Sök:

Sökresultat:

14 Uppsatser om Ytstruktur - Sida 1 av 1

Textlämpligheten i sju lättlästa böcker : En undersökning av texters ytstruktur

Syftet med denna uppsats är att undersöka texters Ytstruktur i sju lättlästa böcker samt att undersöka böckernas tillgänglighet ur ett lättläst perspektiv. Det finns flera faktorer som bidrar till en texts läsbarhet där vi bland annat har valt att analysera illustrationer, läsbarhetsindex, ordvariation, svåra ord samt mångtydande ord. Med hjälp av olika analysverktyg har texterna analyserats. Resultatet visar att de analyserade böckerna kategoriseras som mycket lättlästa enligt läsbarhetsindex men att svårighetsgraden per sida varierar. Några utav de analyserade texterna kan upplevas som mindre läsbara då det bland annat förekommer svåra ord vilka inte förklaras i texten.

Avverkningsgrad och ytstruktur på titan vid bearbetning av olika hårdmetallfräsar

Som specialpedagog är det viktigt att se det goda, det friska och vad det är som skapar framgång, med andra ord, att ha ett salutogent perspektiv. Detta har jag försökt att anamma i denna studie. Syftet med följande arbete är att hitta framgångfaktorer för elever med en dyslexidiagnos. De elever som jag har intervjuat gick på ett individuellt program på gymnasiet och jag har undersökt vilka orsaker eleverna anser har varit de främsta framgångsfaktorerna för att de skulle uppnå sina mål ? att bli behöriga till ett nationellt program. Jag har använt mig av en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats då jag har intervjuat tre elever och deras föräldrar samt två pedagoger.

Förädling av stjälkfibrer för fler naturliga fiberalternativ : Enzymbehandling för avlägsnande av pektin i stjälkfibrer för ökad spinnbarhet.

Grewia optiva är en utav många outnyttjade stjälkfibrer som skulle kunna bidra till ökandet utav de naturliga fiberalternativen. Fibern har idag inte så många användningsområden på grund utav dess hårda och styva uppbyggnad, vilket gör den svår att spinna till garn. På uppdrag av organisationen Bhartiya Gramotthan Sanstha (BGS) har i detta projekt en redan befintlig metod utvecklats för att förädla fibern. Vad som främst eftersöktes var nedbrytandet av pektin som är en av de faktorer som bidrar till fiberns hårda och styva struktur. I metoden användes biologiskt nedbrytbara enzym som katalysatorer.

Kvalitetssäkring och processtyrningav ytstruktur på lackerat objekt

To be allowed to sell Z-suspended vehicles with dipped beam Xenon or LED lighting, Scania have to develop automatic headlight level control. This master?s thesis aims to be the foundation to that development.The thesis consists of several parts; a market analysis of how competitors to Scania and the general vehicle industry solve this problem; several available principles for detecting the amount of control needed; the construction of a test station for sensors, a control unit and components connected controlled by the control unit; a further theoretical and practical development of one principle ? one rotational sensor connected between the chassis and the back drive axis; a state flow model programmed in Simulink that produces the control signal for the headlight leveling from the sensor input.Lastly the thesis gives some recommendations to the further development and implementation of automatic headlight level control on Scania vehicles..

Maskinstyrning, pistmaskin, Storklinten, Boden

PICAB har i samarbete med Storklintens skidanläggning påbörjat ett test avmaskinstyrning till pistmaskiner. Första steget var att mäta in tre skidbackarmed en manburen GNSS-utrustning. Punkttätheten av GNSS-punkternabestäms av terrängens Ytstruktur, desto planare underlag, desto mindrepunkter krävs. Nästa steg var att tillverka en tredimensionell karta, genom attomvandla inmätt data av GNSS-punkter till en terrängmodell. Efter dettamonteras all maskinstyrningsutrustning och till sist exporteras terrängmodellentill pistmaskinerna.

Utvärdering av markberedning och plantering på SCA:s mark i Norrland 1998-2001 : föryngringsresultat efter 10 år

Maskinell markberedning följt av manuell plantering är den vanligaste föryngringsrutinen efter en föryngringsavverkning i Sverige. Många av de forskningsrön som dagens markberednings- och planteringsinstruktioner bygger på är baserade på äldre fältexperiment. Uppföljningar av praktiska föryngringar i fält kan bidra med kompletterande kunskap över vilka svårigheter som finns beroende på ståndort, terrängförhållanden etc. Dessa erfarenheter kan sedan användas till att utvärdera gällande arbetsrutiner och instruktioner. Syftet med detta examensarbete var att utvärdera kvaliteten i det praktiska markberednings- och planteringsarbetet på SCA:s mark i Norrland.

Effekter av ?Rätt Metod Slutavverkning? och markförhållanden på skördad mängd GROT

Ökade uttag av avverkningsrester som grenar och toppar (GROT) och markskonande åtgärder vid drivning är ett aktuellt ämne i dagens skogsverige. Stora Enso har utformat drivningskonceptet RMSA (Rätt Metod Slutavverkning), vars syfte framförallt består i att med en bra planering och ett gemensamt arbetssätt minimera markskador och få, generellt sett, ett högre uttag av GROT. Enligt Stora Enso förväntas konceptet även resultera i en högre produktivitet och bättre arbetsmiljö. Analys på huruvida medelskotningsavståndet och bränsleförbrukningen påverkas av RMSA har tidigare gjorts. Men studier som analyserar GROT-uttaget har inte genomförts, då konceptet är relativt nytt. Studiens syfte var således att analysera hur volymen uttagen GROT påverkades av införande av RMSA i jämförelse mot den tidigare konventionella metoden.

Dentala kompositmaterials inverkan på närliggande celler.

Inledning Implantatbehandlingar har blivit allt vanligare och material som associeras med implantat är oftast dentalt titan och dentala keramer. Även kompositmaterial förknippas ibland med implantat. Det är inte helt ovanligt att kompositmaterial förekommer vid submukösa implantatbehandlingar och få studier är hittills gjorda på kompositmaterials cytotoxiska påverkan på omkringliggande vävnad. Material och metod Sammanlagt tillverkades 24 stycken provkroppar till studien av två kompositmaterial (Crea.lign och SinfonyTM) och ett fältspatsporslin (Noritake). Tre provkroppar av varje material ytanalyserades med hjälp av optisk interferometri.

Ytstrukturer och processer för hårdbearbetning av kugghjul och axlar

Detta examensarbete har utförts vid Linköpings universitet i samarbete med Scania Transmission i Södertälje och behandlar kravsättning av Ytstrukturer samt processer för hårdbearbetning av kugghjul och axlar. Aktuella artikelritningar innefattar endast krav för Ra-värde, den aritmetiska medelavvikelsen för ytjämnhetsprofilen (R-profilen). Förslag på nya parametrar enligt av Scania tillämpade SS-EN ISO standards har tagits fram, detta för att ge en noggrannare beskrivning av vilken Ytstruktur som skall uppnås. Resultatet är generellt tillämpningsbart men fokuseras mot kugghjulens hål, plan och diametrar. Vidare presenteras en jämförelse mellan metoder så att transmissionsverkstäderna kan tillverka kugghjul/axlar på ett kostnadseffektivare sätt.

Potential för utökad areal sådd inom Holmen Skog

Holmen Skog har som målsättning att öka andelen sådda föryngringsytor från dagens 24 % till 30 %. Erfarenheterna inom Holmen Skog vad gäller sådd är goda, men med ett ökat arealmål blir svårigheterna att hitta lämpliga bestånd större. Syftet med examensarbetet var att få bättre kunskap om hur såddresultatet påverkas av ståndortsfaktorer, såddtidpunkt samt trädslagsval. Målsättningen var att ta fram ett kunskapsunderlag som kan utgöra grund för rekommendationer om vilka ståndorter som är mest lämpade för sådd. För att särskilja olika faktorers inverkan på såddresultatet analyserades återväxtinventeringsresultat från 3 704 bestånd med multivariat- och diskriminantanalys. I en fältstudie undersöktes främst inverkan av ståndortens vattenegenskaper på såddresultatet, där 500 stycken 10 m2-provytor med huvudstammar (plantytor) jämfördes med ytor utan huvudstammar (nollytor).

Anisotrop friktion - ett sätt att förhindra separation?

En slät yta som förses med längsgående rillor får ett minskat friktionsmotstånd i strömmande medier. Ytor med denna struktur används i många olika applikationer, allt från segelbåtar och simdräkter till flygplan. Även naturen har upptäckt dessa egenskaper. Hajar har en Ytstruktur i sitt skin som är av liknande karaktär och med samma egenskaper. Hajskinnet har också en anisotrop friktionsegenskap med ökad friktion i ena riktningen.

Skidkläders avtagande vattenavvisande effekt - Hur vatten- och oljeavvisande impregneringar påverkas av tvätt, UV-ljus och nötning

Vatten- och oljeavvisande impregneringar som används i sportartiklar idag består till största del av perfluorerade ämnen, fluorkarboner. Detta har medfört att en stor diskussion kring miljö- och hälsofrågor. Fluorkarboner har egenskapen att vara extremt persistenta och därmed ha en avsaknad av att kunna brytas ned på ett kemiskt eller biologiskt sätt. De är också biackumulerande och toxiska. På grund av fluorkarbonens negativa inverkan har en stor mängd forskning utförts i ett försök till att ersätta dessa ämnen mot mindre miljöfarliga.

Egenskaper som påverkar hänsynsarealer och drivningsförhållanden på föryngringsavverkningstrakter : en studie över framtida förändringar inom Sveaskog

I föreliggande arbete presenteras hur olika egenskaper som påverkar hänsynsarealer och drivningsförhållanden vid föryngringsavverkning förväntas variera över tiden och för olika delar av Sveaskogs skogsinnehav. Egenskaper som studerats är gränssträcka mot andra ägoslag, bärighet, Ytstruktur, lutning, fuktighet, avstånd till väg, avdelningsstorlek, avdelningsform (areal/omkrets), antal polygoner per avdelning samt inslag av småimpediment Gränssträckan mot andra ägoslag studerades mot myrimpediment, bergimpediment, vatten, vattendrag, betesmark och åkermark. Beräkningar gjordes på fyra olika områden. I grova drag kan områdena sägas motsvara Norrbottens län, Västerbottens län, Bergslagen samt Götaland. I de två nordligaste områdena studerades hur förhållande beräknas vara idag samt om lO, 30 och 50 år, och i de två sydligaste områdena studerades hur förhållandena beräknas vara idag samt om lO, 20 och 40 år.

Markberedningsresultat och plantbildning med såddaggregaten Humax 2-4 och KSM-såddskopa

Fördelarna med skogssådd är bland annat att de kan ge stamtäta bestånd med potential att producera träd med bra vedegenskaper och bättre utvecklade rotsystem samt att sådder har en högre biomassaproduktion per ytenhet jämfört med planteringar. Nackdelar som kan nämnas är att de ofta täta förbanden ger ökade kostnader vid eventuella röjningar och att föryngringsresultatet är mera osäkert för sådd än för plantering.Mekaniseringen av skogssådden startade under 1970-talet. Humax och KSM är två kranspetsmonterade aggregat för skogssådd. De har utvecklats för att användas på marker med svår Ytstruktur där dragna såddaggregat som harv och högläggare har svårigheter att skapa tillräckligt mycket lämplig såddbädd på grund av att aggregatet inte kommer ner mellan hindren eller att basmaskinen inte klarat av att köra över hela arealen. Fördelen med KSM och Humax är att aggregaten är kranspetsmonterade vilket gör att föraren väljer var aggregatet skall markbereda och på det viset kan markberedningen göras mellan hindren samt att kranarmens räckvidd gör att basmaskinen inte behöver köra över hela arealen som skall markberedas.