Denna studie handlar om mångkulturell vägledning på Komvux i Umeå. Studiens huvudsakliga syfte är att undersöka hur vägledarna respektive utlandsfödda studenter upplever mångkulturell vägledning. Vi vill även undersöka vägledarnas arbetssätt i mångkulturell vägledning samt vad dessa vägledare anser om sina mångkulturella kompetenser och hur den kan utvecklas.Undersökningen är byggt på den kvalitativa arbetsmetoden som grunder sig på intervjuer med tre verksamma studie- och yrkesvägledare på Viva vägledning samt tre utlandsfödda studenter på Komvux.Vi har utgått ifrån de teorier som vi har lärt oss under utbildningens gång. Denna teori kan handla exempelvis om kultur, bakgrund, levnadsberättelser, mångkulturell vägledning, kreativa arbetssätt samt studie- och Yrkesval.I resultatet har det framkommit av de intervjuade studie- och yrkesvägledare respektive utlandsfödda studenter att begreppet mångkulturell vägledning definieras som ett förhållningssätt. Med menas det hur människor förhåller sig till varandra i ett vägledningssamtal där specifika och kreativa arbetssätt utövas för att kunna underlätta informationsutdelningen.

Från tidig ålder lär vi oss vad som anses "tjejig" och "pojkaktigt". Det omfattar allt från färger och kläder till beteende och även yrken, och det är allmänt känt att det finns branscher som är mans- och kvinnodominerande. Byggindustrin och vård och omsorg hör till dessa typer av yrken.Syftet med denna studie är att få anställda som arbetar inom bygg och vård och omsorg sektorn att beskriva sin bransch genom ett genusperspektiv. De använda teorierna är Yvonne Hirdmans genussystem gällande maskulina och feminina normer, regler och uppfattningar, Vertikala och horisontella segregation och ekonomiska teorier om den yttre påverkan på en persons Yrkesval och arbetsgivarens värdering av manliga och kvinnliga arbetstagare.Resultaten visar att informanterna i båda sektorerna upplever en lite jämnare könsfördelning på grund av en pågående förändringar av båda branscherna och samhället i allmänhet, men det kommer att tatid att jämna ut könsfördelningen ytterligare. Både män och kvinnor är lika lämpade för båda branscherna och alla informanter har intrycket att en jämn könsfördelning är bra för alla som arbetar i branschen..

När elever besöker studie- och yrkesvägledaren bär de på en förhoppning om att få reda ut personliga egenskaper, men denna förhoppning besannas inte. Forskning kring hur studie- och yrkesvägledare arbetar med självkännedom är mindre omfattande, vilket ger oss en anledning till att studera ämnet. Syftet med studien är att få en insikt hur vägledare arbetar med självkännedom och hur betydelsefullt det är i en studie- och Yrkesvalsprocess. Ett annat syfte med studien är att studera hur studie- och yrkesvägledarna själva ser på självkännedom. Studiens valda metod är kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer. Studie- och yrkesvägledarna som intervjuades var till antalet åtta och hälften av de intervjuade vägledarna arbetar på grundskolan och andra hälften på gymnasieskolan.I resultatet framkommer det att studie- och yrkesvägledarna anser att det är deras uppgift att bidra till elevers självkännedom.

Hallin, Dan (2009) Elevens val. En studie av elevers intresse och motiv för valet av gymnasiets Elprogram. (The pupil?s choice. A study of students? interest and motivation for the selection of the electrical program at the upper secondary school). Skolutveckling och ledarskap, 90 hp.

Då media spelar en allt större roll i våra vardagliga liv, med förebilder och Yrkesval som inspirerar och influerar oss är det viktigt att se hur dessa framställs. Vi har valt att närmare granska två populära serier i tv som båda delar sjukhustema. Dessa är Grey's Anatomy och House, båda amerikanska produktioner med mångmiljonpublik i hemlandet och som just nu visas i svensk tv. Serierna behandlar i viss utsträckning en läkares vardag och yrkesrollen som sådan, vad den egentligen betyder för seriernas utformning, var speciellt intressant för oss. Vår ansats är kvalitativ och vi har genomfört en innehållsanalys med fokus på genusmönster och maktrelationer.

Mitt syfte med denna uppsats har varit att försöka utforska hur människors identitet är associerad med den organisation denne arbetar åt. Förväntar sig omgivningen att personer inom vissa yrkeskategorier ska uppträda på ett visst sätt, även privat och på deras fritid? Väljer organisationer medarbetare utefter deras identitet? Försöker organisationer forma de anställdas identitet? För att försöka få ett svar på dessa frågor har jag använt mig av djupintervjuer med kvinnor i yrken, som tidigare har betraktats som yrken för män, och i yrken som har allmänhetens ögon på sig. Respondenterna fördelar sig på följande vis: två kvinnliga präster, två kvinnliga poliser och två kvinnor som arbetar i erotikbutik. Resultatet visar att både prästerna och poliserna inte ser någon skillnad på sin privata identitet och på yrkesidentiteten, medan respondenterna i erotikbutikerna hade lättare att skilja på identiteterna.

Många undersökningar styrker att Yrkesval och yrkesintresse är ett uttryck för personligheten samt att personer med en viss yrkestillhörighet har många personlighetsdrag gemensamt med denna grupp och att olika yrkesgrupper skiljer sig från varandra beträffande personlighetsdrag. Då psykologyrket blivit alltmer breddat och differentierat väcktes intresset att undersöka om det också inom gruppen psykologstudenter fanns skillnader i personlighetsdrag. Studien syftade till att med hjälp av personlighetstestet 16 PF (16 Personality Factor Questionnaire) undersöka och försöka kartlägga psykologstudenters personlighetsdrag på gruppnivå med avseende på olika faktorer såsom val av terapiinriktning (kognitiv beteendeterapi, KBT, kontra psykodynamisk terapi, PDT) samt yrkesintresse (organisatoriskt / konsultativt kontra psykiatriskt / kliniskt). Resultaten analyserades statistiskt med hjälp av variansanalys där variabeln kön konstanthölls (ANCOVA). Resultaten visade på signifikanta skillnader för sex av sexton personlighetsvariabler i terapiinriktningsgruppen (n = 52) samt för tre av sexton personlighetsvariabler i yrkesintressegruppen (n = 57).

Med vårt examensarbete ville vi undersöka om studie- och yrkesvägledare arbetar utifrån ett genusperspektiv, om de vet vad ett genusperspektiv innebär och vilka verktyg och metoder de använder sig av för att inte vägleda utifrån ett traditionellt synsätt på könsroller. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning och har utgått från intervjuer med studie- och yrkesvägledare inom gymnasieskola. De rådande genusstrukturer som finns idag påverkar arbete och utbildning och vi vill bidra till att vägledare får en ökad medvetenhet, så att de kan få de sökande att göra det fria valet utan att vara styrda av sitt kön. Vi har använt oss av teorier och forskning som förklarar genus och hur genus påverkar oss inom alla nivåer i dagens samhälle och då även val av utbildning och arbete. Vi har i vår undersökning kommit fram till att det behövs ett vidare genusperspektiv hos studie- och yrkesvägledare för att elever ska kunna göra sina val utan att vara begränsade av sin könstillhörighet.

Kontakturtikaria är en typ I reaktion medan kontaktallergiskt eksem är en typ IV reaktion. Detta gör att det teoretiskt är svårt att förklara det samband mellan kontakturtikaria och eksem som ibland beskrives i kliniken av patienter och läkare. Frågan blir aktuell tex hos vuxna atopiker med kontakturtikaria som i sitt arbete ständigt kommer i kontakt med allergenet men som inte har slemhinnesymtom eller andra typ I reaktioner pga sitt allergen (jfr bagarsnuva), att ge dessa patienter rekommendationen att på grund av sin kontakturtikaria sluta på sin arbetsplats är svårt. Syftet med studien var att utveckla en metod för att undersöka om det finns ett samband mellan kontakturtikaria(typ I reaktion) och eksem(typ IV) reaktion. Vi jämförde patienter med atopi och kontakturtikaria (mot mjöl) med patienter med enbart atopi, dels med epikutantestning dels med användartest, ROAT, med mjöl och placebo (maizena).

Detta examensarbete är en studie som baseras på det empiriska materialet från kvalitativa intervjuer angående pedagogisk anpassning, med det menar vi hur pedagogerna anpassar sin undervisning till enskilda elever i behov av särskilt stöd sett ur sju pedagogers perspektiv. Syftet med denna studie har varit att belysa och få kunskap om hur den pedagogiska anpassningen fungerar i två olika skolformer: grundskola och grundsärskola utifrån sju pedagogers perspektiv. Och hur den pedagogiska anpassningen, för så väl elever i behov av särskilt stöd samt övriga elever, kan se ut i deras undervisning. Svar söktes på frågor som: vad det är som avgör vilka elever som ska finnas i de respektive skolformerna, hur undervisningen anpassas efter elever i behov av särskilt stöd samt hur pedagogernas möjligheter att tillämpa alternativa undervisningsmetoder ser ut. Resultatet visade att tema som anpassning, ekonomi, integrering, tydlighet, undervisningsmetoder och utbildning var genomgående i intervjuerna. Slutsatsen av denna studie var att oavsett vilken skolform eleverna tillhör anpassas undervisningen efter elevernas olika färdigheter och behov. Om än i olika utsträckning.

Säg är det möjligt att motverka traditionella könsmönster,trots strukturer som formar oss så att vi omedvetet styrs att väljautbildningar som leder till könstraditionella Yrkesval? Att få kunskaper om ochge redskap för ett praktikorienterat jämställdhetsarbete i studie- ochyrkesvägledning är syftet med denna aktionsforskningsstudie. De vägledare som deltar har intresseför och kunskap om genusvetenskapliga perspektiv och kan ses som goda exempel. Vägledarnadeltar genom två intervjutillfällen och en månads fokusering på uppdraget attmotverka traditionella könsmönster. De använder olika metoder och berättar ompositiva, neutrala, obekväma, häftiga och negativa reaktioner från sökande.

Andelen tjejer på Fordons- och transportprogrammet har mer än fördubblats under en tioårs period. Nyfikenhet väcktes över vad det är som gör att tjejer väljer ett gymnasieprogram med en manlig könsstämpel och hur de upplever sitt utbildningsval i förhållande till traditionella könsnormer. Den här studien syftar till att beskriva och analysera tjejers val till det manligt dominerade Fordons- och transportprogrammet. Som undersökningsmetod har vi använt oss av en kvalitativ metod där åtta tjejer på Fordons- och transportprogrammet mot inriktningen transport i årskurs 2 har intervjuats. För att analysera vårt empiriska material har begreppen modellinlärning, habitus, handlingshorisont, realistisk, normer och attityder tillämpats som teoretisk utgångspunkt.

Sjuksköterskor möter dagligen genom sitt arbete människor som är i behov av vård. Uppgifterna kan variera från att lägga om ett sår till att sätta in en KAD. Uppgifterna genomförs enligt en fastslagen mall som är lika för alla. Endast ca 10 procent av sjuksköterskorna i Sverige är män. Är patientens syn på en manlig respektive kvinnlig sjuksköterska olika? Syftet med denna studie var således att undersöka uppfattningar och erfarenheter i mötet mellan den manliga sjuksköterskan och patienten i intima omvårdnadssituationer.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka faktorer som påverkar lärarstudenters val till lärarprogrammet samt att undersöka om det fortfarande finns någon sorts kall till yrket. En anledning till detta syfte är att läraryrkets status har sjunkit och att media oftast ensidigt rapporterar om de problem och missförhållanden som råder i skolor och på lärarutbildningar. Undersökningsmaterialet utgörs av en enkätundersökning som genomförts bland lärarstudenter som gått en termin på lärarprogrammet vid en högskola i Mellansverige. Sammanlagt har 111 personer besvarat enkäten. Resultatet visar att det fortfarande finns kall-tankar i lärarstudenternas motiv.

I den svenska skolan i dag finns elever med ursprung från en mängd olika delar av världen. Däremot är de yrkesverksamma vuxna till allra största delen svenska. Våra invandrarelever möter sällan vuxna från den egna kulturen i de miljöer de vistas större delen av sin vakna tid. Såväl ute i samhället som i skolan saknas yrkesverksamma invandrare som kan tjäna som förebilder för dessa ungdomar. Värst drabbade är flickorna eftersom invandrarkvinnor toppar statistiken över arbetslöshet och sjukskrivningar.