett kollektivt lärande behöver deltagarna visa på engagemang och viljan att lära sig om varandra.

Studiens syfte var att belysa och jämföra förskollärares respektive föräldrars perspektiv på hur samverkan mellan förskola och hem fungerar i praktiken. Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie och både förskollärare och föräldrar intervjuades. Den datainsamlingsmetod som användes var semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att samverkan mellan föräldrar och personal sker genom att aktörerna möts i olika typer av formella och informella möten. Det finns många likheter i deras upplevelser av dessa samverkansformer.

Studiens syfte var att utifrån ett designteoretiskt multimodalt perspektiv belysa relationen mellan å ena sidan, den kommunikativa praktiken under en skolvisning av en museiutställning och å andra sidan elevers möjligheter till deltagande och lärande. I studien användes multimodal metod för konstruktion av data; deltagande observation med fotografi, självrapportering med bilder och fokusgruppintervju. 20 elever ur en åk 5 klass deltog i studien. I resultat och studiens slutsatser framkom det att den museipedagogiska visningen av utställningen gestaltades som en multimodal konfiguration där eleverna var deltagare i produktionen av utställningen. De bildrepresentationer som elever skapade var alla olika och unika i både form och innehåll (mening).

Traditionellt är medarbetarsamtalet till sin form ett organiserat och planerat samtal mellan chef och medarbetare, oftast i syfte att kartlägga behov, krav, verksamhetsmål och förståelse hos medarbetaren. Sedan 1980-talet har det forskats mycket om medarbetarsamtal i Sverige, oftast med utgångspunkt i medarbetarens upplevelse. Vi menar därmed att det saknas ett perspektiv, nämligen det på chefen och dennes utveckling av sitt ledarskap. Vi har därför valt att analysera medarbetarsamtalet som en förutsättning för ledarskapsutveckling. Eftersom det inte finns mycket forskning om denna omvända syn på medarbetarsamtalet, har vi valt att med ett explorativt förhållningssätt genomföra en kvalitativ intervjustudie med fem chefer som i sitt arbete utför medarbetarsamtal.

Denna uppsats belyser samverkan mellan myndigheterna Försäkringskassan och Arbetsförmedlingens gällande deras gemensamma arbetssätt, gemensam kartläggning. Vårt syfte har varit att studera handläggares upplevelser och erfarenheter kring samverkan gällande arbetssättet gemensam kartläggning och belysa detta. Uppsatsens frågeställningar lyder följande: Hur ser samverkan gällande gemensam kartläggning ut mellan myndigheterna i praktiken? Vad upplevs som problematiskt vid denna samverkan? Vad främjar en bra samverkan? För att få svar på dessa frågor har vi genomfört en kvalitativ studie. Metoden vi använt oss av till datainsamlingen har varit i form av intervjuer.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka förskollärares syn på samlingens funktion som en språklig mötesplats samt hur förskollärare förhåller sig och om deras intentioner realiseras i en samlingssituation. Intervjuer och observationer är de valda metoderna för denna studie. Intervjuer genomfördes med tre stycken olika förskollärare och det genomfördes också observationer av tre stycken samlingar som dessa förskollärare höll i. Resultatet visar på att förskollärarna ser den traditionella samlingen som ett tillfälle där alla barn kan mötas och känna en samhörighet. Förskollärarna i studien menar att samlingen är ett tillfälle då språkutveckling kan ske, men de är samtidigt kritiska till samlingens funktion och menar att det språkliga utbytet hamnar i skymundan.

Denna uppsats studerar det normavvikande språkbruket i fem av Astrid Lindgrens romaner med hjälp av en uppdelning på tre kategorier: 1) dialektalt språkbruk, 2) talspråkigt och vardagligt språkbruk samt 3) egenbildade ord. Min hypotes är att det i Astrid Lindgrens böcker finns ett språkbruk som skiljer sig från standardsvenskan, detta genom att hon använder sig av dialektalt, vardagligt eller ålderdomligt språk men även ord som författaren själv har hittat på.I uppsatsen görs två studier på antalet normavvikande ord i böckerna, först i hela boken men även mer detaljerat på de tjugo första sidorna, där även tabeller uppfördes för att visa på vilka normavvikande förekomster som observerats. Därefter gjordes en uppdelning för att se vilken typ av avvikelse som var mest frekvent i verken.Resultatet visar på att de studerade verken uppnår ett procenttal mellan 0,3 % till 1,4 % avvikande förekomster och att det är mer ett språkbruk som delar likande stildrag med talspråket som framförallt är förekommande i böckerna. Det finns trots en olikhet mellan vilka ordformer som förekommer i de studerade verken ett mönster som följer det muntliga berättandet. Språkbruket är anpassat efter den berättelse som återges och detta har även påverkat förekomsten av normavvikelser i dialog och berättarröst..

Denna studie handlar om språkutvecklande arbetssätt i förskolan. Syftet med studien var att undersöka och få kunskap om vad ett språkutvecklande arbetssätt i förskolan innebär och vad som kännetecknar detta arbetssätt, samt på vilket sätt lek är involverat i detta. Utgångspunkten för studien var det sociokulturella perspektivet på lärande och utveckling. Den kvalitativa metoden användes genom att material samlades från intervjuer av fem förskollärare.Resultatet visar att ett språkutvecklande arbetssätt i förskolan kännetecknas av dialog, kommunikation, samlingar, lek, litteratur och Internet användning. Det framgår även att barn utvecklar den språkliga förmågan bättre om de blir språkstimulerade i förskolan.

Vårt syfte med denna uppsats är att som blivande förskollärare få mer kunskap om pedagogens åsikter på hur skönlitteratur kan fungerar som metod inom ämnet döden. Döden är en naturlig del i livet, liksom skönlitteratur är en naturlig del i förskolan. Vilka åsikter har pedagoger om skönlitteratur som behandlar ämnet döden? Litteraturen behandlar olika aspekter kring skönlitteratur, döden, barnet och pedagogen. Författarna lyfter fram svårigheterna med ämnet döden samtidigt som de belyser möjligheterna med skönlitteraturen för att skapa en naturligare inställning till ämnet.

Uppsatsen består av en jämförande studie av Ulf Ekman, grundaren till församlingen Livets Ord och KG Hammar, f.d. ärkebiskop i Svenska kyrkan, sett ur ett perspektiv med gudsrelationen i centrum. Syftet var att finna hur gudsrelationen gör sig påmind i deras liv såväl i teori som i praktik och undersöka skillnaderna. För att nå uppsatsens syfte har jag använt mig av litteraturstudier. Undersökningen visade att Ekman och Hammar skiljer sig betydligt i sina sätt att resonera kring Gud.

Swedish trade unions are engaged in several activities at the European level. One of these isthe sectoral social dialogue, an institutionalized part of the European Union. This bachelorthesis examines the motives for Swedish trade unions in three different sectors to engage themselves in the European social dialogue. The three sectors are chosen because of their differences according to their exposure to competition caused by ongoing globalization and europeanization processes. By interviewing central informants in trade unions which are active in the three dialogues this thesis seeks to learn more about the motives stated by the trade unions.

The amount of mergers and acquisitions between international and Swedish actors increased due to the Swedish entry in the European Union. In many cases, conflicts between manage-ment and employees made visible the cultural differences between nations and organisations. As a result of these conflicts many companies experience difficulties in operating on the Swedish market and in some cases they have even been forced to leave it.The starting point of this study is analysing how the management at a foreign company in Sweden, that has undergone a merger, has been affected in the meeting with the Swedish business culture. The analyse has got three different perspectives as a base; management, market knowledge and culture.This study is accomplished on the basis of a deductive approach. It is a case study where the empirical foundation derives from five interviews.

?Det är så bra att läsa? är ett uttryck som vi alla har hört. Som en formel uttalas dessa ord om skönlitterär läsning. Med den här uppsatsen hoppas jag inspirera till att fler människor engagerar sig i hur skönlitteratur kan användas i utbildningen.För de som har tagit ställning till att skönlitteraturen har en viktig roll att spela i skolan, är det intressant att diskutera hur skönlitterära läsare utvecklas. Jag genomförde ett undervisningsförsök i syfte att se om eleverna i en årskurs 8 utvecklas som skönlitterära läsare när de får använda det narratologiska verktyget berättarperspektiv.Före respektive efter denna undervisning skrev eleverna ner sina spontana intryck av ett avsnitt ur Janne, min vän av Peter Pohl.