I den svenska skolan i dag finns elever med ursprung från en mängd olika delar av världen. Däremot är de Yrkesverksamma vuxna till allra största delen svenska. Våra invandrarelever möter sällan vuxna från den egna kulturen i de miljöer de vistas större delen av sin vakna tid. Såväl ute i samhället som i skolan saknas Yrkesverksamma invandrare som kan tjäna som förebilder för dessa ungdomar. Värst drabbade är flickorna eftersom invandrarkvinnor toppar statistiken över arbetslöshet och sjukskrivningar.

Syftet med denna studie var att observera sjuksköterskors hygienrutiner vid insättande av perifer venkateter (PVK). Dessutom avsåg studien att undersöka vilka hygienrutiner som förbisågs och om det förelåg någon skillnad mellan sjuksköteskornas handlande utifrån Yrkesverksamma år. Studien genomfördes på två kirurgiska avdelningar och totalt observerades 34 insättande av PVK och 14 sjuksköterskor deltog i studien. Resultatet visar att sjuksköterskor i stor utsträckning inte följer de hygienrutiner som finns för insättande av PVK och att de främst brister på att desinficera händerna före patientkontakt. Vid jämförelser utifrån Yrkesverksamma år som sjuksköterska visar resultatet att det föreligger en viss skillnad.

Vi har undersökt blivande lärares syn på läxan som fenomen i syfte att relatera denna till tidigare forskning samt till den aktuella skolpolitiska linjen i läxfrågan. Undersökningen är kvantitativ och bygger på 255 enkätsvar från lärarstudenter som läser avslutande termin med inriktning mot grundskolans tidigare år vid Malmö högskola. Resultatet visar att en majoritet har en positiv grundinställning och tror sig komma att ge läxor som Yrkesverksamma lärare. Samtidigt ser de flesta nackdelar och många kan tänka sig en läxfri skola. Jämfört med undersökningar som gjorts på Yrkesverksamma lärare uppvisar vår undersökningsgrupp en betydligt mindre positiv syn på läxor.

I denna rapport vill vi belysa det problem som många poliser och polisstudenter diskuterar dagligen under vinterhalvåret, polisens vintermössa. Dess utseende skapar känslor som hämmar både Yrkesverksamma poliser och polisstudenter i sin vardag. I samband med köldrekord i stora delar av landet det senaste året har detta ämne aktualiserats mer än någonsin. Med hjälp av enkätundersökningar och intervjuer har vi tillfrågat polisstudenter, Yrkesverksamma poliser samt allmänheten vad de anser om den aktuella vintermössan och vilka känslor vintermössan kan bära med sig. De resultat vi uppnått i samband med dessa undersökningar är intressanta, och visar tydligt på att vintermössan skapar problem och ett missnöje för många inom detta yrke.

Studiens syfte är att få insikt i hur några Yrkesverksamma förskollärare uppfattar sitt arbete kring utvecklingssamtal, för att på så sätt få ökad förståelse för hur förskollärare kan förebygga och hantera de problem som kan uppstå i samband med utvecklingssamtal. Samverkan (interaktionen) mellan individer har en central roll i vår studie då det, som vi ser det, sker en interaktion mellan föräldrar och förskolepersonal i utvecklingssamtal. Vid analys och tolkning av insamlat intervjumaterial använder vi oss av ett interaktionistiskt grundantagande ? att individer påverkas av och utvecklas i interaktion med andra individer och miljön. Vi använder några utvalda interaktionsbegrepp: Helhetssyn, Helhetsdynamik och Helhetsutveckling.

Det finns idag behov till en undervisningsform som på ett roligt och enkelt sätt engagerar studenter till att lära sig om design. Studenter är olika och behöver olika undervisningsformer.Problemet löses via ett brädspel som är kunskapsgivande vilket får studenter engagerade. Under tio veckor har jag arbetat med ett testbrädspel för designstudenter som ett komplement till designundervisningen. Jag har intervjuat folk om design och skaffat mig kunskaper om hur en yrkesverksam designers tillvaro kan se ut. Tester av spelet har ägts rum för att se om det är underhållande och hjälp har tagits av Yrkesverksamma brädspelsutvecklare och lärare för speldesign.Resultatet blev ett koncept till ett brädspel där det går att rulla ihop planen i en papperscylinder eller vika planen till en låda för att lösa förpackningsproblemet.

Förskolans uppdrag är bland annat att skapa goda lärande miljöer och lärandetillfällen som är anpassade efter barns individuella behov. Syftet med denna studie var att undersöka vilka pedagogiska strategier förskollärare i förskolan använder för att inkludera de barn som anses vara inåtvända. De frågeställningar som låg till grund för denna studie var; Vilka strategier använder förskollärare i förskolan för att inkludera inåtvända barn? Vilka uppfattningar har Yrkesverksamma förskollärare, vad gäller stödbehovet hos inåtvända barn? För att få svar på dessa frågeställningar valde jag att utföra intervjuer med fem Yrkesverksamma förskollärare. Resultatet av denna studie visar att pedagogens förhållningssätt, bemötande, engagemang, tillrättalagd lärandemiljö och ett individualiserat arbetssätt är strategier som kan bidra till att de inåtvända barnen inkluderas i lärande och socialt samspel..

Föreliggande studie syftar till att öka förståelsen för sociala mediers (Facebook, Twitter, bloggar, forum) roll bland ungdomar i vård och behandling genom intervjuer med Yrkesverksamma personer som arbetar på HVB-hem (hem för vård eller boende). Vidare är syftet att undersöka om de sociala mediernas användning inverkar på arbetssituationen och arbetsmetoder bland de Yrkesverksamma. Undersökningen byggde på en kvalitativ forskningsansats med en tematisk analysmetod. Resultatet bygger på semistrukturerade intervjuer med fem informanter vars yrkesprofession är behandlingsassistent. I resultaten framkom att informanterna upplevde sociala medier som en frizon som skapar både problem men också en känsla av gemenskap.

I denna studie undersöks polisstudenters och Yrkesverksamma polisers bruk av evalueringar i avrapporterings-pm. Evalueringar är språkhandlingar som värderar, bedömer, uttrycker känslor eller ståndpunkter. Förekomsten av evalueringar har undersökts genom en Appraisal­analys, som är en form av textanalys. Materialet består av tio yrkestexter och tio studenttexter. Evalueringarna beskrivs och ställs i relation till de krav på objektivitet som finns i Rikspolisstyrelsens riktlinjer för skrivande (2011).

Lärande är enligt forskare centralt för att åstadkomma utveckling och förändring med hjälp av coaching. Av den redan bristande evidensbas som idag finns för coaching, utgörs endast en liten del av forskning om detta lärande. Med anledning av detta gjordes en studie för att undersöka Yrkesverksamma coachers uppfattningar om lärandet som sker i coachingprocessen, samt deras uppfattningar om coaching som profession. Urvalet bestod av Yrkesverksamma coacher, certifierade av branschorganisationen ICF. Metoden som valdes var kvalitativa intervjuer.

Sammanfattning:Audionomyrket har utvecklats från ett assisterande till ett självständigt yrke. Framsteg inom forskning berörande audiologi ställer höga krav på audionomens kompetensutveckling. Internationellt har det undersökts hur kompetensutveckling kan förbättras, genom bildandet av frivilliga eller obligatoriska kompetensutvecklingsprogram, för att ge en säker patientvård och en tillfredsställande yrkesutveckling. I Sverige ansvarar varje audionom enskilt för sin kompetensutveckling. Det finns i dagsläget inga studier som undersöker svenska audionomers inställning till att införa liknande kompetensutvecklingsprogram som finns internationellt, vilket är motivet bakom studien.

Socionomyrket är ett brett yrke som inrymmer flera olika verksamhetsområden och arbetsuppgifter. Genom utbildningen professionaliseras socionomen, vilket innebär att socionomen tillägnar sig en viss kompetens och lär sig att uppträda enligt vissa regler. Efter utbildningen skapar sig den Yrkesverksamma sina egna personliga värderingar och erfarenheter som bidrar till skapandet av den framtida yrkesidentiteten som socionom. Socionomen möts ofta av en negativ syn från andra personer och från media. Socionomer och socialtjänsten är en grupp som ofta förknippas med något negativt, bland annat på grund av att de arbetar med utsatta människor i samhället och fungerar som samhällets skyddsnät genom att fånga upp människor som är i behov av stöd och hjälp.

Syftet med vår studie är att ta reda på vilken syn sex kvinnliga och två manliga förskollärare har på manliga kolleger i förskoleverksamheten. Vi var intresserade att ta reda på vilka reaktioner en nyanställd man kan tänkas möta i förskolan. Undersökningen gjordes med kvalitativa intervjuer med sex kvinnor, Yrkesverksamma som förskollärare och två Yrkesverksamma manliga förskollärare. De sistnämnda intervjuades via telefon. Resultatet visade i enlighet med tidigare forskning att de intervjuade var överens om att det behövs fler manliga förskollärare och det viktigaste syften var att män skulle fungera som en manlig förebild för de barn som saknade detta. Vissa farhågor fanns t ex var några respondenter oroliga för att män inte skulle behöva ta del av alla arbetsuppgifter och att föräldrar från andra kulturer inte skulle vilja att män arbetade i förskolan med mindre barn. Slutsatsen man kan dra är att män som vill börja arbeta inom barnomsorgen i allmänhet kan känna sig välkomna men att de måste hävda sin yrkesroll före sin könsroll och att de måste se till att få ta del av verksamheten fullt ut..

I Järvaområdet finns ett par områden med omfattande utanförskap. Rinkeby, Tensta och Husby har de senaste åren drabbats av flera upplopp där våld och hot mot samhällsföreträdare förekommit. Social oro är ofta en benämning på anlagda bil- och skolbränder, stenkastning mot myndighetsutövare, skadegörelse, hot och våld mot tjänstemän, samt upplopp.Syftet med studien är att få en förståelse för hur Yrkesverksamma och boende i Järvaområdet uppfattar social oro. Studien avgränsar sig endast till de områden i Järvaområdet, Stockholm som drabbats av omfattande social oro, i detta fall Rinkeby, Tensta och Husby. Studien utgår från djupintervjuer med poliser, politiker och boenden.

I vilken utsträckning kan Yrkesverksamma KME-lärare utöva sitt huvudämne i skolan?.