Genom att testa tre olika analysmetoder, och med hjälp av aktuell litteratur, studeras utvecklingspotentialen i det peri-urbana landskapet. I gränszonen mellan det urbana och det rurala finns ett landskap som känns igen genom dess industrier, shoppingcentrum och stora vägar. I dessa områden förkommer s.k. ickeplatser, som kan hittas mellan olika bebyggelseenklaver, på rivningstomter eller på f.d. parkeringar.

Miljöfrågan blir allt mer aktuell och krav på företaget kommer idag i allt högre grad från marknaden än från statliga regleringar. När organisationens intressenter prioriterar miljöprestanda ökar behovet av att kommunicera ut verksamhetens miljöarbete. Strategier för hur företaget vill förknippas med miljö ökar i betydelse och dokument som miljöpolicyer måste vara väl kommunicerade. I stora organisationer växer behovet av samordning, detta leder till att informationsförmedling blir mer komplex då den ska nå fler individer. Utan fungerande intern miljökommunikation blir det svårare att förmedla betydelsen av miljöfrågor såväl inom organisationen, som till externa intressenterna.

Syftet med denna uppsats är att upplysa unga kvinnliga fastighetsmäklare om eventuella hinder och möjligheter de kan träffa på i deras yrkessituation. För att undersöka detta intervjuade vi nio Yrkesverksamma fastighetsmäklare, fem kvinnor och fyra män. Studien visar att det inte finns några väsentliga hinder och möjligheter i yrket som är beroende av fastighetsmäklarens kön och ålder.Majoriteten av intervjupersonerna anser istället att en fastighetsmäklares framgångar och motgångar är kopplat till dennas personliga egenskaper. Vi har även genomfört en liten undersökning där vi frågade 50 slumpvis valda personer vad de hade för bild av en fastighetsmäklares kön och ålder. Majoriteten av de utfrågade personerna förväntade sig att fastighetsmäklaren var en man i medelåldern..

Detta är en kvalitativ undersökning om hörselskador hos musikproducenter. Syftet är att beskriva hur individer som är beroende av sin hörsel, och är medvetna om sin nedsättning, utför sitt arbete. Fem Yrkesverksamma musikproducenter med hörselskador har intervjuats om hur de upplever sin hörselskada och hur de hanterar den under arbete. Studiens resultat visar att olika frekvensrelaterade problem är de största hindren, men att upplevelsen är väldigt individuell. Stress och buller var också två viktiga faktorer.

Den här uppsatsen har för avsikt att göra en kvalitativ undersökning av hur arkeologer och arkeologi presenteras i filmer och på tv för att sedan jämföra detta med hur Yrkesverksamma arkeologer själva ser på sig och sitt ämne. För detta ändamål har jag tittat igenom ett antal filmer, dokumentärer, tv-serier samt tittat på Internet och gjort intervjuer. Jag kom fram till attdet finns tre huvudtyper av arkeologer på tv/film: actionarkeologer, normalarkeologer och akademikerarkeologer. Av dessa stämmer normalarkeologerna med hur arkeologerna själva beskriver sig. Ämnet arkeologi visas antingen som ren artefaktkunskap, primärt i filmer, eller som en nästan exakt vetenskap, primärt i dokumentärer..

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka kunskaper pedagoger i förskolan har när det gäller barn som far illa och agerandet hos pedagogerna när de i sin verksamhet får kontakt med dessa barn. För att få reda på detta har vi förutom litteraturstudier gjort intervjuer med sex Yrkesverksamma pedagoger på fyra olika förskolor. Intervjuerna visar erfarenheten hos de olika pedagogerna vad gäller barn som far illa. Resultatet vi kom fram till var att pedagogerna känner till sin skyldighet att anmäla missförhållanden till socialtjänsten samt att de flesta hade fått information kring ämnet och vet hur de ska gå tillväga då de får kontakt med dessa barn.

Uppsatsens syfte är att undersöka och kartlägga hur lärare i praktiken arbetar för att uppnå målen om jämställdhet i klassrummet. De frågeställningar som är vägledande för arbetet är: Hur arbetar lärare för att i praktiken uppnå målen om jämställdhet i klassrummet?Lyckas lärare uppnå målen om jämställdhet i klassrummet?Tio lärare har intervjuats angående hur de anser att de uppnår målen om jämställdhet i läroplanerna. Aktuell litteratur har granskats och studerats. Studiens resultat visade att lärarna har problem med att uppnå målen, att mer tid och resurser behövs.

Syftet med mitt examensarbete är att ta reda på vad fritidslärare anser om några olika metoder som finns för att arbeta med värdegrunden. Intervjuat sju Yrkesverksamma fritidslärare som arbetar med olika metoder. Metoderna i undersökningen är SET, Olweusmetoden, Lions Quest, friends, farstametoden, charliemetoden och rePulse. Det fanns delade meningar bland fritidslärarna om man ska arbeta med metoderna eller inte. De flesta var överens att det fanns bra saker med materialen oavsett om man bara använde sig av vissa delar eller arbetade med ett material fullt ut.

Syftet med den här uppsatsen är att jag vill undersöka och försöka kartlägga reklamtecknaren och artisten Georg Dahlbecks liv. Hur var det att leva och arbeta som reklamman och konstnär i Sverige första delen av 1900-talet? Jag vill även titta närmare på det Georg ägnade så gott som hela sitt Yrkesverksamma liv åt, nämligen filmaffischer. Hur var det att arbeta på den stora filmdraken SF? Hur såg deras produktion av filmaffischer ut? Jag vill även försöka svara på frågan om arbetsprocessen förändrades med tiden.Mina frågeställningar:Hur levde och verkade Georg Dahlbeck?Hur såg SF:s filmaffischer ut och hur tillverkades de?Förändrades produktionen av filmaffischerna på något sätt?.

Syftet med studien var att beskriva vårdpersonals erfarenheter av arbetsterapeutisk handledning inom kommunal verksamhet. Undersökningsgruppen bestod av 10 undersköterskor eller vårdbiträden Yrkesverksamma inom kommunal verksamhet i Norrbottens län. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie och data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier benämda "Initiera handledning", "Erhålla handledning", "Tillämpa handledning". Resultatet visade att vårdpersonalens erfarenheter av arbetsterapeutisk handledning är att handledningen i stort sker inom ett avgränsat område.

Idag arbetar många människor med någon typ av ledarskap. Forskning visar att personligheten har betydelse för hur ledarskapet utförs, men det finns även hypoteser som påstår att en person kan lära sig bli en ledare, alltså att det kan vara inlärt. Vår studie ämnade undersöka vad i två Yrkesverksamma ledares liv kan ha format dem till de ledare de är idag. För att undersöka detta har vi genomfört ostrukturerade djupintervjuer i form av livsberättelser, där två informanter fick berätta om sitt liv utifrån detta ämne. Studien visade att det går att urskilja livsfaktorer som kan ha kommit att forma våra informanter i deras utveckling av deras ledarpersonlighet så som familj, uppväxtvillkor och utbildning..

Syftet med studien är att undersöka om fritidspedagoger har möjlighet att leva upp till skollagens intentioner med fritidshemmets rådande ramfaktorer. Studien bygger på kvalitativ metod och datainsamlingen är genomförd med kvalitativa intervjuer. Informanterna är fem Yrkesverksamma fritidspedagoger. Tre av intervjuerna genomfördes på fritidspedagogernas arbetsplats och de övriga två var telefonintervjuer. Resultatet visar att fritidspedagogerna har en vilja att arbeta för att skollagens intentioner ska genomsyra verksamheten.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur rekryterare inom den privata sektorn ser på moderskapet inför en rekrytering. Frågeställningarna i studien handlar om hur rekryterarna uppfattar moderskapet när de skall anställa, vilken påverkan moderskapet har i rekryteringssammanhang samt rekryterarnas bild av hur idealarbetaren ser ut. Det empiriska materialet består av intervjuer med fem rekryterare som är Yrkesverksamma inom den privata sektorn. I studien framkom det att mödrar ses som den primära vårdtagaren av barn. Där de bidragande orsakerna till detta dels var en ekonomisk faktor där män anses tjäna bättre än kvinnor, men där även de traditionella könsrollerna ansågs som en bidragande faktor..

Syftet för uppsatsen har varit att undersöka i vilken utsträckning sambandet mellan socioekonomisk status och ohälsa hos den äldre populationen beror på de arbetsförhållanden de haft under de Yrkesverksamma åren. Vi har för detta ändamål genomfört analyser med hjälp av ordinala logistiska regressioner där vi kontrollerat den fysiska och psykiska arbetsmiljöns inverkan på sambandet mellan två mått av socioekonomisk status och sex olika ohälsoutfall. De olika ohälsoutfallen har baserats på ett befintligt datamaterial från den nationellt representativa Undersökningen om äldres levnadsvillkor (SWEOLD) som genomförts åren 1992, 2002 och 2004. Bakgrundsinformationen avseende socioekonomisk status och arbetsmiljöförhållanden har hämtats från den nationellt representativa Levnadsnivå-undersökningen (LNU) från åren 1968 och 1981.  Kombinationen av de två har möjliggjort för longitudinella studier, vilket innebär att vi kunnat följa respondenterna över tid - från tiden de varit Yrkesverksamma till pensionsålder. Av studiens analyser framkom att de starkaste effekterna uppvisades när vi kontrollerade för den fysiska arbetsmiljöns verkan på sambandet mellan måtten på socioekonomisk status och de två ohälsoutfallen rörelsesmärta och fysisk funktionsnedsättning.

I denna uppsats har nyanlända tjejers fritid i en norrländsk kommun undersökts. Syftet med undersökningen var att undersöka hur nyanlända tjejer har upplevt sin fritid, möjligheterna till en aktiv fritid och den aktiva fritidens vikt vid integration i Sverige. För att undersöka detta har semistrukturerade intervjuer genomförts med 4 tjejer i åldrarna 19-21 som varit nyanlända samt med 2 Yrkesverksamma som arbetar nära målgruppen. Resultatet av denna undersökning visar att nyanlända tjejers fritid i kommunen är begränsad, det finns begränsningar i möjligheten till en aktiv fritid utifrån aspekter som information, språk, kultur, kön och ekonomi. Den aktiva fritiden i form av strukturerade fritidsaktiviteter har visat sig vara av stor vikt vid integration..