Utevistelse i förskolan är en stor del av verksamheten och det här examensarbetet har till syfte att få kunskap om vilka åsikter pedagoger i förskolan har om utomhuspedagogik. I Läroplanen för Förskolan, Lpfö 98 (1998), betonas vikten av att barn ska ges möjlighet till lek och lärande både utomhus och inomhus samt att barnen ska ges möjlighet till både planerad och naturlig miljö. Vi frågar efter vilka uppfattningar pedagoger har om utomhuspedagogik; hur de upplever utemiljön på sin förskola samt vilka fördelar och nackdelar som de uppfattar med utevistelse. För att få svar på dessa frågor har vi intervjuat åtta pedagoger som arbetar på förskolor med olika profileringar. Vi har även lämnat dagböcker som pedagogerna fått fylla i efter utevistelser.

Valet av ämne grundar sig i det rådande intresset av rehabiliterings- och habiliteringsformer i natur- och utomhusmiljö. Arbete ska leda fram till ett gestaltningsförslag av en stimulerande utemiljö för personer med autistiskt syndrom. Platsen för gestaltningen är dagligverksamheten, Margaretahemmet i Lund. Verksamheten efterfrågar ett gestaltningsförslag till deras atriumgård i anslutning till byggnaden. Att utevistelse och gröna miljöer har en positiv inverkan på människan är forskarna överens om. Det finns en efterfrågan av behovsanpassade utemiljöer i anslutning till habiliteringsverksamheter. Vid ett samarbete mellan professionerna kan dessa utemiljöer förändras och förbättra.

Inflyttningen till städer idag är mycket stor och nybyggnationen av bostäder anses vara ett måste i de större städerna. Tanken om den täta staden med små förflyttningar och områden som är multifunktionella tar större och större plats i staden och då främst i de centrala delarna. I dessa skeden är det oftast park och naturmark som tas i anspråk. Men har inte de gröna områdena någon funktion för staden och för dess invånare? Det är detta jag undersöker i denna uppsats.

Idag är många städer belägna längs kusten och när städerna växer innebär det att stora Ytor våtmark försvinner. Våtmarker i urban miljö kan genom rätt utformning erbjuda varierade miljöer med ett antal värdefulla ekosystemtjänster. Exempel på sådana ekosystemtjänster är vattenrening, omhändertagande av stormvatten, kvarhållande av näringsämnen i marken och möjlighet till rekreation i grönskande miljöer.1 Att anlägga våtmarker i en urban miljö kan innebära ett värdefullt utbyte mellan människa och natur. Dock kan det finnas utmaningar kring att kombinera en rik biologisk miljö och en urban miljö med människans förväntningar på tilltalande estetik och möjlighet för rekreation. För att urbana våtmarker lågsiktigt ska restaureras och anläggas i stadsmiljö krävs det att de accepteras av stadens befolkning.

Det du håller i din hand är ett examensarbete som handlar om vegetation passande för rain gardens. Arbetet vänder sig till dig som har ett intresse för dagvattenhantering. Söks en djupare kunskaper i ämnet välkomnas du använda dig av referensförteckningen i slutet av arbetet. ?Jordens klimat håller på att förändras. För Sveriges del innebär det stigande medeltemperaturer, förändrade nederbördsmängder, förhöjda vattennivåer och mer frekventa extrema vädersituationer.

Denna rapport behandlar ett produktutvecklingsprojekt av ett kompakt japanskt kök. Arbetet är utfört i Tokyo, Japan, och är baserad på metoden systematisk problembehandling. Arbetets slutprodukt är ett koncept för ett kompakt kök anpassat för det japanska hemmet och kulturen. Läsaren kan i form av texter, bilder och skisser på ett enkelt sätt följa arbetsgången från projektets uppstartsfas fram till det slutgiltiga konceptet. Japans huvudstad Tokyo är med sina 12,4 miljoner invånare ofta ansedd som världens största stad.

En av park- och gatuarbetarnas många verktyg, är den traditionella sopkvasten.Sopkvasten används för att städa upp Ytor där maskiner inte kommer åt, såsom;under bänkar, i hörn och mindre områden. Vid användning av en traditionellsopkvast innefattar rörelsen rotation och framåtlutning av kroppsställningen, somkan om den utförs under en längre tidsperiod leda till muskuloskeletala besvär ochha negativa effekter på hälsan. Detta projekt syftar till att utveckla ett nyttrengöringsverktyg för att minska framåtlutad, roterad kroppsställning.Denna avhandling har använt en produktutvecklingsmetodik och en biomekaniskanalys för att uppfylla en faktabas för att nå målet. Översyn av litteratur,biomekanisk analys och benchmarking användes för att ställa inkravspecifikationer för detta projekt. Projektet tillämpade David G Ullman iterativproduktutvecklingsmetodik, inklusive brainstorming, Quality FunctionDeployment, Morfologi, Pugh's matris och Failure Mode Effects Analysis.

I många svenska städer går det att upptäcka fenomenet av det peri-urbana landskapet och en planering som strävar efter en expansiv stadsutveckling. Det är ett hybridlandskap, en expanderad stad där skillnaden mellan stad och land inte existerar i form av en exakt gränslinje. Staden innehåller samtidigt miljöer och platser, i flera fall centralt belägna som tenderar att glömmas bort, åsidosättas eller placeras i ett väntans läge vid planering. Dessa tomma Ytor och håligheter utan definierad funktion är platser som befinner sig i ett gränsland - mellan det planerade och det oplanerade, vilket påverkar den angränsande bebyggelsen och marken. Detta ger upphov till arbetets tema - rum i marginal, mellanrum som blir en outnyttjad resurs vid planering.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka förutsättningarna för mjölkproduktion från renar (Rangifer tarandus) som en del av den moderna renskötseln. Frågeställningar som inkluderades i litteraturstudien var renmjölkens sammansättning, hur mycket en vaja kunde producera, hur mjölkproduktionen påverkades av faktorer som mjölkningssystem, mjölkningsmiljö och oxytocininjektioner, mjölkproduktionens koppling till nutrition, kalvens betydelse, problem som kan tänkas uppstå och om renen som ett framtida mjölkproduktionsdjur skulle vara ekonomiskt hållbart. Mjölkning av renar har tidigare förekommit ganska allmänt inom samisk renskötsel men det upphörde under 1900-talet på grund av bland annat att sjukdomar spreds när renarna hölls på mindre Ytor. Faktorer som är centrala inom mjölkproduktionen hos renar är den totala mjölkavkastningen under laktationen och mjölknedsläppsgraden. Mjölkavkastningen hos vajor varierar mellan individer och påverkas bland annat av separation från kalven, injektioner av oxytocin och mjölkningsmiljön.

De flesta av oss har någon typ av relation till skolgården som plats, en plats där många barn och lärare tillbringar mycket av sin tid. En plats som kan användas på varierande vis, för många olika aktiviteter och syften. Ett av dessa syften kan vara utomhuspedagogik, ett omdiskuterat begrepp som forskare vid bland annat Linköpings universitet har intresserat sig för de senaste åren. Skolgården kan även vara en plats som berör elever och lärare inne i klassrummen då skolgården ofta blir den vy med blickpunkter som elever och lärare blickar ut över när de befinner sig inne i skolans lokaler. Detta arbete behandlar ämnet utomhuspedagogik och miljöpsykologi i relation till planering och design av skolgårdsmiljöer. Genom ett uppdrag av Peab har jag fått möjlighet att designa och planera två till ytan små innergårdar på en mellanstadieskola i Lambohov, Linköping. Syftet med arbetet har varit att gestalta de två innergårdarna utifrån litteratur inom utomhuspedagogik och miljöpsykologi.

Detta examensarbete har utförts på Biobact som bedriver sin verksamhet i Luleå och är ett familjeföretag med fem anställda. Företaget startades 1993 och specialiserar sig främst på växtodlingsprodukter som riktar sig till både hobbyodlare och professionella. Dessa marknadsförs i ett flertal länder under namnen Biobact och Bycobact. Företaget har tre huvudkategorier av produkter: flytande, granulat och näringspinnar. Målet med analysen är att ta fram lösningsförslag som syftar till att förbättra arbetsmiljön främst i den del av produktionshallen där huvuddelen av det manuella arbetet utförs.

En bildpyramid är en möjlig metod för att presentera geografisk information. Bildpyramiden består av flera Ytor av färdigproducerade kartbilder. Kartbilderna i en yta visar området i en viss skala och ligger kant i kant med varandra. Genom att kombinera de olika kartbilderna kan utsnitt, som efterfrågas av användare, skapas. En användare interagerar med bildpyramiden med vanlig kartfunktionalitet som panorering och zoomning.

En bildpyramid är en möjlig metod för att presentera geografisk information. Bildpyramiden består av flera Ytor av färdigproducerade kartbilder. Kartbilderna i en yta visar området i en viss skala och ligger kant i kant med varandra. Genom att kombinera de olika kartbilderna kan utsnitt, som efterfrågas av användare, skapas. En användare interagerar med bildpyramiden med vanlig kartfunktionalitet som panorering och zoomning. SWECO Position i Malmö har sedan en tid använt bildpyramider i levererade lösningar till sina kunder men vill nu utveckla bildpyramidens möjligheter. Syftet med studien är att undersöka möjligheten till en produktion av bildpyramider som är oberoende av datakällan, kräver mindre anpassningar för slutlig tillämpning och ger en förenklad ajourhållning.

Inflyttningen till städer idag är mycket stor och nybyggnationen av bostäder anses vara ett måste i de större städerna. Tanken om den täta staden med små förflyttningar och områden som är multifunktionella tar större och större plats i staden och då främst i de centrala delarna. I dessa skeden är det oftast park och naturmark som tas i anspråk. Men har inte de gröna områdena någon funktion för staden och för dess invånare? Det är detta jag undersöker i denna uppsats.

Vid drift av en dieselmotor skapas kontinuerligt små mängder avlagringar som sedan kan forma ett hårt lager kallat koks. Kokset bildas vid kontakt med heta Ytor och ett sådant område är toppland, längst upp på utsidan av kolven. När lagret blir tillräckligt tjockt skrapar det insidan av cylindern vilket påverkar ytan negativt samtidigt som den blir ojämn. Oljeförbrukningen ökar dessutom, då den olja som finns på insidan av cylindern trycks uppåt och därmed förbränns i förbränningsrummet. För att få bukt med problemet har Scania infört en så kallad saverring.