SAMMANFATTNINGBakgrund: Personer med demenssjukdom vårdas vanligtvis av sina anhöriga i hemmet. Det långa vårdförloppet samt den ökande belastningen kan påverka anhörigas upplevelser och även livssituation. Studien vänder sig främst mot sjuksköterskor samt anhöriga som vårdar individer med demenssjukdom.Syfte: Att belysa anhörigas upplevelser av att vårda en familjemedlem med demenssjukdom i hemmet.Metod: En systematisk litteraturstudie där sökningar genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Sammanlagt elva kvalitativa artiklar utgjorde grunden för resultatet. De analyserades med innehållsanalys.Resultat: Resultatet indelades i sex kategorier: Den nya rollen som vårdare; Personlig utveckling; Förändrad relation till personen med demenssjukdom; Känslomässiga reaktioner; Vikten av goda relationer; Brist på stöd.

Kandidatarbetets syfte är att ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv beskriva och analysera hur julfirande framställs i tre bilderböcker. Vi ville undersöka hur det svenska julfirandet framställs i bilderböcker med olika tidsmässiga fokus samt i relation till etnologiska studier inom ämnesområdet. De bilderböcker som valdes är: Petters och Lottas jul av Elsa Beskow, Julgröten av Sven Nordqvist samt Emilias jul av Anna Dunér och Kirsten Raagaard. Arbetets forskningsfrågor är: ?Hur framställs julfirandet i text och bild i bilderböckerna Petters och Lottas jul, Julgröten och Emilias jul, samt vilka diskurser kan identifieras??, ?Vilka likheter och skillnader finns mellan de tre framställningarna?? och ?Hur förhåller sig diskurserna till etnologiska studier som belyser svenskt julfirande från slutet av 1800-talet fram till 2000-talet??.

Title: Interorganizational accounting in close relations ? A case study of the relation between a big purchasing company and two of their most important cooperation partners Course: Master thesis in Business and Administration within Accounting, 30 ECTS Advisor: Gun Abrahamsson Theoretical framework: This thesis uses theories of business relationships, management information systems and interorganizational accounting. Conclusions: Despite a difference in the relations the interorganizational accounting is designed and used in a similar way. The interorganizational accounting that exists in the two relations has a medium scope, fast timeline, high aggregation and high integration. The information is mainly used for attention directing and for decision making.

HIV och AIDS är globalt en tabubelagd sjukdom som omges av okunskap och rädsla. Brist på kunskap i samhället och inom hälso- och sjukvården resulterar ofta i diskriminering och utanförskap av personer med HIV och AIDS. Sjuksköterskors ansvar att upprätthålla ett positivt förhållningssätt i omvårdnaden av personer med sjukdomen bör därför uppmärksammas, då samhällets diskriminering ofta hindrar personer med positiv HIV- och AIDS- diagnos från att söka vård. Syftet var att beskriva hur sjuksköterskestudenters och sjuksköterskors kunskap och förhållningssätt kunde påverka omvårdnaden av personer med HIV och AIDS. Studien är genomförd som en litteraturstudie och baseras på tretton vetenskapliga artiklar som granskats och bearbetats för att identifiera kunskap och förhållningssätt i relation till sjukdomen.

De radikala högerpopulistiska partierna Sverigedemokraterna och Dansk Folkeparti har båda etablerat sig i Sveriges respektive Danmarks partisystem. Då studier av populism och populistiska aktörer i relation till journalistik ur ett medievetenskapligt perspektiv är få, är denna studies syfte att studera och diskutera relationen mellan journalistik och radikala högerpopulistiska aktörer. Detta för att möjliggöra en diskussion kring vilken roll denna relation spelar för mediers journalistiska innehåll och framställning av politiska aktörer. Uppsatsens utgångspunkt tar sitt uttryck från tidigare forskning av radikala högerpopulistiska aktörer och deras framväxt tillsammans med teoretiska ansatser om mediers politiska rapportering. Genom en kvantitativ innehållsanalys av ledande svenska och danska dags- och kvällstidningar kommer slutsatser kring beroenderelationen mellan medier och radikala högerpopulistiska aktörer dras och problematiseras.  .

Hur kommer det sig att patienter i psykoterapi till övervägande del är kvinnor? Syftet med studien har, utifrån antagandet att psykisk ohälsa drabbar kvinnor och män ungefär lika, varit att undersöka om mäns och kvinnors eventuellt skilda förväntningar på en psykoterapeutisk relation kan utgöra ett möjligt delsvar. Studien har haft en explorativ utgångspunkt i syfte att ge uppslag snarare än generaliserbara svar.Respondenter var medarbetare på olika arbetsplatser, till största delen inom kyrklig sektor (n=68, 41% män, 59% kvinnor). Datainsamling skedde genom anonym enkät vars  utgångspunkt hämtats i tidigare forskning kring skillnader mellan mäns och kvinnors förväntningar.Som alternativ till kön har studien även prövat självskattningar av traditionellt maskulina och/eller feminina personlighetsdrag (BSRISE) samt grundläggande förhållningssätt i betydelsefulla relationer.Svaren har analyserats i form av korstabeller. Resultatet gav att respondentgruppen var förhållandevis överens om terapeutens första prioritet ? att hålla fokus på patientens problem och mål med terapin.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio.

Denna masteruppsats tar sin utgångspunkt i en utveckling av nya boendemiljöer som genom sin lokalisering och utformning vill främja aktiviteter i ett specifikt fritidsintresse, ett tema, till att utövas lokalt i boendemiljön. Denna form av inriktade boendemiljöer benämns i uppsatsen som temaby.Uppsatsens syfte är att undersöka vilka värden i boendemiljön som är framträdande hos boende i en temaby. Genom att besvara syftet kan det praktiska utfallet för boendemiljöns inriktning sättas i relation till övriga aspekter av boendemiljön som framkommer som värdefulla. Uppsatsens frågeställningar baseras på fyra dimensioner (karakteristisk-, relationell-, platsspecifik- samt temadimension) som spänner över regionala och mer lokala aspekter. Dimensionerna fungerar även som en sammanfattning av uppsatsens teoretiska avsnitt som applicerar temabyn till en större vetenskaplig diskussion om begreppen plats, rum och boendemiljö samt landsbygdspraktik.

Forskningen visar att effektiv kommunikation inom organisationer förutsätter en gemensam tolkningsgrund. Det huvudsakliga syftet med kommunikation kan sägas vara att överföra kunskap mellan varandra för att skapa en förståelse för motpartens avsikter. Ju mer gemensam parternas tolkningsgrund är desto effektivare blir kommunikationen. Det kan dock vara svårt för beslutsfattare i organisationer att få en tydlig uppfattning om graden av effektivitet vad gäller organisationens interna kommunikation. Syftet med denna studie var att utveckla ett allmänt mätinstrument för intern kommunikation i organisationer.