Sök:

Sökresultat:

823 Uppsatser om Yrkesverksamma ćr - Sida 54 av 55

Sjukgymnastisk behandlingsstrategi vid kronisk tendinos i akillessenans mellanportion : En enkÀtstudie

AbstraktSyfte:Syftet med studien var att undersöka vilken behandlingsstrategi sjukgymnaster inom Stockholms lÀns landsting vÀljer vid diagnosen kronisk tendinos i akillessenans mellanportion.Metod:En webenkÀt utformades och skickades ut till totalt 2267 legitimerade sjukgymnaster inom Stockholms lÀns landsting, som sökts upp via Elektroniska katalogen, till. EnkÀten Àr inte validitets- eller reliabilitetstestad. FrÄgorna i enkÀten var egenkonstruerade och baserade pÄ studiens syfte. För att stÀrka studiens interna validitet gjordes en pilotstudie. EnkÀtundersökningen genomfördes frÄn 14-02-05 till 14-02-19.

Specialpedagogisk handledning - en möjlighet för lÀrande. En kvalitativ studie om Ätta pedagogers erfarenheter av specialpedagogisk handledning i grundskolan

Syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka hur handledningssamtalets innehĂ„ll och form kan bidra till deltagarnas lĂ€rande och reflektion i och av den egna praktiken. Genom att studera och beskriva hur deltagarna sjĂ€lva erfar sin delaktighet och kommunikation med pedagoger och specialpedagog i handledningssamtalet, förvĂ€ntas dessa faktorer visa pĂ„ hur de kan bidra till och ge förutsĂ€ttningar för lĂ€rande och reflektion kring det specialpedagogiska arbetet med eleverna.Teori: Studien tar sin utgĂ„ngspunkt i ett lĂ€randeperspektiv och med den sociokulturella teorin som ram för att förstĂ„ hur lĂ€rande konstrueras. LĂ€rande konstrueras i samspel och interaktion med andra. Inom det sociokulturella perspektivet Ă€r kommunikationen och sprĂ„ket centralt vid förstĂ„elsen för hur mĂ€nniskor lĂ€r. Övriga teoretiska utgĂ„ngspunkter som anvĂ€nds vid analys och tolkning av resultatet Ă€r det kommunikativt relationsinriktade perspektivet (KoRP) samt de inom specialpedagogiken benĂ€mnda kategoriska och relationella perspektiven.

SÄngrösten - skillnader och likheter mellan manlig och kvinnlig sÄngröst i ett pedagogiskt perspektiv

The singing-voice ? Differences and similarities between male and female singing-voices in a pedagogical perspectiveThe primary purpose of the present study is to create a basis for a deeper understanding of the male singing-voice. Within the above purpose the present study also aims at comparing differences and similarities between the male and the female singing-voice, and examining possible pedagogical differences in teaching male and female singing students.The study is partly a literature study where existing studies in the field of the singing-voice are examined, in which the male singing-voice is described in relation to the female one. The study also comprises an interview study where four professional singing-teachers, two male and two female, are being interviewed according to an interview guide (see appendix A) focusing on pedagogical aspects of the male and the female singing-voice.The results of the study show that the anatomical functions of the singing-voice are the same whether you are male or female. This also holds true for the basic singing-technique which is the same for both sexes.

Medling - Varför inte? BarriÀrer och möjligheter för samverkan i medlingsverksamheten

I uppsatsen har vi sökt ta reda pÄ varför medling vid brott i Malmö inte nyttjas i större utstrÀckning genom att intervjua personer ur berörda yrkeskategorier (till exempel medlingsverksamheten, polismyndigheten, socialtjÀnsten och Äklagare) samt genom litteraturstudier. Vi har bland annat tittat pÄ hur yrkesverksamma som kommer i kontakt med medling ser pÄ innebörden av medling, vad som fungerar respektive inte fungerar i dagens medlingsverksamhet, vad man skulle kunna utveckla i verksamheten och tÀnka pÄ inför framtiden. Vi har Àven sökt fördjupa analysen med ett organisationsteoretiskt perspektiv med fokus pÄ förÀndring samt barriÀrer och möjligheter för samverkan. Följande huvuddrag har framtrÀtt: ? Diskussioner, Äterkoppling och dialog över yrkesgrÀnserna efterlyses och Àr nödvÀndigt i arbetet med medlingsverksamhetens samarbetspartners och för medlingens utveckling.

Att ta emot och möta ensamkommande ungdomar pÄ lÄst institution : ? En utvÀrdering av SiS ungdomshem BÀrby

Statens institutionsstyrelse (SiS) Àr en statlig myndighet med uppdrag att bedriva individuellt anpassad tvÄngsvÄrd för ungdomar med svÄr social problematik, missbruk och kriminalitet. Under senare Är har SiS tagit emot ett vÀxande antal placeringar av ensamkommande ungdomar. Denna utvÀrdering syftar till att utvÀrdera och kartlÀgga omhÀndertagandet av ensamkommande ungdomar vid SiS ungdomshem BÀrby. En syntes av tvÄ processutvÀrderingsmodeller anvÀnds för att nÄ en fördjupad kunskap om verksamhetens omhÀndertagande. UtvÀrderingsmaterialet omfattar fyra huvudsakliga empiriska kÀllor: SiS eget klient- och institutionsadministrativa system (KIA), en webbenkÀt rörande personalens erfarenheter, en intervjustudie med femton medarbetare samt observationer genomförda pÄ avdelning och skola.UtvÀrderingens resultat tyder pÄ att det har skett en fördubbling av placeringar av ensamkommande ungdomar under en fyraÄrsperiod.

Journalistiken i bemanningstrendens spÄr : Arbetssituation och arbetsvillkor för journalister anstÀllda pÄ bemanningsföretag

Denna uppsats har undersökt arbetsvillkor och arbetssituation för bemanningsanstÀllda journalister, verksamma pÄ olika medieföretag i mellersta och södra Sverige. Studien söker belysa vad denna arbetsform innebÀr för yrkesverksamma journalister idag. De huvudsakliga frÄgestÀllningarna handlar om anstÀllningsformens inverkan pÄ journalisternas arbetssituation, frÄgor kring ?den flexibla rollen? och dess inflytande pÄ den journalistiska grundvalen. I teoridelen har tidigare forskningsstudier och rapporter kring bemanningsföretag anvÀnts, samt teorier kring flexibilitetens roll i en organisation, med syfte att göra en teoriprövande undersökning.En översikt kring bemanningsföretag och tidsbegrÀnsade anstÀllningar har getts i teoridelen, samt Àven kring medieapporteringen om bemanningsanstÀllda journalister.

EnsamstÄende mammors hÀlsa : Vilka faktorer pÄverkar deras livssituation

Idag stÀlls höga krav pÄ en ensamstÄende mamma. Hon ansvarar för uppfostran och försörjning av sitt/sina barn i ett samhÀlle dÀr stress Àr en stor del av vardagen. I denna studie undersöks om den genomsnittliga ensamstÄende mamman har sÀmre sjÀlvupplevd hÀlsa Àn den genomsnittliga mamman som bor med sitt/sina barns pappa. Detta utförs med hjÀlp av en logistisk regressionsanalys. Studien Àmnar undersöka vilka av de oberoende variablerna som har ett samband med den ensamstÄende mammans sjÀlvupplevda hÀlsa.

VÀrdering av Företag och Immateriella TillgÄngar : VarumÀrke, patent och goodwill

Denna uppsats behandlar vÀrdering av företag samt de immateriella tillgÄngarna varumÀrke, patent och goodwill. Vi anser att det finns ett gap mellan de teoretiska modellerna i litteraturen och hur vÀrderare praktiskt tillÀmpar vÀrderingsmodellerna samt hur dessa vÀrderar immateriella tillgÄngar. I litteraturen framgÄr det vilka komponenter de olika vÀrderingsmodellerna infattar, men dock anser vi att det inte lika klart redogörs för hur dessa skall berÀknas. Modellerna för vÀrdering av immateriella tillgÄngar Àr relativt lÀtta teoretiskt, men pratiskt menar vi att dessa modeller Àr svÄra att applicera, till följd av brist pÄ information samt hur denna skall integreras i modellerna. UtifrÄn denna problematik har uppsatsens syfte samt problemformuleringar utformats för att skapa en förstÄelse för detta fenomen.För att fÄ en klar bild av hur vÀrderingar gÄr till i praktiken valdes olika typer av yrkesverksamma vÀrderare ut till studien.

Kommunikatören inte bara ?nice to have? utan ?need to have? : En jÀmförande studie av kommunikatörens upplevda yrkesstatus i privat respektive offentlig sektor

VÄrt samhÀlle idag prÀglas av ett ökat flöde av varor, tjÀnster och information och avstÄndet till vÀrlden runt omkring oss krymper. För organisationer innebÀr detta att kravet pÄ effektivitet har blivit ett faktum och i samband med information kan begreppet strategisk kommunikation vara nyckeln till framgÄng. Vi som studerar medie- och kommunikationsvetenskap funderar ofta pÄ vilka krav och förvÀntningar kommande arbetsgivare har pÄ oss kommunikatörer som snart ska ut pÄ arbetsmarknaden. Vi har ocksÄ funderat pÄ vilka arbetsgivare som bÀst kommer att kunna möta vÄr strÀvan efter intressanta och utvecklande arbetsuppgifter. I den diskussion som just nu pÄgÄr har vi uppmÀrksammat att mÄnga ser organisationer inom den privata sektorn som mer attraktiva Àn organisationer inom den offentliga.

Hur kan det svenska hÀrdighetssystemet för perenner förbÀttras? : utvecklandet av underkategorier

Det svenska A-D hÀrdighetssystemet för perenner har varit i bruk under mÄnga Är i Sverige men dess anvÀndning Àr inte sÄ utbredd som önskat. HÀrdighetssystemet togs ursprungligen fram av svenska perennodlare. DÀrefter vidareutvecklades de frÄn tre till fyra hÀrdighetskategorier. 2012 skrevs ett examensarbete kring perenners hÀrdighet av Fredrika Eklund. I Eklunds arbete gjordes en utredning av det svenska hÀrdighetssystemet för perenner samt inledande förslag pÄ vidareutveckling av systemet med hjÀlp av underkategorier.

Konceptet ekosystemtjÀnster och dess möjliga roll i planeringen av stadens grönstruktur - intervjustudie och fallstudie

Grönstrukturen kan spela en betydande roll för mÀnniskors vÀlbefinnande i staden och den urbana grönstrukturen uppmÀrksammas alltmer för sina fördelar. EkosystemtjÀnstkonceptet erbjuder ett alternativt sÀtt att planera den urbana grönstrukturen. Begreppet ekosystemtjÀnster har blivit populÀrt i samhÀllet under en relativt kort period, trots att det rÄder ovisshet om vad begreppet betyder, samt osÀkerhet om hur ett arbete inkluderat ekosystemtjÀnstbegreppet kan ske. Det finns ocksÄ en osÀkerhet om vad det har för fördelar och vad det ger för möjligheter gentemot traditionella planeringsformer för grönstruktur. Det finns dÀrför ett behov av att öka kunskapen om ekosystemtjÀnsters eventuella roll i planeringen av grönstrukturer i stÀder, undersöka vad anvÀndningen av begreppet anvÀnds till, sÄ planerare kan göra adekvata beslut.Syftet med studien Àr att undersöka anvÀndbarheten med ekosystemtjÀnster som begrepp och koncept vid planering av urban grönstruktur.

Den lilla mÀnniskan i den stora organisationen : En undersökning om hur Sahlgrenska Universitetssjukhusets medarbetare ser pÄ organisationens varumÀrke

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur Sahlgrenska Universitetssjukhusets, SUs, medarbetare uppfattar organisationens varumÀrke, samt vad de vill att det ska stÄ för i framtiden. Vi Àmnar Àven att utifrÄn undersökningens resultat ge förslag pÄ hur organisationen skulle kunna gÄ vidare i det fortsatta varumÀrkesarbetet.Uppsatsens huvudfrÄgestÀllning lyder: Hur ser Sahlgrenska Universitetssjukhusets medarbetare i dagslÀget pÄ organisationens varumÀrke? UtifrÄn denna frÄga har ett antal delfrÄgestÀllningar utvecklats. Dessa berör bland annat vad medarbetarna uppfattar Àr SUs styrkor respektive svagheter, massmedia som en pÄverkansfaktor i sammanhanget samt vad medarbetarna anser att organisationen bör stÄ för i framtiden.För att besvara dessa frÄgestÀllningar har en kvantitativ metodansats anvÀnts. Dock förekommer kvalitativa metodinslag i analysen.

Konstruktörers syn pÄ trÀ som konstruktionsmaterial : utbildning och information

Den svenska byggindustrin Àr en traditionsbunden sektor dÀr flervÄningshus med stomme i trÀ Àr en relativt ny företeelse. Sedan 1994 dÄ nya bygg- och konstruktionsregler infördes har tekniken för att bygga hus i trÀ med fler Àn tvÄ vÄningar, utvecklats till en vÀl fungerande industriell process. I samma takt som marknaden för flervÄningshus i trÀ har vuxit har Àven efterfrÄgan pÄ kompetens hos de producerande företagen ökat. Konstruktörer Àr en grupp som spelar en viktig roll i byggprocessen med ansvar för statiska berÀkningar i byggen och konstruktion av bÀrande element. Det har uppmÀrksammats att konstruktörer har mindre erfarenhet och kunskap om trÀ Àn om de tvÄ andra dominerande materialen pÄ marknaden, stÄl och betong.

Laborationsmanualer för nÀtverksoperativsystem: Hur pÄverkar utformningen av uppgifterna elevernas förstÄelse och förmÄga att lösa dem?

Under mina fyra Är som gymnasielÀrare har jag hunnit gÄ mÄnga kurser i nÀtverksoperativsystemsanvÀndning. Dessa kurser har varit utformade av de största tillverkarna av nÀtverksoperativsystem pÄ marknaden och innehÄllit bÄde förelÀsningar och laborationer. Det som slagit mig under dessa kurser, Àr att jag sÀllan kommit ihÄg det jag laborerat om. Eller rÀttare sagt, jag kommer ihÄg att jag laborerat om det, men inte hur man gjorde. SÄ skulle nÄgon be mig upprepa uppgifterna eller lösa liknande uppgifter sÄ skulle jag troligen inte klara av det.

TrÀdkyrkogÄrden : framtidens gröna begravningsplats

Under hela mÀnniskans civiliserade historia har det alltid funnits utvecklade och avancerade metoder att begrava de döda. Dessa metoder har varierat mellan kulturer, men har alltid speglat samhÀllet i stort och vÄr syn pÄ naturen och landskapet kring oss. Under förkristen tid var kremeringen med sÄ kallade brandgravar det helt dominerande gravskicket. I och med kristendomens intÄg i Sverige kom ett strikt förbud mot all kremering och ett krav pÄ att alla gravsÀttningar skulle ske i vigd jord pÄ kyrkogÄrdarna. KyrkogÄrden fungerade endast som en plats att förvara de döda och nÄgon medveten trÀdplantering eller annan utformning fanns ej.

<- FöregÄende sida 54 NÀsta sida ->