Yrkeslärare har som uppgift att arbeta med att förmedla sin kunskap om branschen så att elever ges möjlighet att utföra hantverket. De har också en pedagogisk roll för att kunna lära ut och undervisa i hantverket. Programmålen betonar aspekter som handlar om förmåga att kunna utföra yrket. Hur hanterar yrkeslärarna sina dubbla yrkesroller, upplever de att de har dubbla yrkesroller? Studiens syfte är att undersöka vilka kompetenser yrkeslärare i Hotell ? och restaurangprogrammet upplever betydelsefulla för att bli en professionell yrkeslärare.

Tidigare forskning pekar på försämrad kommunikationsförmåga som ett av de mest uppmärksammade symtomen vid demenssjukdom. För att förmedla ett budskap till sin omgivning använder dementa som alla andra människor både verbala och icke-verbala signaler. Med tiden försämras deras verbala uttrycksätt och de börjar istället att i allt högre grad använda sig av de icke-verbala signalerna, som till exempel ansiktsuttryck, kroppsspråk, gester, paraspråk och liknande. Eftersom dementas olika kommunikativa uttryckssätt ibland kan vara väldigt svåra att tolka av andra i deras närhet, är det av stor betydelse att ta reda på de förutsättningar som påverkar detta. Syftet med denna studie är att utifrån vårdpersonalens berättelser belysa vilka faktorer som påverkar deras tolkning av dementas olika kommunikativa uttryckssätt under omvårdnadsmötet.

Avsikten med denna studie är att undersöka rektorers funktion i elevhälsan, vad syftet är med att studie- och yrkesvägledare medverkar i elevhälsan samt vad de bidrar med som insatser. Med hjälp av de frågeställningar som formulerats som följande; ?Vad är syftet med att studie- och yrkesvägledare medverkar i elevhälsan??, ?vilka insatser bidrar studie- och yrkesvägledare med i elevhälsans uppdrag?? och ?vilken funktion har rektor i elevhälsan?? vill vi fylla den befintliga kunskapslucka som finns gällande syftet med studie- och yrkesvägledares medverkan i elevhälsan. Då det råder brist på tidigare forskning kring valt studiefält vill vi ändra på detta och bidra med mer kunskap. Studien har en kvalitativ karaktär och utgjordes av djupintervjuer, detta för att få ett helhetsperspektiv genom exempelvis öppna frågor och eventuella följdfrågor.

Syftet med denna uppsats är att nå en ökad förståelse av studie- och yrkesvägledares reflektioner om sitt eget lärande i arbetslivet. Frågeställningarna som ligger till grund är vilka erfarenheter vägledare ger uttryck för när det gäller sitt lärande i arbetslivet, samt i vilka situationer de anser att de lär i arbetet. Inriktningen har valts mot bakgrund av vägledarnas viktiga roll att vägleda individer till utbildnings- och yrkesval. Lärande i arbetslivet är en viktig aspekt som leder till förbättrade kunskaper vilket i sin tur ökar kvalitén i vägledningen av elever och klienter.Uppsatsen är en kvalitativ studie och har en hermeneutisk ansats. Datamaterialet samlades in genom fyra semistrukturerade intervjuer.Resultatet har tolkats med hjälp av teoretiska modeller om lärande och kompetensutveckling.

Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga och analysera uppbyggnaden av revisorers Yrkeskompetens och diskutera behovet av två revisorskategorier ur framförallt ett kompetensutvecklingsperspektiv. Metod: Uppsatsen bygger på ett kvalitativt angreppssätt. Införskaffandet av det empiriska material som ligger till grund för studien har i första hand skett genom genomförande av personliga intervjuer. Undantagsfall har varit då sådan ej varit möjlig, var vid personlig intervju ersatts med telefonintervju. Teoretiska perspektiv: Uppsatsen tar sin utgångspunkt i teorier om organisationers kunskapskapital, vartefter dess delar, individkapital och strukturkapital sättas in i ett övergripande kompetensutvecklingsperspektiv kopplat till såväl den enskilde revisorn som revisionsbyrån var i denne är anställd.

Den prehospitala omvårdnaden är komplex vilket gör att arbetet inom ambulanssjukvården innebär ibland att arbeta i ovanliga och unika situationer. Omhändertagande av barn inom den prehospitala vården är sällsynt, vilket gör att ambulanspersonalen har svårt att få rutin i omhändertagandet. Tidigare studier har visat att utbildning inom området upplevs som bristfällig. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor inom ambulanssjukvård skattar sin Yrkeskompetens för vård av barn prehospitalt, samt reliabilitets- och validitetstesta självskattningsformuläret ?Självskattning av den egna Yrkeskompetensen hos sjuksköterskor inom ambulanssjukvård vid omhändertagande av akut sjuka barn?.

Slöjd från år 1 i grundskolan, är det en möjlighet eller en önskedröm? Denna fråga har legat som grund för vår studie som utförts vid två skolor i Västerbotten. Syftet med studien var att genom intervjuer och enkäter försöka ta reda på lärarnas inställning till en tidigare start av slöjd. Studien riktar sig till alla lärare/pedagoger vid de utvalda skolorna. Vilka är argumenten för och emot en tidigare start av slöjd och varför finns inte slöjd som ämne från år 1 på alla skolor? Det vi kom fram till var att många lärare var positivt inställda till en tidigare start av slöjd men att de både såg möjligheter och hinder.

Slöjd från år 1 i grundskolan, är det en möjlighet eller en önskedröm? Denna fråga har legat som grund för vår studie som utförts vid två skolor i Västerbotten. Syftet med studien var att genom intervjuer och enkäter försöka ta reda på lärarnas inställning till en tidigare start av slöjd. Studien riktar sig till alla lärare/pedagoger vid de utvalda skolorna. Vilka är argumenten för och emot en tidigare start av slöjd och varför finns inte slöjd som ämne från år 1 på alla skolor? Det vi kom fram till var att många lärare var positivt inställda till en tidigare start av slöjd men att de både såg möjligheter och hinder.

Uppsatsens syfte var att beskriva hur arbetsterapeuter resonerar kliniskt vid bedömning av arbetsförmåga hos personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. För denna studie användes en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem arbetsterapeuter som jobbar mot arbetsmarknaden. Frågeområdena inspirerades av clinical reasoning ?three track mind? där procedural, interactive och conditional reasoning utgör de tre olika tankemönstren.Resultatet redovisades i fyra kategorier och ett övergripande tema som beskriver arbetsterapeuternas kliniska resonemang: Att forma en frågeställning, Att välja bedömningsmetod, Att utforma en slutrapport och Yrkeskompetens.

Flera forskningsrapporter visar att utomhusmatematik kan vara en effektiv och kompletterande metod till den traditionella matematikundervisningen. Vår erfarenhet är att utomhusmatematik inte tillämpas i så stor utsträckning i dagens skola. Syftet med studien är att undersöka lärarnas inställning till val av undervisningsmetod i matematik samt att få en ökad inblick i vilka faktorer som påverkar detta val. Frågeställningen som ligger till grund för studien är: Vilka faktorer påverkar om en lärare använder sig av eller inte använder sig av utomhusmatematik i sin undervisning? Internationella studier visar att svenska skolelevers resultat i matematik har försämrats.

Tidigare forskning pekar på försämrad kommunikationsförmåga som ett av de mest uppmärksammade symtomen vid demenssjukdom. För att förmedla ett budskap till sin omgivning använder dementa som alla andra människor både verbala och icke-verbala signaler. Med tiden försämras deras verbala uttrycksätt och de börjar istället att i allt högre grad använda sig av de icke-verbala signalerna, som till exempel ansiktsuttryck, kroppsspråk, gester, paraspråk och liknande. Eftersom dementas olika kommunikativa uttryckssätt ibland kan vara väldigt svåra att tolka av andra i deras närhet, är det av stor betydelse att ta reda på de förutsättningar som påverkar detta. Syftet med denna studie är att utifrån vårdpersonalens berättelser belysa vilka faktorer som påverkar deras tolkning av dementas olika kommunikativa uttryckssätt under omvårdnadsmötet.

Syftet med denna studie har två infallsvinklar. Den ena är att utröna i vilken grad studenterna upplever att utbildningen ger dem den förberedelse som behövs för att klara det professionella arbetet, det andra är att jämför detta mellan fyra utbildningsorter. Studien har genomförts genom enkät som består av åtta målrelaterade påståenden. Respondenterna har svarat om de Instämmer helt till Instämmer inte alls, samt i vilken grad målet i påståendet är Viktigt eller Oviktigt.De åtta målrelaterade påståendena har ställts till sjuksköterskor som varit färdiga i ett år:? gett Dig goda förutsättningar för att arbeta som sjuksköterska (1a) Oviktigt/Viktigt mål (1b)? bidragit till att utveckla Din förmåga till samarbetet med andra yrkesgrupper/kollegor inomvårdarbetet (2a) Oviktigt/Viktigt mål (2b)? bidragit till att utveckla Din förmåga att utöva ett bra ledarskap i vården (3a) Oviktigt/Viktigtmål (3b)? hjälpt Dig när det gäller Din förmåga att kommunicera med patienter (4a) Oviktigt/Viktigtmål (4b)? bidragit till att utveckla Din vilja till ett livslångt lärande (5a) Oviktigt/Viktigt mål (5b)? bidragit till Din vilja att forska (6a) Oviktigt/Viktigt mål (6b)? hjälpt Dig när det gäller Din förmåga att ta hand om akut sjuka patienter (7a) Oviktigt/Viktigtmål (7b)? hjälpt Dig när det gäller Din förmåga att utöva förebyggande hälsovård (8a) Oviktigt/Viktigtmål (8b)I den teoretiska bakgrunden belyses därefter de åtta områden samt en kort beskrivning av respektive utbildningsort och de kursplaner som gällde för utbildningen då uppsatsen startade..

Syftet med denna studie är att undersöka vad verksamma florister har för syn på anställningsbarhet inom yrket.Som förberedelse till studien har jag tagit del av tidigare forskning om anställningsbarhet, kvalitetsarbete inom gymnasieskolans yrkesprogram, en avhandling om bedömning av Yrkeskompetens samt andra studentarbeten. Studien har genomförts med kvalitativ forskningsmetod genom semistrukturerade intervjuer av fem yrkesverksamma florister. Datamaterialet har bearbetats genom tematisk analys och är analyserad ur ett sociokulturellt perspektiv. Tolkningarna är gjorda med inspiration ur hermeneutiken.De tre mest framträdande teman i min analys rubricerar jag som:Floristens behov av kunskap och kompetens, Nyutexaminerad- men anställningsbar? En förändrad bransch.I resultatet framkom att de intervjuade floristerna i studien anser att de egenskaper som leder till anställningsbarhet i floristyrket främst är relaterade till social kompetens, att man fungerar bra i både arbetsgruppen och med kunder samt att man anpassar sig till normer och regler inom praxisgemenskapen.

Bakgrund: Den avancerade kirurgin inom operationsverksamheten ställer höga krav på operationssjuksköterskans kompetens och hon verkar i en ständigt utvecklande miljö. Operationssjuksköterskans perioperativa kunskaper gör henne till en nyckelspelare i operationsteamet. Den nyfärdiga operationssjuksköterskan saknar både erfarenhet av yrket och fördjupad Yrkeskompetens som kan hjälpa henna att hantera kraven i arbete. Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda på vilka utmaningar nyfärdiga operationssjuksköterskor upplever och vilka copingstrategier de använder sig av. Metod: Sex nyfärdiga operationssjuksköterskor, verksamma på en operationsavdelning med multidisciplinär och avancerad kirurgi med mellan sex till tolv månaders erfarenhet, intervjuades.

Bakgrund: I takt med att våra gamla blir allt äldre finns det många personer som lider av demenssjukdom och som kräver en speciell form av bemötande och omsorg. Många personer med demenssjukdom vårdas i hemmen av sina anhöriga och hemvården. Ett komplement till hemvården är dagverksamhet, och dessa tillsammans kan fördröja flytt till särskilt boende. Att arbeta med personer med demenssjukdom är ett komplext och krävande arbete, och genom att belysa personalens kompetens stärks deras yrkesroll och deras arbete synliggörs. Syfte: Syftet är att belysa hur personalen på dagverksamhet för personer med demenssjukdom beskriver sitt arbete och vad som krävs av dem kunskaps- och kompetensmässigt relaterat till de allmänmänskliga kompetensdomänerna.