Problematiken i denna studie ligger i att studie- och yrkesvägledningen inte har engagerat alla Yrkeskategorier på skolan (Allmänna råden och kommentarer 2009). Det är även konstaterat i läroplanen att studie- och yrkesvägledningen är ett ansvar för hela skolan (Henrysson 1994; Lovén 2000). Syftet med denna studie är således att undersöka samverkan på den specifika skolan. Vi vill tittare närmre på vad studie- och yrkesvägledarna, lärarna och rektorerna bidrar med för att skolan ska ha en god samverkan. De frågor vi vill besvara är; hur talar studiens respondenter om samverkan kring syo- kulturen på berörd skola samt hur uppfattar studie- och yrkesvägledarna, so - lärarna och rektorerna själva sina insatser i syo- kulturen på skolan.

Sekretesslagen är en förutsättning för att socialt arbete ska fungera men många av de som dagligen använder sig av lagen uppfattar den som omfattande och svårtolkad. Uppsatsen syftar till att kartlägga sekretesslagens roll i samarbetet inom och mellan olika verksamheter som arbetar för barn och unga upp till 15 år, hur lagen påverkar det professionella arbetet kring dessa och förutsättningarna att tillgodose den enskilde individens behov. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: Vilka brister finns i sekretesslagen, i tolkningen och brukandet av den? Utgör sekretesslagen ett hinder i samarbetet inom och mellan samhällets olika instanser? Kan sekretesslagen vara ett hinder mer än ett skydd för den enskilde individen? Vilka eventuella behov finns av förändringar i lagstiftningen?Utifrån kvantitativ metod utformades en enkät som personal inom förskola och skola, socialtjänst och BUP (barn och ungdomspsykiatrin) besvarade. Datamaterialet matades in i statistikprogrammet SPSS för analys.Resultatet visar på bristande kunskaper och utbildning om sekretesslagen i samtliga Yrkeskategorier.

Syfte: Inom fastighetsbranschen finns det ungefär 100 000 yrkesverksamma. Denna bransch står inom de närmaste åren för stora pensionsavgångar. En av de Yrkeskategorier som kommer att påverkas är fastighetsvärderare. I dagsläget finns det ungefär 600 yrkesverksamma fastighetsvärderare. Genom ett antal offentliga aktörer som är verksamma inom fastighetsmarknaden, vill vi belysa frågan om de anser att det råder brist på fastighetsvärderare.

I den svenska skollagen inf?rdes 2010 skrivningar om att f?rskolans utbildning, som en del av skolv?sendet, ska vila p? vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet (SFS 2010:800, kap 1, 5 ?). F?r att till?mpa lagen har f?rskoll?rare beh?vt konstruera uppfattningar om vad begreppen inneb?r d? de inte st?r definierade i skollagen som ?r en ramlag. Denna studie syftar till att unders?ka fr?gest?llningarna som handlar om hur f?rskoll?rare uppfattar inneb?rden av begreppen vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet i f?rskolan samt m?jligheter och sv?righeter med att till?mpa begreppen i praktiken.

Bakgrund: Årligen drabbas miljoner patienter världen över av vårdrelaterade infektioner, vilket representerar ett folkhälsoproblem och ett hotmot patientsäkerheten. Enligt WHO måste varje land därför vidta och fokusera på åtgärder som att förbättra hygienrutiner hos vårdpersonalen, för att minska andelen vårdrelaterade infektioner.Syfte: Att få insyn, förståelse och fördjupad kunskap i hur chefer på ett akutsjukhus i Stockholm arbetar för patientsäkerhet genom följsamhet till hand-, kläd-och hygienrutiner. Hur upplevsföljsamhet till hygienrutinerna vara, ses svårigheter, hur ser praxis för ansvar och uppföljning av följsamheten till hygienrutinernaut?Målet är att kunna ge förslag och inspiration till hur följsamhet till hygienrutiner kan optimeras på det sjukhus där studien utförts, även som inspiration till andra vårdgivare.Metod: 41 chefer på olika nivåer intervjuades. Kvalitativ forskningsansats valdes och manifest kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod.Resultat: Chefer upplever att följsamheten till hygienrutiner generellt är god, men kan skilja sig åt mellan Yrkeskategorier.

Bakgrund: Att förbättra prestationerna och kvaliteten inom sjukvården har på senare år kommit att bli ett viktigt mål världen över. Detta har lett till en strävan efter att ta fram nya styr- och belöningssystem inom sjukvården. Mål- och resultatstyrning har därför introducerats i allt större utsträckning, och anses av många forskare och användare som en klar förbättring jämfört med traditionella styrsystem. Samtidigt ses systemet som kontroversiellt på grund av sjukvårdens komplexitet, och frågan är om systemet är önskvärt av dem som påverkas av det.Syfte: Syftet med uppsatsen är att få en ökad förståelse för hur anställda inom primärvården upplever modellen med målbaserad ersättning. Detta görs genom en studie av anställda på en vårdcentral i Östergötland.Genomförande: Studien har ett fenomenologiskt förhållningssätt där de anställdas subjektiva upplevelser och erfarenheter står i fokus.

Många äldre som bor på särskilda boenden behöver ofta hjälp med sin munvård. Tidigare studier och rapporter beskriver vårdpersonalens bristande kunskap om och inställning till munhälsa och munvård. Syftet med den här studien är att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av arbetet med äldres munhälsa på särskilt boende i en kommun. Metoden var kvalitativ med fenomenografisk ansats. Femton informanter från elva särskilda boenden intervjuades. Resultatet från informanternas olika uppfattningar av arbetet med äldres munhälsa bestod av sju kvalitativt skilda beskrivningskategorier: ansvar, skötsel av munvård, organisation och arbetsledning, tillgänglighet, autonomi och integritet, kunskap och kompetens samt information och samarbete. Ansvaret delades mellan flera Yrkeskategorier, munvårdens skötsel varierade och organisation och arbetsledning fungerade bra.

Bakgrund: Team och samarbete är ständigt aktuellt inom hälso- och sjukvården. Operationspersonal är en grupp som behöver ha ett bra teamarbete med varandra, speciellt när det gäller att jobba för en säkrare vård för patienterna. I en operationssal jobbar ett multiprofessionellt team, där tillvaratagande av varandras kompetenser är en förutsättning för ett bra resultat. Operationssjuksköterskan, med sin unika kompetens, har tillsammans med resten av teamet ett ansvar för att bidra till ett gott och välfungerande teamarbete inne på salen. Syfte: Syftet med studien var att belysa operationssjuksköterskors upplevelser av att arbeta i ett team på en operationssal.

Bakgrund: Om ett barn fo?ds fo?r tidigt kan fo?ljden bli att barnet va?rdas pa? en intensivva?rdsavdelning. Dessa barn kan utsa?ttas fo?r ma?nga livsno?dva?ndiga men sma?rtsamma procedurer under va?rdtiden. Sma?rta a?r en negativ upplevelse fo?r individen ba?de pa? kort och pa? la?ng sikt.

Det övergripande syftet med denna studie har varit att undersöka och beskriva vilka nya kunskaper och tankemönster barnskötare under utbildning till lärare med inriktning mot förskola/förskoleklass uppfattar att de utvecklar under studietiden och hur dessa förskjutningar tar sig uttryck. Jag har också undersökt om barnskötarnas uppfattningar om likheter/skillnader mellan förskolans båda Yrkeskategorier, barnskötare och förskollärare, förändras under utbildningstiden och i vilka termer detta beskrivs.Studiens teoretiska referensram består av begreppen kvalitet, kunskap och kompetens. Jag har granskat offentliga dokument avseende vad som eftersträvats av kvalitet och kompetens hos personalen i förskolan från 70-talet fram till idag och det är dessa kvaliteter som studiens resultat sedan speglas emot.Undersökningen utgår ifrån en kvalitativ forskningsstrategi med en hermeneutisk forskningsansats. Ambitionen har varit att förstå och söka mening och innebörd i enskilda människors uppfattningar snarare än att förklara. För att få svar på mina frågeställningar har olika datainsamlingsmetoder använts; enkätundersökning, tolkning av texter samt fokusgruppintervjuer.Barnskötarna i denna studie menar att de under utbildningen har fått en ökad helhetssyn på sitt arbete, bland annat har synen på kunskap och lärande samt synen på omsorg och pedagogik förändrats.

Detta projektarbete hade som syfte att kartlägga hur läkare, psykologer och beteen-devetare inom FHV rutinmässigt arbetar med och handhar patienter med psykisk ohälsa/belastning, huruvida man letar, upptäcker och förhoppningsvis även behandlar B12-brist hos denna patientgrupp?Även om svarsfrekvensen i den genomförda enkätundersökningen kunde ha varit högre så framkommer ändå tydliga tecken på att läkarna som besvarat enkäten, borde vara mer aktiva med provtagningar både generellt, men framförallt att utesluta B12-brist i den nämnda patientgruppen.I psykolog och beteendevetarenkäten blev svarsfrekvensen ytterligare sämre än i läkarenkäten, men även här framkommer tydliga tecken på att både psykologer och beteendevetare borde vara mer aktiva att konsultera sina läkarkolleger för ordination av provtagning i samma patientgrupp, eftersom förstudien till projektarbetet visade på hög förekomst av diagnoser kopplat till psykisk ohälsa/belastning hos patienter med nyupptäckt B12-brist.Ämnesområdet psykisk ohälsa/belastning kopplat till B12-brist tillhör i första hand läkarnas ansvars- och kompetensområde pga yrkets medicinskt inriktade utbildning, men eftersom psykologer och beteendevetare liksom läkarna i hög utsträckning träffar patienter med psykisk ohälsa borde rutinerna för samarbete mellan dessa Yrkeskategorier förbättras, för att öka provtagningsfrekvensen och därmed hitta oupptäckta patienter med B12-brist, samt behandla för att minska ohälsan i nämnda patientgrupp, inte bara inom FHV utan även hos övriga hälsovårds- och sjukvårdsaktörer.Mörkertalet för oupptäckt och obehandlad B12-brist hos patienter med psykisk ohälsa/belastning förefaller högt med hänsyn till utfallet i enkätundersökningen, vilket borde kunna minskas till en gynnsammare nivå, bl.a genom förbättrade provtagningsrutiner ..

Bogsår sänker välfärden för de grisar som drabbas av det. Bogsår har blivit ett uppmärksammat djurvälfärdsproblem och branschen försöker jobba förebyggande för att minska förekomsten av dem. Bogsår kan liknas vid trycksår hos människa och drabbar främst suggor under laktationstiden då de ligger ner mycket. Det råder oenighet i hur bogsår utvecklas. Vissa studier visar på en utveckling där såret startar med att epidermis skadas.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att ta reda på hur man med annan utbildning utöver hälsopedagogexamen möter den arbetsmarknad som väntar samt få klarhet i hur hälsopedagogarbetet ser ut.Våra frågeställningar är följande:1. Vilka utbildningar, kopplade till arbetsområde, är meriterande utöver hälsopedagogutbildningen?2. Vad karaktäriserar hälsopedagogarbetet?MetodStudien är en kvantitativ enkätstudie.

I denna studie kommer jag att jämföra kollektivanställda och tjänstemän på en större processindustri i Värmland. Syftet med att jämföra de olika grupperna är att se om det skiljer sig mellan handlingar som kan tolkas som organizational misbehaviour.Denna studie är utav en kvantitativ karaktär där graden av organizational misbehaviour har undersökts mellan de två yrkesgrupperna med hjälp av enkät. Urvalet omfattar totalt 300 stycken anställda, respondenterna var jämnt fördelade mellan de olika yrkesgrupperna för att göra en så rättvis undersökning som möjligt.Jag har valt att mäta Organizational misbehaviour i följande variabler (1) om de anställda använder Internet till privata syften (2) ringer privata samtal på arbetsgivarens telefon (3) gör privata ärenden på betald arbetstid (4) om det förekommer skämt om sina kollegor och chefer (5) stöld på arbetsplatsen.Jag har kommit fram till att det finns en skillnad mellan de olika yrkesgrupperna. Denna skillnad beror främst på vilka möjligheter de anställda har genom sin anställning. Det har visat sig att om de anställda har tillgång till Internet och en fast telefon som betalas av bruket så ökar frekvensen bland de anställda att begå handlingar som kan kopplas till organizational misbehaviour bland de anställda.

Folkhälsa berör många samhällsområden och därför är det av vikt att människor i olika Yrkeskategorier är medvetna och väl insatta i sin arbetssituation och dess inverkan på hälsan. Jordbruksyrket är rankat som ett av de tre farligaste yrkena och därför beslutade regeringen att ett projekt vid namn Säkert Bondförnuft skulle startas. Projektet koncentrerades till att få lantbruksföretag att vidta åtgärder som leder till förbättrad säkerhet i företaget. På Lantbrukarnas riksförbund, LRF arbetar handledare som informerar lantbrukare om de arbetsmiljöproblem som finns genom utbildningen Säkert Bondförnuft.Syftet med studien är att studera LRF:s handledares uppfattningar av lantbrukares riskmedvetenhet i deras arbetsmiljö. Därutöver studeras hur handledarna upplever lantbrukarnas mottaglighet av information gällande säkerhet i arbetsmiljön som tillämpats på kurstillfällena inom projektet Säkert Bondförnuft.Då intresset låg i att ta reda på handledares uppfattningar valdes kvalitativ ansats med intervjuer av fem handledare som insamlingsmetod.