Sökresultat:
1667 Uppsatser om Yttre pćverkansfaktorer - Sida 32 av 112
Employee Referral Vad driver ansta?llda att rekommendera potentiella medarbetare till en tja?nst? : - Fo?r fo?retag med rekryteringsbehov.
Problem: Fo?r att skapa ett starkt employer brand ska arbetsgivaren inneha positiva associationer hos potentiella medarbetare, vilket bidrar till att mindre resurser kra?vs fo?r att finna den efterfra?gade kompetensen. Da? en rekommendation handlar om att yttra sig fo?rma?nligt blir betydelsen av medarbetares rekommendationer viktig fo?r fo?retagets employer brand. Resultaten av att anva?nda sig av medarbetares rekommendationer i rekryteringsprocessen a?r ka?nt inom forskningen.
Gymnasieungdomars val och motivationskÀllor : Skola, gymnasieprogram samt dagliga studiemotivatorer
De yttre och inre motivatorer i, sĂ„vĂ€l som lĂ„ng- och kortsiktiga planer och mĂ„l som pĂ„verkar oss att göra de val vi gör varierar frĂ„n person till person. Denna undersökning syftade till att undersöka gymnasieungdomars egen syn pĂ„ de faktorer som pĂ„verkat deras val av skolor och gymnasieprogram samt vad de sjĂ€lva sĂ„g som drivkrafter för sina studier. Ă
ttiotre gymnasiestuderande deltagare, 43 kvinnor och 41 mÀn, i Ärskurserna 1, 2, och 3 studerande pÄ yrkesförberedande och studieförberedande gymnasieprogram fick svara pÄ en enkÀt med sÄvÀl kvantitativa som kvalitativa frÄgor. Skolvalen föreföll baserade pÄ liknande omstÀndigheter för deltagarna, i första hand bekvÀmlighetsskÀl, men gymnasieprogrammen valdes i stor utstrÀckning pÄ grund av intresse och/eller framtidsplaner. De mÄlbilder deltagarna satt upp varierade och hade i mÄnga fall Àndrats under gymnasietiden vilket kan tyda pÄ att gymnasievalen gjorts i för tidig Älder för vissa individer..
GymnasielÀrarnas upplevelser av egen och elevernas motivation
Syftet med fokusgruppstudien var att undersöka gymnasielÀrares upplevelser av den egna motivation samt att ta reda pÄ vilka faktorer de anser pÄverkar elevernas motivation i undervisning och lÀrande. Resultaten visade, i enlighet med tidigare forskning, att de frÀmsta motivationsskapande faktorerna för eleverna Àr en god relation mellan lÀrare och elev, att eleverna fÄr möjlighet att vara delaktiga i undervisningen samt möjlighet till olika val i undervisningen. LÀrarnas egen motivation visades öka av att undervisa och av möten med eleverna. Motivationen minskade dock av otrygg arbetsmiljö, otrygga arbetsförhÄllanden och arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra. LÀrarna upplevde att deras egen motivation och engagemang i arbetet pÄverkade elevernas motivation och engagemang..
Undersökning om elevers förgrund i skolÄr ett
Syftet med detta arbete Àr att undersöka, - Vad elevers förvÀntningar till matematik Àr utifrÄn ett förgrundsperspektiv i början av deras skoltid. Detta har genomförts genom att göra kvalitativa intervjuer med sex elever pÄ tvÄ skolor i södra Sverige. En elevs förgrund Àr dess bakgrund, nuvarande situation och framtidsvision. Resultatet visar pÄ att elever har olika faktorer som pÄverkar deras framtidstro, nÄgra elever pÄverkas av deras familj medan andra har en yttre pÄverkan. Undersökningen har genomförts pÄ tvÄ skolor vars etniska sammansÀttning skiljer sig.
Elitlicensens ekonomikriterier ? en utvÀrdering av mÀtningen av eget kapital pÄ koncernnivÄ
Syftet med denna uppsats Àr att beskriva de bakomliggande syftena med elitlicensens ekonomikriterier samt att med utgÄngspunkt i dessa syften utvÀrdera lösningen man valt med att krÀva ett positivt eget kapital pÄ koncernnivÄ.För att uppfylla vÄrt syfte har vi har anvÀnt oss av en kombination av dokumentstudier och personliga intervjuer. Vi har pÄ sÄ vis klarlagt syftena med elitlicensen och sedan gjort en teoretisk bedömning av dess inre och yttre effektivitet.DÄ syftet med elitlicensen framförallt var att klubbarna ska ha kontroll över sin ekonomi och klara av att stÄ pÄ egna ben Àr det enligt oss helt rÀtt att mÀta pÄ koncernnivÄ. Vi anser inte att de möjligheter som öppnar sig strider mot elitlicensens syfte. DÀremot sÄ Àr de dörrar man stÀnger helt i linje med vad man vill uppnÄ..
Vad Àr betydelsefull coping för arbetslösa kvinnor
Arbetslöshet innefattar fler faktorer Àn brist pÄ arbete och ekonomiska begrÀnsningar. Tidigare studier uppvisar samband mellan arbetslöshet och stressrelaterade sjukdomar och som arbetslös kan upplevelse av kategorisering medverka till kÀnsla av att förlora sin identitet. I denna kvalitativa intervjustudie bestÄende av sex stycken arbetslösa, kvinnliga deltagare diskuteras olika coping strategiers betydelse för hur situationen som arbetslös hanteras. Datamaterialet har bearbetats induktivt genom meningskoncentrering. Studien visar att stöd frÄn omgivningen samt sjÀlvförtroende Àr avgörande faktorer som medverkar till adaptiv, problemfokuserad coping.
Dans pÄ distans: en studie i Telepresence production
Telepresence production handlar om att kommunicera med video och audiobaserad teknologi i realtid över distans och att generera en kÀnsla av nÀrvaro fastÀn man fysiskt Àr pÄ olika platser. ForskningsomrÄdet Àr ett tvÀrvetenskapligt ÀmnesomrÄde som innehÄller datalogi, socialpsykologi, kognitiv psykologi och perception sÄ vÀl som konst och storytelling. Den hÀr uppsatsen behandlar frÀmst den process som utformning av ett videomedierat möte innebÀr. Det finns olika variabler som sÀgs pÄverkar upplevd nÀrvaro, men dÄ mÀnniskors upplevelser Àr subjektiva Àr det en stor utmaning att söka generella slutsatser. Uppsatsen Àr avgrÀnsat till att endast behandla yttre faktorer.
?Bli en hÀrmapa? - En kvalitativ studie om hur tjejer representeras i tidningen Frida
Titel: ?Bli en hÀrmapa? - En kvalitativ studie om hur tjejer representeras i tidningen FridaFörfattare: Johanna StenbeckKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: VÄrterminen 2014Handledare: Malin SveningssonSidantal: 34 sidorSyfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur tjejer representeras i tidningen Frida.Metod: Kvalitativ innehÄllsanalysMaterial: 3 nummer av tidningen Frida frÄn 2014Huvudresultat: Resultatet visar att Frida i sin representation av tjejer i stor utstrÀckning reproducerar rÄdande sociala normer och diskurser. Det hÀr fÄr flera implicita innebörder, dÀr de tydligaste Àr att tjejer antas strÀva efter att ingÄ i en heterosexuell kÀrleksrelation, att de mÄste förstÄs i förhÄllande till nÄgon eller nÄgot annat, och de vÀrderas efter sina yttre attribut vilka ocksÄ antas kunna förklara deras inre egenskaper..
Mellan yta och form
Mellan yta och form Àr ett examensarbete i smyckekonst, pÄkandidatnivÄ som undersöker vad en monoton bearbetning av metall kan resultera i. Jag har anvÀnt mig av en puns för att göra avtryck i tunt utvalsad plÄt. Det bildas smÄ gropar i metallen, sakta vÀxer en nystruktur fram och den tunna plÄten blir hÄrd av bearbetningen.Jag har undersökt relationen mellan den enskilda pricken och den yttre formen pÄ plÄten, vad hÀnder med ytan nÀr jag gÄr upp i storlek och inom vilken form ska denna yta befinna sig i? Hur förhÄller sig den nya ytan till den gamla? Och hur blir ytan bÀrbar? Bland annat dessa frÄgor har varit underlag för mitt arbete, men under processens gÄng harmycket annat kommit till. Tankar och reflektioner kring mitt arbete, framförallt vad bearbetning av metall innebÀr för mig, upprepningens effekt pÄ arbetet och min fascination för förvandlingen av materialet har varit framtrÀdande..
Bland filifjonkor och hemuler. Mumindalen ur ett genusperspektiv
I denna uppsats har vi valt att analysera hur olika karaktÀrer framstÀlls utifrÄn ett genusperspektiv. Böckerna vi har valt att analysera Àr tre av Tove Janssons berÀttelser om Mumintrollet och hans vÀnner som utgavs för första gÄngen 1948, 1954 och 1970, trots detta sÀljs de fortfarande i stor utstrÀckning och utlÄnas frekvent pÄ bibliotek. Genom kvalitativ textanalys har vi undersökt Äterkommande beteendemönster och personbeskrivningar för att fÄ reda pÄ hur kvinnliga respektive manliga karaktÀrer beskrivs med hjÀlp av bÄde inre egenskaper och yttre attribut. Resultatet visar att omsorg om andra, utseendefixering och kÀnslomÀssigt engagemang Àr nÄgot som tillskrivs de kvinnliga karaktÀrerna medan de manliga karaktÀrerna Àgnar sig Ät sig sjÀlva, Àr eller vill vara modiga. NÀr karaktÀrera bryter mot normen i en aspekt understryks deras normativa beteende i en annan..
Personalansvarigas attityd till personal med avvikande beteende - Vad innebÀr en persons riskbeteende för organisationen?
I takt med att den svenska arbetsmarknaden förÀndras, Àndras ocksÄ synen pÄ den anstÀllde. Denna uppsats Àmnar undersöka huruvida företagens behov av att hÄlla sin yttre fasad i gott skick, pÄverkar instÀllningen till att anstÀlla, eller sÀga upp, de personer som man inte vill att företaget skall förknippas med. Hur stÀller sig företagsledare till att deras personal inte lever upp till de normer samhÀllet bÀr och finns det sÀrskilda typer av beteende eller brottslighet som anses vÀrre eller sÀmre Àn nÄgot annat? Resultatet visar att brott (avvikelser) som i allmÀnhet förkastas ocksÄ förkastas av företagen och att toleransen mot avvikare Àr lÄg. Personer dömda för denna typ av brott torde ha stora svÄrigheter att Änyo etablera sig pÄ arbetsmarknaden efter avtjÀnat straff..
Relationen mellan sjÀlvkÀnsla och personlighetsdimensionerna i Big Five
SjÀlvkÀnsla har befunnits ha en relation med de olika personlighetsdimensionerna i Big Five. Dock har olika sjÀlvaspekters roll inte belysts i tidigare studier. Syftet med denna studie Àr att undersöka relationen mellan inre och yttre aspekter av sjÀlvkÀnsla och personlighet. Studien baseras pÄ en enkÀtundersökning dÀr 74 psykologistudenter pÄ Stockholms universitet deltog. En multivariat variansanalys visade att en signifikant effekt av bassjÀlvkÀnsla och förvÀrvad sjÀlvkÀnsla pÄ Big Five dimensionerna fanns.
RÀttvisa eller orÀttvisa? - Elevers uppfattningar om rÀttvis bedömning
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka möjligheter för att genomföra matematikundervisning som tar till vara barns olika förutsÀttningar. Dessa har identifierats genom att vi kartlagt ett antal hinder, vilka vi fÄtt fram dels genom tidigare forskning inom omrÄdet och dels genom ett antal kvalitativa intervjuer med förskollÀrare, grundskollÀrare och specialpedagog.
NÄgra centrala hinder vi fÄtt fram rör lÀrarnas höga arbetsbelastning, i vissa fall bristfÀllig Àmneskompetens och ett antal yttre faktorer. Implementering av adekvata
arbetssÀtt i förhÄllande till styrdokumentens mÄl och intentioner försvÄras av ett antal hinder i skolans operativa verksamhet. Genom identifiering av dessa hinder kan nya möjligheter skapas för en gynnsam utveckling av matematikundervisningen..
Ny lÀroplan- nya förutsÀttningar? : LÀrarens upplevelser av Lpo 94
LÀroplanen Àr förÀnderlig över tid och har kunnat Äterspegla sin samtid samhÀllets rÄdande grundintentioner. Piaget, Dewey och Vygotskij har alla pÄverkat den svenska lÀroplanens utformning pÄ olika sÀtt och skapat olika förutsÀttningar och svÄrigheter för individen och dennes utveckling. En undersökning som byggde pÄ 15 lÀrares upplevelser fokuserade pÄ huruvida den senaste lÀroplanen skapade problem för eleverna och hur de i sÄ fall uttrycktes. Resultaten visade att lÀroplanen i sig inte var den avgörande, utan att yttre faktorer sÄsom media, samhÀllets struktur och förÀldrar hade en större betydelse för hur eleverna fungerade i skolan. Flera lÀrare kommenterade nya fenomen som rÄare attityder mellan flickor, lustbarn och starkt prÀglad individualism vilka alla kan ses som vidare underlag för framtida forskning..
Vad motiverar den enskilde individen om arbetsplatsen erbjuder utvecklingsmöjligheter eller ej?
För nĂ€stan hundra Ă„r sedan började motivationsteorierna spira vilket innebar att hög produktivitet skulle belönas med hög lön följt av bland annat arbetsmiljöns pĂ„verkan samt inre och yttre drivkrafter. Ăven hur utökat ansvar och hur högt satta mĂ„l kan motivera oss i arbetslivet varför syftet med denna studie var att fĂ„ en bild av vilka faktorer som motiverar den anstĂ€llde om arbetet erbjuder utveckling eller ej. Fördelat i tvĂ„ grupper intervjuades totalt sex personer och det transkriberade materialet analyserades tematisk. Resultaten pekar pĂ„ att utan möjlighet till utveckling finns fortfarande en önskan om utveckling och lĂ€rande. Av störst betydelse för motivationen Ă€r uttalad uppskattning och den sociala omgivningen.