Bakgrund: Behovet av organ är större än antalet utförda transplantationer i Sverige.  Att som anhörig få beskedet om ett plötsligt dödsfall kan vara en utlösande faktor till att hamna i kris. Sjuksköterskor ställs då inför det etiska dilemmat att eventuellt behöva lyfta frågan om organdonation till de anhöriga, men framförallt att bemöta dem på ett värdigt och respektfullt sätt.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta anhöriga vid dödsfall där organdonation är möjlig.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes med hjälp av sammanställd forskning om sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta anhöriga till en potentiell organdonator. Resultatet grundas på total sju vetenskapliga artiklar var av fyra kvalitativa respektive tre kvantitativa.Resultat: I resultatet framkom olika aspekter på sjuksköterskors erfarenheter om bemötandet av anhöriga till en potentiell organdonator. Resultatet sammanfattades i fyra kategorier; ?Organdonationsprocessen kan orsaka lidande?, ?Att kommunicera om organdonation?, ?Sjuksköterskans förhållningssätt? och ?Kunskap om organdonation?.Slutsats: Litteraturstudien resulterade i en djupare insikt i hur sjuksköterskors empati, erfarenheter och kunskaper påverkar hans eller hennes sätt att bemöta anhöriga.

Bakgrund: I Sverige är hjärtinfarkt den vanligaste dödsorsaken för kvinnor över 55 år. Kvinnor har erfarenheter av diffusa symtom och de väntar med att söka vård. Syfte: Att belysa kvinnors erfarenheter av symtom och ta beslut om att söka vård när de drabbas av hjärtinfarkt. Metod: Systematisk litteraturstudie med 14 artiklar inkluderades från databaserna Pubmed, Cinahl och PsykInfo. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades enligt granskningsmallar och analyserades med innehållsanalys som utgångspunkt.

Syftet med vår uppsats var att vi ville, genom intervjuer med familjehemsföräldrar och socialsekreterare, få kunskap om och djupare förståelse för små barn som lever i familjehem. Våra frågeställningar blev därmed: Vilka erfarenheter har familjehemsföräldrar/socialsekreterare av små barn som placeras? Vid ett omhändertagande, hur kan man bibehålla relationen mellan barn och biologiska föräldrar och vilka möjligheter har barn att knyta an till familjehemsföräldrar? Hur skiljer sig en placering som är frivillig från en tvångsplacering? Vilka erfarenheter har familjehemsföräldrar/socialsekreterare angående barns återförening till biologiska föräldrar? Resultatet från intervjuerna visade på att såväl familjehemsföräldrar som socialsekreterare upplever svårigheter vid placering av små barn och att man bäst bevarar relationen mellan biologiska föräldrar och barn genom kontinuerliga umgängen. Familjehemsföräldrar har inte upplevt några svårigheter för barnet att knyta an till dem och de har skilda erfarenheter av vilken form av placering som är mest gynnsam för barnet. Både familjehemsföräldrar och socialsekreterare framför att målet är att barnet ska återförenas med ursprungsfamiljen, men de kan se svårigheter när barnet känner tillhörighet i familjehemmet..

Bakgrund: Övervikt och fetma har tidigare visat sig vara ett stigmatiserat tillstånd som kan leda till en negativ inverkan på relationen mellan patient och vårdpersonal. Studiens teoretiska referensram utgick från ett humanvetenskapligt perspektiv med fokus på erfarenheter kring lidande utifrån Erikssons (2001) omvårdnadsteori.Syfte: Att belysa erfarenheter hosvuxna patienter med övervikt eller fetma med fokus på bemötande av vårdpersonal.Metod: Integrativ litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa studier användes för att få en helhetsbild av erfarenheter hos patienter med övervikt eller fetma med fokus på bemötande av vårdpersonal. Analysen grundades på nio valda studier. Resultat: I resultatet framkom fyra teman: Information och kommunikation med vårdpersonal, att inte passa in eller bli tagen på allvar, stöd vårdpersonal bidrar med samt att bli respekterad, lyssnad till och sedd som människa. Resultatet uppvisade att många patienter med övervikt eller fetma hade erfarenhet av brister i bemötandet av vårdpersonal. Slutsats: Med bemötande som verktyg kan en god vårdrelation mellan patient och vårdpersonal skapas. Det skulle därför kunna vara av betydelse att vårdpersonal fick handledning om hur denna patientgrupp vill bli bemött.  .

Bakgrund: Den vanligaste smittvägen för hepatit C är genom intravenöst drogmissbruk. Smittöverföring kan även ske via blodtransfusioner eller stickskador i vården. Det finns många fördomar förknippade med sjukdomen och risken är stor att dessa färgar mötet med patienter. Det är viktigt att som vårdpersonal vara medveten om hur den egna synen på sjukdomen kan påverka bemötandet. Syfte: Syftet var att belysa vilka erfarenheter patienter med hepatit C har av bemötandet i vården.

Bakgrund: Humant Immunbrist Virus (HIV) är en infektionssjukdom som angriper kroppens immunförsvar vilket leder till att det stegvis försämras och slutligen helt avtar. Historiskt sett har patienter med HIV blivit diskriminerade i samhället och orättvist behandlade. Joyce Travelbee?s omvårdnadsteori tar avstånd från en generaliserande människosyn och förespråkar att se individens unika egenskaper, och sjukvårdspersonal ska enligt lag möta patienter med lika värde och lika vård oavsätt diagnos. Syftet är att beskriva erfarenheter som vuxna patienter med HIV har av möten med sjukvårdspersonal.Metod: En systematisk litteraturstudie.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka vilka erfarenheter socialsekreterare, som arbetar med försörjningsstöd på olika arbetsplatser, har av hot och våld på arbetsplatsen. Syftet var också att undersöka om det fanns skillnader i deras erfarenheter beroende på skillnaderna i kommunens och stadsdelarnas olikheter. Uppsatsen syftade vidare till att ta reda på om det förekom något individuellt förebyggande arbete bland socialsekreterarna och i så fall hur detta såg ut.För att uppfylla syftet har en kvalitativ metod använts och resultatet visade att socialsekreterarnas erfarenheter av hot och våld varierar. Det visade sig också vara skillnad mellan de olika stadsdelarna/kommunen. I analysen användes ett klassperspektiv för att tolka skillnaderna och för att resonera kring företeelsen.

Från att ha haft en central roll i den tidiga psykoanalysen, har sexualiteten kommit att ges mindre utrymme i psykodynamisk psykoterapi. Syftet med denna studie var att undersöka patienters erfarenheter av hur sex och sexualitet behandlas i psykodynamisk psykoterapi. Utifrån ett bekvämlighetsurval genomfördes sju semistrukturerade kvalitativa intervjuer, och materialet analyserades med fenomenologisk metod. Många av informanterna upplevde sex och sexualitet som svårt eller omöjligt att tala om i sina terapier, och flera av dem upplevde också att deras terapeuter hade svårt att hantera dessa ämnen. Endast två informanter beskriver erfarenheter av att terapeuten initierat samtal om sex och sexualitet.

Studien är baserad på lärares erfarenheter av läsförståelseundervisning.Utgångspunkten i studien är sviktande resultat i läsförståelse i internationella undersökningar för svenska elever. Det är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka och beskriva lärares erfarenheter av medveten explicit läsförståelseundervisning i klassrumsmiljö. Metoden som används är öppna intervjuer. Respondenterna undervisar alla i svenska i skilda åldersgrupper, en från varje stadium på grundskolan samt gymnasiet. Framträdande i studiens resultat är att lärare är mycket intresserade av att ge elever god läsförståelse.

Informella vårdare står inför en förändrad livssituation. Det är därför viktigt att sjuksköterskan får kunskap om de erfarenheter som finns av att vårda en närstående palliativt i hemmet för att veta vilket stöd som behövs. Syftet med litteraturstudien var att belysa erfarenheter av att vara informell vårdare till en närstående som vårdas palliativt i hemmet. Tio vetenskapliga artiklar valdes ut och blev grunden för studien. Dessa granskades, analyserades och bearbetades.

BAKGRUND:När man som förskollärare möter barn som befinner sig i kris är det enligt forskning viktigtatt som förskollärare bemöta barn och föräldrar på ett empatiskt sätt. Samverkan medföräldrarna har stor betydelse för att förskolläraren ska kunna möta och förstå barnets tankar.Att som förskollärare möta barn och föräldrar kräver också styrka och engagemang iyrkesrollen.SYFTE:Syftet med vår studie är att undersöka några utvalda förskollärares erfarenheter, kompetensoch beredskap i mötet med barn och föräldrar i kris.METOD:Vi har använt oss av en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuat nio stycken förskollärare påolika förskolor. Vi har kopplat vår studie till Bronfenbrenners teori om hur barnet formasutifrån olika relationer med omgivningen.RESULTAT:Förskollärarna i studien har mött olika krissituationer där barn och föräldrar varitinblandade. Krissituationerna har gett dem olika erfarenheter av hantering, samverkan ochbemötande. Förskollärarna är nöjda med arbetet med barnen och samarbetet med kollegor,och rektorer.

Syftet med denna studie var att belysa behandlares erfarenheter av att arbeta medklienter som varit utsatta för sexuella övergrepp i barndomen. Behandlarna somintervjuades i studien visade sig ha erfarenhet av klienter som har utsatts för sexuellaövergrepp, dock oftast inte via egen upptäckt, utan socialtjänsten meddelade detta vidplacering. Resultatet visade att erfarenheterna handlar mest om hur behandling ochbemötande sker vid ett redan bekräftat övergrepp. Behandlarna talar om vikten avbemötandet som ett resultat av dessa erfarenheter. Att vid arbete med barn så ärgrundidén att de jobbar ur ett barnperspektiv, och för att nå barnet sker arbetet såmycket som möjligt genom föräldrarna.

Bakgrund: På grund av bristen på organdonatorer globalt idag tvingas flera patienter i behov av transplantation vänta länge på en operation. Väntan på livsavgörande besked av detta slag har visat sig innebära fysiskt och emotionellt lidande för patienterna och deras anhöriga. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att vänta på transplantation av vitala organ.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes utifrån 12 vetenskapliga originalartiklar, som analyserades med en induktiv kvalitativ ansats.Resultat: Patienternas erfarenheter sammanfattades och beskrevs i fem kategorier: Förändrad självbild, Att leva i väntan, Strategier för att uthärda, Källor till styrka samt Ljuset i slutet av tunneln. Resultatets huvudfynd ansågs vara att ovissheten utgjorde kärnan i väntan på organtransplantation, att anhöriga spelade en avgörande roll för patientens erfarenheter och att en känsla av mening och sammanhang krävdes för att patienterna skulle uthärda och känna hopp under väntan.Slutsats: Patienternas erfarenheter av väntan på organtransplantation visade sig innebära lidande i olika former. Genom att undersöka patienternas känsla av sammanhang, om de uthärdar eller lider emotionellt samt vilka strategier de använder för att underlätta väntan kan sjuksköterskan få tillgång till de redskap som krävs för att lindra detta lidande. Om sjuksköterskan antar ett familjefokuserat omvårdnadsperspektiv kan väntan underlättas för patienterna och deras anhöriga. .

I möten mellan människor sker samspelet på ett kommunikativt plan där den professionella förhållningen innebär att bemöta och inte bara att möta en annan person. Polisens bemötande har stor betydelse för hur ett brottsoffer bearbetar upplevelsen av brottet hon upplevt. Syftet med studien var att undersöka och beskriva polisens uppfattningar av bemötande av brottsoffer, utifrån deras personliga erfarenheter av att vara brottsoffer. Studien genomfördes med en fenomenografisk forskningsansats och kvalitativa forskningsintervjuer av sex poliser. I en fenomenografisk studie är avsikten att försöka hitta variationen i och kategorisera människors erfarenheter i det tilltänkta undersökningsområdet.

Syftet med studien är att undersöka några lärares uppfattningar om sitt arbete med individualisering  i förskoleklass och årskurs 1-3, samt att synliggöra deras erfarenheter om att individanpassa sin undervisning utifrån varje elevs behov och förutsättningar. I studien användes den kvalitativa metoden i form av semistrukturerade intervjuer. Åtta lärare på två olika skolor intervjuades. Av resultatet kom det fram att lärarnas erfarenheter av individualisering liknade varandra, dock hade lärarna olika medel och metoder i arbetet med att individualisera och individanpassa den egna undervisningen. Slutsatserna av studien var att individualisering innebär individanpassning för deltagarna i studien samt att det finns svårigheter vad gäller individualisering i form av att få tid och resurser att räcka till. .