Arbetets art: Examinationsuppgift 15 hp. Titel: Nyutbildade kockar, har de tillräckliga Yrkeskunskaper? En fallstudie om fyra kockars och två arbetsledare/chefers erfarenheter och reflektioner. Engelsk titel: New trained cooks, do they have sufficient trade knowledge? A case study about four cooks' and two overseer/managers' experiences and reflections.

En väg till att öka kvaliteten på undervisningen i gymnasieskolan kan vara användandet av lämplig kurslitteratur. Syftet med detta arbete är att med hjälp av en kvalitativ litteraturstudie, undersöka om informationen i kurslitteraturen som används på restaurangutbildningen är relevant för att eleverna skall kunna utveckla grundläggande Yrkeskunskaper.NyckelordMatlagningskunskap, grundläggande matlagning, matlagningsmetoder, kurslitteratur.

Genom fem lantbrukares ögonsammanfattar jag och belyser kravet på elevens Yrkeskunskaper efter djupgående empiriska intervjuer.Den tysta kunskapen genomsyrar lantbrukarnas kompetens och förtydligas genom litteraturen. Svaren ger underlag till innehåll i ett gymnasiearbete där yrkeskunnande som ska spegla lantbrukarnas perspektiv och skolverkets krav i ett samråd med det lokala programrådet.  .

Hur stämmer kraven mellan skolans hotell- och restaurangprogram samt restaurangbranschen överens utifrån de styrdokument som utbildningen är uppbyggd av och hur representanter från näringslivet ser på vad som krävs av nyutbildade kockar. Undersökningen är genomförd enligt en kvalitativ metod bestående av intervjuer samt dokumentanalys. Studien visar på att skolan och branschen till stor del har två olika synsätt av de krav och kunskaper som ställs på nyutbildade kockar..

Inom gymnasieskolan undervisar dagligen yrkeslärare lärlingselever. Detta innebär att olika yrkeslärare kommer i kontakt med olika elever och vice versa. Syftet med denna studie var att undersöka hur yrkeslärare på gymnasial lärlingsutbildning uppfattar sin yrkesroll. Våra frågeställningar var vad yrkeslärarna anser vara viktiga kunskaper, hur yrkeslärarna bedömer elevernas Yrkeskunskaper och vilken betydelse har samarbetet mellan yrkeslärare och handledare i gymnasial lärlingsutbildning. De intervjuade var verksamma på gymnasial lärlingsutbildning i en kommun i Norrland.

Denna uppsats handlar om vad som menas vara önskvärda egenskaper hos arbetande inom den samtida servicesektorn. Genom diskursanalys av platsannonser, arbetsförmedlingens yrkesbeskrivningar och företags självbeskrivningar ser vi hur bilden av den samtida idealarbetaren diskursivt skapas i texterna. Resultatet av analysen kontrasteras med utvalda teoretiska nyckelbegrepp om den samtida kapitalismens egenskaper för att ge en bredare bild av de förhållanden som servicearbetaren är verksam under. Studien behandlar bland annat frågor om vem som har makt att definiera huruvida en arbetssökande besitter de eftertraktade personliga egenskaperna eller inte, hur relationen mellan faktiska Yrkeskunskaper och svårdefinierade personliga egenskaper kommer till uttryck i de analyserade texterna och hur föreställningar om ålder på ett diskriminerande vis kopplas till personliga egenskaper..

Fokus på denna uppsats är våld i lesbiska relationer och den omgivning som dessa individer möter i sin livssituation. Uppsatsen övergripande syfte är att se om våld i lesbiska relationer uppmärksammas respektive inte uppmärksammas av omgivningen samt vilka skäl omgivningen anger. Uppsatsen som dels bygger på aktionsforskning handlar om att undersökaren och informanten tillsammans försöker att lösa befintliga problem. Denna uppsats handlar därför om att utveckla Yrkeskunskaper om våld i lesbiska relationer för att kunna förbättra professionella färdigheter. Undersökningen som har gjorts omsätts till en handlingsplan för att utveckla en förändring inom ämnet våld i lesbiska relationer.

Syftet med uppsatsen är att försöka få en inblick i hur viktigt det anses vara att en nyanställd ?matchar? en organisation i form av personlighet och värderingar, snarare än att denne besitter rätt Yrkeskunskaper. Syftet är även att utreda om det finns en existerande organisationskultur på ett industriföretag, samt hur genomgående denna kultur verkar vara. Avslutningsvis har författarna försökt utreda hur nya medarbetare socialiseras in i den undersökta organisationens kultur. Resultaten är baserade på tre gruppintervjuer med operativ personal, intervjuer med två personer från organisationens ledningsgrupp, samt intervjuer med två olika rekryteringsföretag.

Humant immunbrist virus, HIV, är i dagsläget en obotbar sjukdom. Idag finns det väl fungerande bromsmediciner som kan förlänga livet avsevärt för personer med HIV. Syftet med studien var att beskriva vad personer med HIV upplever som god vård i mötet med sjuksköterskan. En kvalitativ ansats valdes och data insamlades genom semistrukturerade intervjuer. I studien ingick fem personer, diagnostiserade med HIV.

Studien handlar om hur en samverkan kan se ut på en skola, i ett arbetslag mellan fritidshem och skola, mellan lärare för de tidigare åldrarna och fritidspedagoger. Undersökningen görs för att belysa vilka faktorer det är som påverkar hur en samverkan mellan skola och fritidshem kan gestalta sig i praktiken. Dessutom finns det inte mycket forskning kring ämnet. De två yrkesgrupperna förväntas samarbeta i skola och fritids, för att skapa en helhetsutbildning för barnet sett till hela dagen. Med hjälp av kvalitativa intervjuer av lärare för de tidigare åldrarna och fritidspedagoger, belyser studien pedagogernas syn på samverkan samt hur en sådan samverkan kan se ut, med hjälp av följande frågeställningar.

Undersökningen syftar till att skapa kunskap om barns och lärares handlingar inför mötet med teater och diskutera vad dessa handlingar har att berätta om lärares Yrkeskunskaper och barns hinder och tillträde till kultur.Undersökningen studeras med kritisk diskursteori och narrativ teori genom Foucaults teorier om diskurser och makt. Som metod för att studera handlingarna i skolteaterfoajén används deltagande observationer som analyseras med Greimas aktantsmodell och skrivs fram med narrativer. Det är åtta skolteaterpubliker med barn 5-9 år och deras lärare i två olika teaterfoajéer som studerats innan de går in för att se en teaterföreställning.Skolteaterbesöket äger rum i en social pedagogisk praktik i ett diskursivt spel mellan skoldiskur-sen, teaterdiskursen och barndiskurser. Resultatet av studien visar att lärare agerar med avledande, påminnande och avbrytande handlingar gentemot barn som avvaktar, protesterar och undviker. Lärares handlingar karaktäriseras av disciplinerande makt och då fler hinder än tillträden skapas har de en differentierande funktion och betydelse för barns olika tillträde till kultur.

I Sverige idag pratas det flitigt om hur företagandet kan förbättras och blickarna har i allt större utsträckning riktats mot Norditaliens industriella distrikt där företag samverkar i dynamiska kluster och nätverk. I fronten för dessa står ett så kallat lokomotivföretag. Karakteristiskt för denna aktör är att den är mycket framgångsrik och är djupt rotade i den lokala dimensionen, samtidigt som den är ledande på en global marknad. De viktigaste egenskaperna är omsorgen för den lokala miljön och den sociala funktionen, gedigna Yrkeskunskaper samt betydelse för företagens kompetensutveckling. Syftet med studien var att på ett induktivt, aktörsorienterat metodsynsätt studera vad som kan känneteckna ett Norrbottniskt lokomotivföretag och vilken nytta dessa skapar i sin region.

Undersökningen syftar till att skapa kunskap om barns och lärares handlingar inför mötet med teater och diskutera vad dessa handlingar har att berätta om lärares Yrkeskunskaper och barns hinder och tillträde till kultur.Undersökningen studeras med kritisk diskursteori och narrativ teori genom Foucaults teorier om diskurser och makt. Som metod för att studera handlingarna i skolteaterfoajén används deltagande observationer som analyseras med Greimas aktantsmodell och skrivs fram med narrativer. Det är åtta skolteaterpubliker med barn 5-9 år och deras lärare i två olika teaterfoajéer som studerats innan de går in för att se en teaterföreställning.Skolteaterbesöket äger rum i en social pedagogisk praktik i ett diskursivt spel mellan skoldiskur-sen, teaterdiskursen och barndiskurser. Resultatet av studien visar att lärare agerar med avledande, påminnande och avbrytande handlingar gentemot barn som avvaktar, protesterar och undviker. Lärares handlingar karaktäriseras av disciplinerande makt och då fler hinder än tillträden skapas har de en differentierande funktion och betydelse för barns olika tillträde till kultur.

Denna undersökning är att med bakgrund av att yrkeslärare inom gymnasieskolan beskrivs som en bristvara, och med tanke på det framtida behovet då bristen på yrkeslärare kommer att öka. Det vi vill belysa är vad som är motivationen och drivkraften för den enskilde individen i att bli yrkeslärare och även vilka drivkrafter som kan få obehöriga lärare att vilja bli behörig. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Ett klusterurval gjordes var efter intervjuer genomfördes. Empiriska undersökningen gick ut på att med en halvstrukturerad intervjuguide intervjua ett antal olika personer.

AbstractThe aim for this study is to establish how teachers and supervisors at the Child and Recreation Programme interpret the concept ?vocational knowledge?. It is also about how they substantially can see that the pupils are developing vocational knowledge, during their work placement training. The aim of this thesis is to create a base for teachers to work with continuing development in teaching practice. The empirical part of this study is based on interviews. Interviews were analyzed in three categories: definition of vocational knowledge, substantially developing in vocational knowledge and success factors. The result shows that knowing how and knowing why is salient in vocational knowledge.