Syftet med denna undersökning är att se hur journalistiken förändrats vid rapporteringen i politiska mediedrev 1995- 2010. Vi ska också titta på hur mediedrev som fenomen har förändrats under samma tid. Utifrån Lars Nords definition av mediedrev har vi gjort ett urval av fyra politiska mediedrev; Tobleroneaffären från 1995 som bland annat handlar om hur Mona Sahlin använde statens kontokort för privata inköp. Kvittoaffären från 2001 där Yvonne Ruwaida gjorde av med offentliga medel utan att redovisa kvitton. I Ministerskandalen 2006 ertappades före detta ministrarna Maria Borelius (handelsminister) och Cecilia Stegö Chilo (kulturminister) med att ha anlitat svart arbetskraft samt struntat i att betala tv licens.

SyfteSyftet med denna uppsats är att undersöka pojkar och flickors relation till varandra ur ett genusperspektiv under idrottslektionerna. Jag kommer även att undersöka hur lärarens interaktion ter sig gentemot eleverna ur genusperspektivet. Vad grundar sig dessa relationer i och varför ser de ut som de gör?Jag har valt att fokusera på frågeställningen:Hur ser interaktionen mellan flickor och pojkar ut under idrott- och hälsalektionerna?I och med att jag kommer att se detta utifrån ett genusperspektiv blir Yvonne Hirdmans begrepp åtskiljandets princip och värderandets princip aktuellaMetodJag har valt att undersöka problemområdet både ur ett kvalitativt och ett kvantitativt perspektiv. Ansatsen blir i större omfattning kvalitativ då de metoder jag använt mig av på sätt och vis kan uppfattas som kvalitativa beroende på informationen som framkommit.

Intentionen med denna studie som fått namnet en resa tar sin början - a journey begins är att låta olika kvinnor spegla sin resa genom livet ur ett klassperspektiv. Denna resa börjar med en förförståelse som symboliserar vår egen vandring och vad som influerat oss att skriva om kvinnors relation till klass. Därefter följer ett bakgrundskapitel som redogör för vad klassbegreppet innebär i just denna studie och vilken form det tidigare intagit längs människans och samhällets långa historia. Nästkommande kapitel återger hur tidigare forskning i ämnet har sett ut. Bourdieus teori om kapitalets inflytande över olika sociala fält och Yvonne Hirdmans teori om genussystemet presenteras i teorikapitlet.

I denna uppsats är undersökningen inriktad på jämställdhet mellan män och kvinnor i läromedel i ämnet svenska på gymnasienivå. Undersökningen har genomförts genom att räkna kvinnliga respektive manliga författare i utvalda, relevanta kapitel. Även förekomsten av män respektive kvinnor på bild i hela läromedlet har räknats och slutligen har en bildanalys av ett antal utvalda, könande bilder gjorts.     Det som konstateras utifrån resultatet av undersökningen är att det finns en överrepresentation av omnämnda manliga författare samt att det är en dominans av det manliga könet på bild. Men nästintill hälften av alla bilder föreställer någonting annat än en man eller kvinna. Dock innebär detta inte att bilderna är könsneutrala utan många av de bilder som finns i läromedlet visar tydliga könsfördelningar, vilket gör att bilderna håller isär det manliga och kvinnliga.

Det finns i Sverige en möjlighet för småbarnsföräldrar att förkorta sin lönearbetstid före barnen fyllt åtta år eller gått ur första klass. Eftersom detta är en uppgörelse mellan arbetstagare och arbetsgivare, utan inblandning från Försäkringskassan, saknas statistik både vad gäller hur många som utnyttjar denna möjlighet och hur fördelningen är mellan kvinnor och män.Vår kvalitativa studie bygger på ett antal frågeställningar runt problemformuleringen: Vi vill undersöka hur kvinnor och män som tidigare arbetat heltid och sedan familjebildning valt att gå ner i arbetstid, upplever hur denna skillnad eventuellt påverkar lönearbete och hemarbete. Och i så fall, på vilket sätt yttrar sig det?Vi genomförde sex intervjuer och alla våra respondenter lever i heterosexuella parförhållanden som sambos eller gifta. Vårt teoretiska perspektiv utgjordes av Anna Jonasdottirs kärlekskraftsteori och Yvonne Hirdmans teorier om genusordning och genuskontrakt.

Abstract Sofia Petrisi (2010) Jämställd förskola? ? En studie om pedagogers syn på genus. Malmö högskola. Detta examensarbete belyser pedagogers syn på och kunskap om genus och jämställdhet. Syftet med denna studie är att undersöka hur tre arbetslag på en förskola ser på sitt arbete med genus. Förhoppningen är att arbetet väcker tankar kring genus och att det startar upp diskussioner i ämnet. Frågeställningarna i arbetet är: Hur ser pedagoger på sina kunskaper om genus i sin yrkesroll och i stort? Hur ser pedagoger på jämställdhet på förskolan? Hur upplever pedagoger behovet av kunskap om genus i arbetet på förskolan? I den teoretiska delen används tidigare forskning och teorier om genus med inriktning på förskolan och som sen kopplas till det empiriska materialet. Vad gällande tidigare forskning används Maria Hedlin och Ingegerd Tallberg-Bromans resonemang om kön och genus, därefter presenteras Yvonne Hirdmans teori om genusordningen.

Sammanfattning Hansen, Gabrielle & Jomaa, Sarah. (2008). Jämställdhet i läroböcker. En granskning av text och bild i läroböcker för gymnasieskolan. (The gender equality in textbooks.

I denna studie undersöks den partipolitiskt aktiva kvinnans arbete och situation i den lokala frisinnade/folkpartistiska partiorganisationen i Gävle mellan 1930-1946. Delsyften är att beskriva relationerna dem emellan samt undersöka vilken betydelse som tillskrevs de aktiva kvinnorna.Teoretiska utgångspunkter för studien utgör genusteorin som ser manligt och kvinnligt som något socialt skapat och Yvonne Hirdmans genussystem som poängterar att det finns ett isärhållande mellan manligt och kvinnligt där det manliga är norm. Såväl sysslor som egenskaper delas upp i manliga och kvinnliga delar, där de kvinnliga har lägre status. Överenskommelser om hur man skall vara som man och kvinna och vad man skall göra varierar i olika tider och samhällen, Hirdman kallar detta för genuskontrakt. Det sker en förhandling mellan män och kvinnor om genuskontraktets innehåll, vilka områden respektive kön skall ha som sina och hur långt man kan sträcka det till sitt eget köns fördel.Tidigare forskning anger 1930-talet som en tid då kvinnor i Sverige generellt hade svårt att göra sig hörda och få inflytande i sina partiföreningar.

I min tidigare studie undersökte jag hur kvinnor framställdes i veckotidningar under 1930- 1960- talet med stöd från Yvonne Hirdmans kontraktsteori. I denna uppsats ville jag titta på likheter och skillnader mellan Hirdmans teori, resultatet från min tidigare studie samt "verkligheten". Verkligheten representeras i denna studie av fyra kvinnor som upplevt det så kallade husmoderskontraktet. Det är alltså deras erfarenheter, tankar och åsikter som står i fokus. För att ta reda på detta använde jag mig av intervjuer, och hamnar under rubriken muntlig historia.

Medier är i dag en stor informationskälla. Därmed är medierna också medskapare av verkligheten, inklusive genus - även kallat socialt kön. I denna uppsats analyserar jag 19 artiklar med bilder från Aftonbladet och TT Spektra. Ämnet är den svenska musiktävlingen Melodifestivalen och artiklarna handlar om både kvinnor och män i liknande situationer. Texterna kan tänkas ha lockat många läsare, eftersom tv-programmet Melodifestivalen har höga tittarsiffror.Uppsatsens primära syfte är att undersöka hur TT Spektra och Aftonbladet konstruerar genus, i sin bevakning av Melodifestivalen 2011.

Kristina Lugn debuterade 1972 med diktsamlingen Om jag inte och fick sitt genombrott 1983 med samlingen Bekantskap önskas med äldre bildad herre. Däremellan gavs samlingarna Till min man, om han kunde läsa (1976), Döda honom! (1978), Om ni hör ett skott... (1979) och Percy Wennerfors (1982) ut. Efter genombrottsdiktsamlingen kom Hundstunden (1989) och slutligen Hej då ha det så bra! (2003). Hon har även skrivit flera dramatiska verk och driver sedan 1997 teatern Brunnsgatan 4 i Stockholm.

SyfteSyftet med denna studie har varit att undersöka lärares föreställningar om kvinnligt och man-ligt samt hur dessa avspeglas i deras arbets- och förhållningssätt till elever. De två frågeställ-ningarna som använts har varit: uppfattar lärare elever som i huvudsak individer eller kön? Medverkar lärare till att genusmönster uppstår och/eller består?MetodStudien är kvalitativ och genomfördes i en lågstadieskola i Stockholmstrakten. Tillväga-gångssättet har varit att genom observationer av en klass, som undervisats dels av en klasslä-rare, dels av en lärare i idrott och hälsa, få fram hur lärares föreställningar om kön avspeglas i undervisningen. Lärarna meddelades att observationen gällde deras förhållnings- och arbets-sätt, inte att det var ur ett genusperspektiv.

Syfte och frågeställningarSyftet med vår uppsats har varit att undersöka vilka uppfattningar om genus elever i gymnasiet årskurs 3 har på dansen i skolan. De frågeställningar vi utgått ifrån är:1. Vad har tjejer för tankar om killar och tjejer som dansar?2. Vad har killar för tankar om killar och tjejer som dansar?3.

I denna uppsats har vi undersökt hur debatten om det könsneutrala pronomenet "hen" såg ut i svensk storstadspress, perioden efter utgivningen av barnboken Kivi och Monsterhund, skriven av Jesper Lundqvist, där "hen" används genomgående. Undersökningen baseras på en kvantitativ samt en kvalitativ analys av texter från tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Metro, Aftonbladet, Expressen, Sydsvenska Dagbladet Snällposten, Göteborgs-Tidningen, Göteborgs- Posten och Dagen. Tidsperioden för de artiklar vi studerat sträcker sig från 2012-01-26, utgivningsdatumet för Kivi och Monsterhund, till och med 2012-04-26.Syftet med vår uppsats är att se vilka uttryck hen-debatten tog sig: Vilka spektra av åsikter förekom, vilka personer fick synas i debatten och hur stor plats fick ämnet i respektive tidning? För att kunna analysera resultatet har vi tagit stöd av Yvonne Hirdmans genusteorier, Karin Milles forskning om könsneutralt språkbruk samt Monika Djerf-Pierres teori om könsmärkning i medierna.Ur vår kvantitativa analys framgick det att hen-debatten knappt syntes på nyhetssidorna under vår undersökningsperiod. Det skulle kunna peka på att ämnet inte ses som en nyhetsfråga utan mer som mjukt/kvinnlig journalistik, det vill säga den journalistik som förknippas med den sociala intimsfären.Det som framgick av resultatet var att diskussionen om "hen" inte blev någon stor egen fråga utan snabbt kom att handla om genus och jämställdhet snarare än om språket i sig.

En trekant?? En kvalitativ studie om medias eventuella påverkan på ungdomars attityder till sexualitet, intimitet, relationer, manlighet och kvinnlighet. Högskolan i Halmstad. Simon Lindgren (2005) menar att vi allt mer tar till oss och tolkar vår verklighet genom media, den uttrycker liksom bidrar till formandet av våra attityder, tankar och livsstilar. Sexualitet, intima relationer, kvinnlighet och manlighet tänker och uttrycker vi inte helt individuellt.