Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva hur vuxna med typ 2 diabetes uppfattar sin livskvalitet. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Tre undergrupper identifierades, sammanlagt granskades 15 artiklar varav samtliga med kvanitativ ansats. Resultatet av föreliggande studie visade att depression var det mest förekommande komplikationen hos typ 2 diabetiker, vilket resulterade i både nedsatt livskvalitet samt även hälsorelaterad livskvalitet. Vidare visade resultatet att patienter som behandlades med insulin, var kraftigt överviktiga, personer med lägre utbildning, personer med sämre metabol kontroll och otillfredsställande HbA1c värde också uppfattade dålig livskvalitet.

Varje år insjuknar många människor världen över i sjukdomen diabetes mellitus och antalet insjuknande per år väntas öka. Sjukdomen är i de flesta fall kronisk och för med sig flertalet komplikationer. En av dessa komplikationer är amputation av nedre extremiteter på grund av sämre blodförsörjning. Syftet med denna studie var att beskriva hur diabetespatienter upplever sin livskvalitet efter en amputation. Studien är en litteraturstudie som genomfördes enligt Polit, Beck och Hungler (2005).

Urininkontinens är beskriven som en dold sjukdom. Mer än 50 miljoner människor i världen är drabbade av detta tillstånd. Urininkontinens leder till försämrad livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors livskvalitet i samband med urininkontinens. En litteraturstudie med kvalitativ ansats har utförts.

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros är en nervsjukdom som innebär att samtliga muskler efter hand förtvinar och personen slutligen blir totalförlamad. Personens intellekt bibehålls under hela sjukdomsförloppet. Livskvalitet inkluderar fysiska, psykiska, sociala och andliga värden och livskvalitet är subjektivt och ytterst individuellt. Livskvalitet knyts till enskilda människors inre upplevelser och karakteriseras som psykiskt välbefinnande. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur personer med ALS beskriver sin livskvalitet under sjukdomstiden.

Urininkontinens är beskriven som en dold sjukdom. Mer än 50 miljoner människor i världen är drabbade av detta tillstånd. Urininkontinens leder till försämrad livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors livskvalitet i samband med urininkontinens. En litteraturstudie med kvalitativ ansats har utförts.

Studiens syfte var att undersöka självkänsla och skillnader i självkänsla mellan män och kvinnor. Studien belyser även hur låg respektive hög självkänsla påverkar individers livskvalitet. Då metoden är både kvantitativ och kvalitativ kan intressanta jämförelser göras mellan resultaten från enkätundersökningen och intervjuundersökningen då de avsåg att studera samma ämnen.Tidigare forskning har indikerat att män har högre självkänsla än kvinnor (McMullin, Cairney, 2004). Den aktuella studiens resultat visade dock ingen signifikant skillnad mellan män och kvinnors självkänsla i enkätundersökningen. Intervjuundersökningen visade att män uppfattar en skillnad mellan könen till männens fördel, detta gjorde dock inte kvinnorna.Enligt Rosenberg (1962) påverkas individers livskvalitet negativt av låg självkänsla.

Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken och varje år insjuknar ungefär 30 000 personer i Sverige. I ett slag kan stroke medföra en plötslig förändring för patientens integritet och livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsroll kring strokepatienter samt patienternas upplevda livskvalitet. Frågeställningarna som användes var: på vilket sätt kan sjuksköterskan hjälpa stroke patienter att uppnå en god livskvalitet? Vilka faktorer påverkar patienternas livskvalitet? Finns det någon skillnad på livskvalitet när det gäller strokedrabbade män och kvinnor? Denna studie bygger på tretton vetenskapliga artiklar.

Personer med RA drabbas av smärta, trötthet, depression och funktionsnedsättning. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vad personer med reumatoid artrit upplever påverkar deras livskvalitet. Studien baserar sig på sju kvalitativa artiklar. Analysarbetet gjordes enligt kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Studien resulterade i fyra kategorier: Förändrad fysisk kapacitets påverkan, socialt stöds påverkan, känslomässiga upplevelsers påverkan, att kunna bemästra sin vardag.

Vårt övergripande syfte med studien har varit att undersöka biståndshandläggare och brukares syn på livskvalitet, samt i vilken grad hemtjänstinsatserna påverkar brukarens livskvalitet. De frågeställningar vi utgått ifrån är: ? Vad innebär livskvalitet för de äldre? ? Vilka likheter och olikheter finns mellan biståndshandläggarens och brukarens syn på livskvalitet? ? Kan biståndshandläggarna påverka de äldres livskvalitet?Vi har använt oss av kvalitativ metod genom strukturerade intervjuer med äldre och en halvstrukturerad fokusgrupp med biståndshandläggarna. I vår analys har vi har utgått från Siri Naess teori om livskvalitet vilken sedan har kompletterats med Kajandiinstrumentet samt teori om coping.Vi fann att faktorer som höjer livskvaliteten för våra informanter innebär att ha nära relationer, att kunna klara sig själva, att få ha hälsan och att bo på en plats som man själv trivs med. Det biståndshandläggarna ser som livskvalitet för de äldre de träffar är; gemenskap med andra och att anhöriga spelar en viktig roll.

Bakgrund: Andelen äldre i befolkningen ökar i Sverige och även andelen ensamboende. Forskning finns som visar att äldres livskvalitet påverkas av många olika faktorer och den visar också att känslan av ensamhet kan påverka de äldres livskvalitet. Syfte: Syftet var att belysa äldre ensamboendes upplevelse av livskvalitet och vilka faktorer som påverkar deras upplevda livskvalitet.Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats. Sju halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fem kvinnor och två män. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004).Resultat: Informanterna upplevde en god livskvalitet som kan relateras till betydelsen av att uppleva hälsa och välbefinnande, att vara fysiskt aktiv och fungera mentalt, att trivas i sin miljö, att ha sociala relationer och känna gemenskap, att ha en positiv livssyn samt att känna ekonomisk trygghet.Slutsatser: Att vara ensamboende äldre behöver inte innebära en upplevelse av ensamhet.

Bakgrund: Stroke är världens andra ledande dödsorsak och kan leda till fysiska och psykiska funktionsnedsättningar vilka påverkar patienternas livskvalitet.  Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av livskvalitet i rehabiliteringsfasen efter stroke. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på tolv analyserade vetenskapliga artiklar. Resultat: Fyra kategorier framkom; upplevelser av att ha ?drabbats? av stroke innebar att livet förändrades och livskvaliteten påverkades, upplevelser av att ha förlorat kontrollen över kroppen där kroppen kändes främmande och kändes skild från själen. Upplevelser i det dagliga livet innebar att patienterna efter stroke omvärderade sina liv och uppskattade livet mer, samt upplevelser relaterade till sociala relationer, vilka förändrades på ett sätt som kunde vara både positivt och negativt för patienternas livskvalitet.

Primär hypotyreos är i Sverige en folksjukdom som främst drabbar kvinnor i alla åldrar. Sjukdomens symtom är omfattande och kan ge allvarliga konsekvenser för patientens hälsa om sjukdomen inte upptäcks och behandlas i tid. Symptom som sjukdomen uppvisar påverkar patientens livskvalitet. Sjuksköterskans ansvar är att främja patientens livskvalitet genom att bland annat hjälpa individen med anpassningen till de förändringar som sjukdomen medför. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur primär hypotyreos påverkar livskvalitet hos vuxna individer.

Primär hypotyreos är i Sverige en folksjukdom som främst drabbar kvinnor i alla åldrar. Sjukdomens symtom är omfattande och kan ge allvarliga konsekvenser för patientens hälsa om sjukdomen inte upptäcks och behandlas i tid. Symptom som sjukdomen uppvisar påverkar patientens livskvalitet. Sjuksköterskans ansvar är att främja patientens livskvalitet genom att bland annat hjälpa individen med anpassningen till de förändringar som sjukdomen medför. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur primär hypotyreos påverkar livskvalitet hos vuxna individer.

Tidigare forskning av hälsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar med funktionsnedsättning har visat att de skattar sin hälsa lägre jämfört med den typiska populationen. Hälsorelaterad livskvalitet tycks dessutom variera mellan olika diagnosgrupper. Kunskap om hälsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar har fortfarande brister därför finns ett behov av ytterligare studier. Det finns dessutom ett behov av dessa studier i kliniska sammanhang. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva hälsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar i Västerbotten.

Att drabbas av obotlig sjukdom är omvälvande. Det skapar nya behov och förutsättningar i livet. Palliativ vård innebär att ge vård som skapar harmoni inför döden, mening till livet och ökad livskvalitet. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar livskvalitet hos patienter i palliativ vård. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 20 artiklar från 2 olika databaser användes för att sammanställa den kunskap som finns gällande påverkan på livskvalitet hos patienter i palliativ vård.