Denna studie handlar om invandrare med olika akademisk bakgrund såsom exempelvis läkare, ingenjörer, jurister, lärare, revisorer och sjuksköterskor. Syftet med uppsatsen är att undersöka upplevelser hos invandrare med akademisk utbildning, i vilken de har fått med sig från sina hemländer. Vi vill således se hur deras situation ser ut på den svenska arbetsmarknaden, avseende inkludering och strategi. Därtill vill vi ta reda på informanternas synpunkter på möjligheterna att lyckas eller misslyckas med att etablera sig inom ett kvalificerat yrkesområde. Vi har använt oss utav en kvalitativ metod.Valda teorier lyfter upp relevanta synpunkter för inkludering på arbetsmarknaden hos invandrarakademiker i denna studie.

Sammanfattning Jag arbetar på gymnasieskolan, Fordonsprogrammet ? Transportteknik där jag medverkar i utbildningen av elever till yrkesförare på tung lastbil och även buss. Min enkätundersökning är avgränsad till enbart lastbilschaufförer. Jag upplever att det saknas relevant återkoppling från yrkesförare där det framgår om yrkesförare följer de regler och föreskrifter som ingår i deras yrkesutövning. Denna undersökning belyser i vilken utsträckning yrkesföraren i arbetslivet följer gällande regler och föreskrifter.

Denna kandidatuppsats handlar om den sociala dokumentationen på ett kommunalt äldreboende i Stockholmsregionen. Studiens fokus är på den sociala journalen, som skrivs av undersköterskor och vårdbiträden och regleras i Socialtjänstlagen. I dessa yrkeskategorier saknar många anställda formell Yrkesutbildning och många har svenska som andraspråk. Kraven på dokumentation har skärpts under de senaste femton åren, och tidigare forskning visar att det finns svårigheter med att implementera den nya lagstiftningen. Satsningar har gjorts för att höja såväl yrkesmässig som språklig kompetens.Syftet med uppsatsen är att utifrån ett kontextuellt perspektiv problematisera den sociala journalen som medierande redskap och som text.

Syfte och frågeställningar: I bland annat media har man under den senaste tiden uppmärksammat flera äldre människor som valt att ta sina liv. Vårt syfte har därför varit att undersöka och beskriva hur omsorgspersonal inom olika verksamheter bemöter suicidala äldre och ta reda på vilka kunskaper de har kring denna problematik och hur dessa har omsatts i praktiken. Ett annat syfte har också varit att beskriva vilket stöd omsorgspersonal får i att möta suicidala äldre och vad i bemötandet som skulle kunna förbättras. Studiens frågeställningar är följande:? Vilket stöd får suicidala äldre av omsorgspersonal? ? I vilken utsträckning får personalen stöd i att bemöta denna problematik? ? Vad skulle behöva förbättras?Metod: För att få svar på studiens frågeställningar har en kvalitativ metod valts i form av intervjuer med totalt sju informanter som i olika utsträckning har mött suicidala äldre i sitt yrkesliv.

Idag finns det inte n?got krav p? elevh?lsa p? komvux eller p? yrkesh?gskolan. Samtidigt visar flera studier att vuxna elever i behov av st?d ?kar. P? komvuxutbildning l?ser eleven gymnasiekurser mot ett yrkesprogram och yrkesh?gskolan ?r en eftergymnasial utbildning som utbildar mot ett yrke.

Den arbetsplatsförlagda utbildningen skall utvärderas av handledaren, så att handelsläraren kan översätta (validera) denna värdering till den inom skolan gällande betygsskala. Dessa tre väsentliga moment: kursplanelagd, utbildning och värdering innebär behov av tät kommunikation mellan APU-företagen och skolan. Just denna kommunikation är utomordentligt viktig, både kvantitativt och kvalitativt. Det kvantitativa består i att kommunikationen sker tillräckligt ofta, samt det kvalitativa att kommunikationen sker mellan och via relevanta personer. Dessa personer utgörs i första hand av behöriga handledare som erhållit relevant handledarutbildning med uppföljande kompletteringar, samt behöriga handelslärare vilka besitter skolledningens förtroende.

SAMMANFATTNING I Sverige och Frankrike har man haft en hög och bestående ungdomsarbetslöshet sedan nittiotalet. Ungdomar har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden då de har mindre arbetslivserfarenhet och yrkeskompetens. Inträdet på arbetsmarknaden påverkas dock av vilken transitionsregim som man har valt för att hantera övergången mellan skola och arbete, det vill säga hur man utformar sina institutioner för att påverka övergången. Av särskilt intresse är utbildningssystemet, där både Sverige och Frankrike har en utbildning som bygger på relativt generell och teoretisk kunskap. Kohortstudier som utförts i Sverige och Frankrike på generationerna som trätt ut på arbetsmarknaden 1998 respektive 2001 visar att arbetslösheten fortfarande är relativt hög bland ungdomarna tre år efter inträdet på arbetsmarknaden, i synnerhet i Frankrike.