Tidigare forskning visar att patienten kan ha sexuella problem som kan vara fysiska och/eller psykiska, dessa kan till exempel vara smärta och obehag vid penetration, urinläckage, vaginal lubrikation, utebliven orgasm, och erektionsproblem. Samhällets syn på sexualitet påverkar såväl patientens som sjuksköterskans syn på sexualitet och kan ge svårigheter vid diskussion om sexualitet. För att underlätta för sjuksköterskan vid kommunikation med patienten om sexualitet finns det en modell (PLISSIT-modellen). Trots teoretiska hjälpmedel tycks sjuksköterskan ha svårigheter med att diskutera sexualitet med patienten. Syftet med studien var att undersöka vad det är som hindrar sjuksköterskan att diskutera sexualitet med patienten.

Det nya arbetslivet har blivit alltmer komplicerat och kravfyllt. Nya kunskapskrav har växt fram i takt med arbetsmarknadens strukturomvandling och samhällets individualisering (Allvin, 2006). Individer förväntas bli ?sin egen agent? och ständigt sträva efter att hålla sig anställningsbara och ?anställningsbarhet? har således blivit ett policybegrepp som används flitigt inom den politiska debatten kring utbildning och arbete (Berglund & Fejes, 2009). Som blivande karriärvägledare är det relevant att förstå vad det innebär att vara anställningsbar för att på bästa sätt se till individens behov.

Vårt valda ämnesområde är ?barn som drabbas av sorg?. Med denna studie ville vi få en förståelse för och beskriva i vilken utsträckning förskollärare upplever sig ha kompetens att möta barn som drabbas av sorg. Vi ville också ta reda på om vi kunde se en skillnad mellan förskollärare i kommunala förskolor och fristående förskolor när det gäller denna kompetens.För att få svar på våra frågor valde vi att studera litteratur och forskning inom ämnet. Vi genomförde telefonintervjuer för att göra ett första respondenturval och därefter gjorde vi åtta personliga intervjuer med förskollärare, fem i kommunala förskolor och tre i fristående förskolor med kristen profil.Intervjuerna med förskollärarna visade att de flesta ansåg sig ha fått någon form av kompetensutveckling, men ville ha vidare utbildning i ämnet.

Vårt syfte med studien var att belysa lärarbehörigheten i träningsskolan. Studien har varit inriktad på vilka uppfattningar ett antal verksamma pedagoger och rektorer i skolformen har om utbildning och kompetens för undervisning inom träningsskolan. Vi har betraktat lärarbehörigheten utifrån två perspektiv: dels ur ett juridiskt perspektiv som utgår från Högskoleförordningens examensbeskrivningar för pedagogiska utbildningar, och dels ur ett funktionellt perspektiv som belyser vad undervisning innebär och hur lärarbehörigheten uppfattas i praktiken. För studien har vi valt att belysa hur den funktionella lärarbehörigheten uppfattas.Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med en öppen intervjuguide bestående av tre temaområden: träningsskolan, lärarbehörighet och kompetens samt ?en skola för alla?, för att få svar på våra frågeställningar.

Studiens syfte är att förstå hur statens fokus för att utbilda rektorer har ändrats över tid. Arbe-tet består i att studera två skilda statliga texter som talar om rektorsutbildning. Den första texten är Lärande ledare ? Ledarskap för dagens och framtidens skola (2001) (Text 1) och den andra texten är Tydligare ledarskap i skolan och förskolan ? förslag till en ny rektors¬utbildning Ds 2007:34 (Text 2). Mellan de båda texternas tillkomst har det gått sex år.Undersökningsfrågorna är: Vad uttrycker de två texterna om skolledare och den utbildning skolledare behöver? I vilken tidsanda skrevs respektive text? Vilka förändringar/förskjut¬ningar i synen på rektorns roll och utbildning kan iden¬tifieras?Metoden som använts är diskursanalys.

I dagens samhälle behöver allt fler personer vård. Sjuksköterskans specialitet är omvårdnad och de nyutexaminerade sjuksköterskorna förväntas ta ett stort ansvar. Syftet med litteraturstudien var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av den första tiden i yrkeslivet. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie med en induktiv ansats. Resultatet baseras på åtta vetenskapliga artiklar och analysen resulterade i tre huvudkategorier: kunskap har betydelse, stressfull period och betydelsen av stöd.

Undersökningens utgångspunkter är att studera hur pedagoger i år 1 arbetar med bildämnet, samt vad de anser om ämnet bild. I studien ingår fyra pedagoger som alla är verksamma i år 1. De arbetar två och två. Undersökningen genomfördes med hjälp av separata semistrukturerade intervjuer med de fyra pedagogerna samt ostrukturerade observationer av pedagogernas arbete i klassrumsmiljöerna.Det framkom att tre av pedagogerna har bild i sin utbildning, mer eller mindre. Den första via sin tidigare förskollärarutbildning, den andra genom sin lärarutbildning, dock tycker pedagogen att det är för längesedan och därmed inte längre aktuellt och färskt i minnet.

Bakgrund: Korsbandsskador är vanligt bland kontaktidrotter så som basket, fotboll, handboll och innebandy och kan ge stora konsekvenser för idrottaren. Korsbandsskador drabbar oftare kvinnor än män vilket kan bero på en rad olika saker, bland annat anatomi. Studier har visat att med hjälp av knäkontroll går dessa skador att reducera. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga distriktslagstränares kännedom om och användandet av knäkontroll. Studien riktade in sig på tränare för 15-åriga flicklag inom idrotterna basket, fotboll, handboll och innebandy.

SyfteSyftet med denna studie var att undersöka samband mellan utbildning, civilstånd och inkomst gentemot upplevd fysisk och psykisk hälsa.MetodUndersökningen är en kvantitativ enkätstudie där totalt 525 individer ingick framförallt från Lidingö, Täby, Haninge, Östermalm och Solna. Åldern på individerna varierade mellan 37 och 89 år och medelåldern var 70,3 år (± 6,6), där cirka en tredjedel var män och två tredjedelar kvinnor. Samtliga har fått besvara frågor med fasta svarsalternativ kring deras upplevda fysiska (kroppslig) samt psykiska (själslig) hälsa och faktorerna inkomst, civilstånd samt utbildningsnivå. Därefter analyserades resultaten för att finna eventuella samvariationer mellan den upplevda hälsan och de specifika faktorerna. Samtliga deltagare har själva ansökt om att få vara med i ett projekt kring hälsa i Gymnastik- och idrottshögskolans regi.ResultatSignifikanta samvariationer fanns mellan upplevd fysisk och psykisk hälsa samt civilstånd där hög hälsa korrelerade med att leva i ett förhållande.

En pacemaker eller implantable cardioverter defibrillator (ICD) kan för många innebära en upplevelse av att de får en ny chans till livet. Sedan den första pacemakern sattes in på 50-talet har utvecklingen gått framåt och många livshotande rytmrubbningar kan behandlas. Att behandlas med pacemaker eller ICD kan innebära både fysiska och psykiska omställningar i det vardagliga livet. Dessa fysiska och psykiska omställningar kan påverka patientens livsvärld, levda kropp, hälsa och välbefinnande samtidigt som det kan inge ett hopp inför framtiden. För att vårdpersonal och närstående ska kunna ge ett bra stöd till personerna med pacemaker eller ICD är det av stor vikt att belysa upplevelsen av hur det är att leva med detta hjälpmedel.

Jag studerade grupparbete i högre utbildning med en kvalitativ metod och sökte med hjälp av teori, tidigare forskning samt kvalitativa intervjuer, svar på hur ett välfungerande grupparbete är möjligt. Som främsta teoretiker använde jag mig av Vygotskij, Freire, Scheff och Asplund. För att svara på denna fråga studerade jag hur grupparbete går till, hur det påverkar studerandes lärande samt vilka kommunikationsmönster som uppstår under grupparbete som får konsekvenser för lärandet. Jag intervjuade fem högskolestudenter. Min undersökning visade att man i grupparbete framför allt lär sig att arbeta i grupp.

The purpose of this thesis is to examine the benefit of information literacy instruction in two student groups at Kristianstad University, in relation to development of critical information literacy and within the boundaries of the educational goals. This study takes on a critical information literacy perspective that combines critical pedagogy and standards for information literacy in higher education. Two methods have been used for data collection: interviews and questionnaires. According to the results of the study the information literacy instruction provided by the Kristianstad University Library is important and useful for the students in their academic studies. It also becomes clear that the information literacy differs between the two groups as a consequence of the varying information literacy instruction received by the two groups.

Abstrakt Syftet med studien var att skapa en förståelse för hur studie? och yrkesvägledarnas arbete och vägledningsmetoder ser ut för elever med läs- och skrivsvårigheter, samt för elever med koncentrationssvårigheter. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med fem utbildade studie- och yrkesvägledare i fem norrländska kommuner i Sverige. Jag använde mig av digitala intervjuer. Utgångspunkten i undersökningen var att ta reda på vilka vägledningsmetoder som används, hur samarbetet med vårdnadshavarna och övriga pedagoger på skolorna ser ut, samt undersöka vilka utbildningar och kompetenser studie- och yrkesvägledarna besitter.  Vägledningsmetoderna som används visade sig inte vara några fastlagda metoder, olika välbeprövade och erkända metoder används utifrån den enskilde individens behov.

Lagen om läkemedelskommittéer infördes den 1 januari 1997 och innebär att det i varje landsting ska finnas minst en läkemedelskommitté. Syftet med kommittéernas verksamhet är att verka för en tillförlitlig och rationell läkemedelsanvändning, grundad på vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta gör kommittéerna genom att rekommendera läkemedel till en så kallad baslista. I denna uppsats görs en enkätstudie av kommittéernas attityder till och användning av hälsoekonomiska utvärderingar vid dessa rekommendationer. För att få en uppfattning om detta har en representant från varje kommitté i Sverige svarat på frågor som berör beslutskriterier, informationskällor, utbildning samt attityder till och användning av utvärderingars resultat.

Syftet med min uppsats är att undersöka hur lärare ser på behovet av utbildning i svenska som andraspråk samt undersöka vilka faktorer som påverkar språkinlärningen. Jag har valt att intervjua två verksamma lärare med lång erfarenhet av andraspråksundervisning. Mina informanter är överens om att trygghet är grunden för språkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum där det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt språk i meningsfulla sammanhang, där skapas förutsättningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen är lärarnas utbildning en påverkansfaktor när det gäller elevernas resultat.