Sökresultat:
1767 Uppsatser om Yttre miljö - Sida 17 av 118
Psykologiska behov för större arbetsmotivation : - samt predicerande av motivationsstil
En distinktion görs mellan inre och yttre motivation. Inre motivationframstÄr nÀr individen agerar dÀrför att det genuint intresserar henne.Yttre motivation framstÄr nÀr individen agerar för extern belöning.Self-Determination teorin föreskriver att tillsammans ger degrundlÀggande psykologiska behoven autonomi, kompetens ochrelaterande upphov till inre motivation. Teorin sammankopplarmotivation med personlighetsorienteringar genom tremotivationsstilar: sjÀlvbestÀmmande stil, kontrollerande stil ochopersonlig stil. Syftet med studien var att undersöka sambandetmellan en individs inre motivation och individens generellaarbetsmotivation, samt hur psykologiska behov korrelerar med deolika motivationsstilarna. En enkÀtstudie genomfördes med 87deltagare.
"Motivationen Àr avhÀngig min psykiska status för dagen" - Om hur hÀlsan pÄverkar motivationen i skolarbetet hos vuxna
Syftet med denna undersökning Àr att utröna vuxna elevers hÀlsosituation och hur den inverkar pÄ deras motivation i skolan och pÄ skolarbetet. Studien syftar Àven till att ta reda pÄ vilken motivation som driver dem; Àr det inre, yttre eller bÄda typerna av motivation. Detta med utgÄngspunkt utifrÄn Maslows och andra teoretikers pÄstÄenden om motivation som presenteras i vÄr litteraturgenomgÄng.
För att undersöka detta har vi gjort en studie i form av kvalitativa intervjuer, dÀr vi lÄtit sju elever svara pÄ frÄgor om hÀlsa, motivation och hur deras upplevda hÀlsosituation pÄverkar skolarbetet. Studien innehÄller respondenternas berÀttelser om sin egen hÀlsa och deras intresse och motivation till utbildningen. Resultatet diskuteras bla utifrÄn AntonovskyŽs teori om Kasam och utifrÄn Katie Erikssons hÀlsobegrepp.
Elevers olika strategier vid problemlösning i matematik : En kvalitativ studie i Ärskurs 3
Syftet med studien var att ta reda pÄ vilka strategier elever vÀljer nÀr de ska lösaett matematiskt problem. Vi genomförde en observation och nio individuellaintervjuer med elever i Ärskurs 3. De fick lösa ett matematiskt problem somobserverades. UtifrÄn elevernas lösningar genomförde vi sedan intervjuer för attta reda pÄ vilka strategier de valt att anvÀnda för att lösa problemet. Resultatet avelevernas lösningar visade pÄ flera olika lösningsstrategier.
Inre och yttre motivation till trÀning : en kvalitativ studie bland regebundet aktiva kvinnor
Bakgrund: Regelbunden trÀning Àr viktig för bÄde fysiskt och psykisktvÀlbefinnande. För att bibehÄlla en regelbundenhet i trÀningen krÀvs det ettengagemang och en motivation. En person kan motiveras av bÄde inre ochyttre faktorer beroende pÄ personens intresse. Trots att mÀnniskor tenderaratt vara mer stillasittande, tycks intresset för trÀning och hÀlsa öka. Inteminst syns detta pÄ sociala medier, dÀr bilder och inlÀgg medtrÀningsbudskap förmedlas frekvent.
Begripliga avgöranden : En undersökning av begripligheten i sex kammarrÀttsdomar
Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka begripligheten i sex domar frÄn KammarrÀtten i Jönköping. Jag undersöker texterna med hjÀlp av KlarsprÄkstestet för domar, och belyser sedan testresultatet med textanalys. I textanalysen undersöker jag texterna med avseende pÄ innehÄllskomponenter, textens yttre struktur, agentivitet, syntax och ordval. Ett annat mer allmÀnt syfte i denna del av min undersökning Àr ocksÄ att utvÀrdera KlarsprÄkstestet för domar.Jag kompletterar Àven min analys av texten med intervjuer. Ett delsyfte i denna del av undersökningen Àr att ta fram en frÄgelista som KammarrÀtten i Jönköping kan anvÀnda för liknande intervjuundersökningar i framtiden.Resultatet av KlarsprÄkstestet, textanalysen och intervjuerna visar att det finns begriplighetsproblem i de sex domarna.
FÀltstudier av produktionstidplan pÄ Kv. SolÀgget
Under drygt tvÄ mÄnader har produktionen vid JM Entreprenads projekt Kv. SolÀgget följts för att med utgÄngspunkt i projektets produktionstidplan, aktuell verklig position, diverse dokument samt i intervjuer avgöra varför fortskridandet eventuellt avviker frÄn det planerade, dÀr frÀmst förseningar var intressanta.Kv. SolÀgget genomförs pÄ generalentreprenad Ät JM AB och följer sÄledes de arbetsmetoder som anvÀnds inom JM AB. En vÀsentlig skillnad mellan JM AB och JM Entreprenad Àr att JM Entreprenad inte Àr lika vÀl inkörda pÄ gÀllande enhetstider och rutiner som JM AB:s hantverkare Àr. Genom att i tidigt skede sÀtta in ytterligare resurser Àn vad som var planerat i kalkylen undvek man att under tiden för min fÀltstudie uppnÄ en avvikelse som motsvarar en försening och snarare lyckades arbeta in ett försprÄng pÄ upp till tvÄ veckor.För att möjliggöra en produktion utan förseningar behandlar rapporten hÄrda, mjuka och yttre faktorer med en betydelsefull utgÄngspunkt i vikten av att Ästadkomma en vÀl utarbetad planering inför produktionsstart och pÄ sÄ sÀtt i ett tidigt skede ta stÀllning till möjliga faktorer som kan komma att pÄverka avstÀmningarna mot produktionstidplanen pÄ ett negativt sÀtt..
FörestÀllningar om teamarbete i skolan
Varför stannar mÄnga skolor vid en yttre organisation i team medan utvecklingen av dess inre arbete gÄr betydligt lÄngsammare. UtifrÄn en fallstudie pÄ en F-9 skola undersöks lÀrares och skolledares förestÀllningar om de hinder och möjligheter som finns för att kunna utvecklas till vÀl fungerande team. Vem eller vad Àr det som hindrar?.
Inre kontrollfokus ? pÄverkar det upplevelserna av möjlighet till ÄterhÀmtning och delaktighet? : En kvantitativ socialpsykologisk studie, av psykosocial arbetsmiljö för kommunalanstÀllda
Med utgÄngspunkt i det moderna arbetslivet och de krav som detta medför pÄ dagens medarbetare har den aktuella studien valt att inrikta sig pÄ den psykosociala arbetsmiljön. Studien utgÄr ifrÄn Julian Rotters teori om locus of control. Syftet med studien Àr att undersöka hur inre och yttre kontrollfokus pÄverkar upplevelserna av möjligheten till ÄterhÀmtning och delaktighet. Studien Àr kvantitativ, och har genomförts pÄ uppdrag av en medelstor kommun i VÀstsverige. Webbaserad enkÀt har anvÀnts.
Sambandet mellan sorg, coping och stöd. En kvalitativ undersökning om anhöriga till yngre personer med demens
Demenssjukdom Àr oftast Äldersrelaterad och utvecklas i senare Älder, men det finns personer och familjer som drabbas tidigare i livet. Rollen som anhörig kan vara bÄde psykiskt och fysiskt pÄfrestande och Àr dÀrför viktig att belysa. Syftet med studien Àr att undersöka det komplexa kvalitativa sambandet mellan sorg, copingstrategier och stöd hos anhöriga, nÀr en nÀrstÄende utvecklar demenssjukdom i tidig Älder. För att analysera datamaterialet som samlades in har kvalitativ innehÄllsanalys anvÀnts. Det som studien framför allt visar pÄ Àr att det finns ett ömsesidigt samband mellan de tre komponenterna, dÀr stödet utgör grunden.
Transformellt ledarskap och inre motivation i pre-development projekt : En jÀmförelse mellan Scania och Karolinska Universitetssjukhuset
SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur projektledare sjÀlvskattar sitt ledarskap och projektmedlemmar upplever motivation i pre-development projekt pÄ Karolinska Universitetssjukhuset och Scania.MetodStudien Àr kvantitativ och deduktiv. För att undersöka förekomst av transformellt ledarskap hos projektledare och inre motivation hos projektmedlemmar har vi valt att anvÀnda tvÄ frÄgeformulÀr, Multifactor Leadership Questionnaire Leader Form respektive Work Preference Inventory. BÄda formulÀren Àr undersökta av forskare vad gÀller validitet och reliabilitet.ResultatResultatet i vÄr undersökning visade att projektledare pÄ Karolinska hade en högre förekomst av transformellt ledarskap Àn de pÄ Scania. I bÄda organisationerna fanns Àven transaktionellt ledarskap i ganska stor utstrÀckning medan förekomsten av passivt undvikande ledarskap var lÀgre. I analysen av underfaktorerna i MLQ Leader Form (5x-Short) visade vÄra data för transformellt ledarskap att idealiserade inflytandet och intellektuell stimulans lÄg högre pÄ Karolinska.
Motivation pÄ arbetsplatsen : Self-Determination Theory i en organisatorisk kontext
Syftet med studien Àr att undersöka huruvida Self-Determination Theory kan appliceras som förklaringsmodell för motivationen hos de anstÀllda pÄ Företaget X. Enligt Self-Determination Theory rÄder ett samband mellan tillfredsstÀllelsen av basbehoven; autonomi, kompetens och slÀktskap i arbetsmiljön och motivationstypen hos individen. TillfredsstÀllelse av basbehoven frÀmjar autonom motivation framför kontrollerad motivation och genererar antingen internalisering av yttre motivation och/eller bibehÄllande av den inre motivationen. För att undersöka sambandet mellan variablerna genomfördes en enkÀtundersökning med bÄde anstÀllda i ledande och icke-ledande position. EnkÀtens resultat visar att basbehoven Àr tillfredsstÀllda och att motivationstypen Àr av karaktÀren inre motivation respektive hög grad av internaliserad motivation.
Kvinnors upplevda trygghet vid Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats
Denna studie unders?ker den upplevda tryggheten hos kvinnor vid Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats i G?teborg och identifierar en rad olika faktorer i den fysiska milj?n som p?verkar deras upplevelse. Med en feministiskt geografisk infallsvinkel och teoretiska ramar som inkluderar Broken Window-teorin, CPTED syftar studien till att bidra till en ?kad f?rst?else f?r hur Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats uppfattas och kan utformas fr?n kvinnornas perspektiv. Genom semistrukturerade intervjuer, analyserar studien kvinnors upplevelser av trygghet och otrygghet vid sp?rvagnsh?llplatsen Fr?lunda Torg.
Möjligheter till lÀrande för inhyrda konsulter : utifrÄn tre motivationsarenor
ABSTRAKTLinnéuniversitetetInstitutionen för pedagogikArbetslivspedagogik15hpTitelMöjligheter till lÀrande för inhyrda konsulter ?utifrÄn tremotivationsarenorEngelsk titelLearning opportunities for externalconsultants?from three sources of motivationFörfattareAnnie Andersson, Linn IsbergHandledareStefan SellbjerDatum8januari 2015Antal sidor29NyckelordLÀrande, inre motivation, yttre motivation, konsultStudien syftade till att undersöka hur konsulternaupplevde sinamöjlighetertill lÀrande i förhÄllande till studiens tre framtrÀdande motivationarenor; individen, bemanningsföretaget och kundföretaget. Den berörde Àvenvilken betydelse dessaarenenorhade för konsulternas lÀrande. Fyra konsulter intervjuades genom semistrukturerade intervjuer.Transkriberingen bearbetades systematiskt genomen innehÄllsanalys, vilket bidrog tillresultatdelenstematiseringar. Empirin analyserades och sattes i relation till tidigare forskning.
Stressorer och hantering av dessa hos en grupp yrkesverksamma poliser.
Poliser upplever ofta situationer som kan vara svÄra att hantera och kan upplevas som stressande, sÄ kallade stressorer. Strategierna för att hantera dessa stressande situationer varierar bland poliser. Syftet med denna undersökning var att fÄ en ökad insikt i vad poliser anser vara stressorer, hur de reagerar pÄ dessa, samt hanteringen (copingen) av stressorerna. Intervjuer skedde med sex poliser dÀr tre arbetade I utredande, inre tjÀnst och tre i patrullerande tjÀnst, sÄ kallad yttre tjÀnst. En induktiv tematisk analys anvÀndes med inslag av deduktiv analys.
Vad har man för chanser? : En kvalitativ studie om CM-teamets arbete för brukare med psykisk problematik i kombination med missbruk, belyst ur ett maktperspektiv.
Denna studie syftar till att, utifrÄn ett personal- och brukarperspektiv, undersöka vilka yttre och inre maktaspekter som kommer till uttryck och pÄverkar CM-teamets arbete samt hur dessa maktaspekter tar sig i uttryck i relations- och motivationsarbetet. CM-teamet Àr en verksamhet som arbetar för att samordna insatser frÄn kommun och landsting för de individer som har ett vÄrdbehov för sitt missbruk och sin psykiska problematik och som faller mellan stolarna. Denna studie Àr baserad pÄ en kvalitativ metod dÀr materialet analyserades med hjÀlp av meningskoncentrering. Vi har gjort intervjuer med sÄvÀl personal som brukare pÄ CM-teamet för att belysa tvÄ perspektiv av verksamhetens arbete. Resultatet visar pÄ att de yttre maktaspekterna dels pÄverkar och begrÀnsar CM-teamets arbete men Àven pÄverkar de inre maktaspekterna vilket tar sig uttryck i paternalism frÄn personalens sida.