Syftet med min uppsats är att undersöka hur lärare ser på behovet av utbildning i svenska som andraspråk samt undersöka vilka faktorer som påverkar språkinlärningen. Jag har valt att intervjua två verksamma lärare med lång erfarenhet av andraspråksundervisning. Mina informanter är överens om att trygghet är grunden för språkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum där det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt språk i meningsfulla sammanhang, där skapas förutsättningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen är lärarnas utbildning en påverkansfaktor när det gäller elevernas resultat.

Bakgrund: Dödligheten vid hjärtstopp utanför sjukhus är hög och endast några få procent av de som drabbas räddas till livet. Tidig behandling är en avgörande faktor för överlevnad. Överlevnaden kan ökas markant av att människor på platsen, bystanders, ingriper med hjärt-lungräddning (HLR). Att vårda och utföra vårdhandlingar är inte exklusivt för sjuksköterskor. Vid hjärtstopp utanför sjukhus är det istället bystandern som förväntas utföra vårdhandlingen.

Stroke är en vanlig sjukdom som årligen drabbar 30 000 personer i Sverige. Personer som insjuknar i stroke kan drabbas av fysiska och psykiska funktionsnedsättningar. Konsekvenserna av stroke drabbar även de närstående som många gånger tar på sig vårdgivarrollen till den anhöriga. Närståendevårdare till en anhörig som har insjuknat i stroke får bära ett tungt vårdansvar. Syftet med detta vetenskapliga arbete var därför att belysa närståendevårdares upplevelser av att vårda en anhörig som har insjuknat i stroke.

Fransson, Carina & Jessen, Anneli (2010). Tillgång och kompetens kring kompensatoriska hjälpmedel (Availability and competence on assistive technology). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med undersökningen är att kartlägga om elever med dyslexi har de kompensatoriska hjälpmedel som SKED anser att de behöver samt om eleven, elevens föräldrar och speciallärare/specialpedagoger har den kompetens som krävs för att ge eleven möjlighet att kunna använda dessa hjälpmedel optimalt. Vi har gjort en kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer. Sammanlagt har vi genomfört 12 intervjuer med fyra elever, fyra föräldrar och fyra specialpedagoger från tre grundskolor i två kommuner. Kartläggningen visade att i den ena kommunen var tillgången till kompensatoriska hjälpmedel bra, utifrån SKED:s rekommendationer. I den andra kommunen var tillgången inte bra, utifrån SKED:s rekommendationer.

Hållbar utveckling är ett område som berör oss alla på ett eller annat sätt. I denna uppsats har två delstudier utförts. I den första har syftet varit att undersöka vilka förutsättningar blivande lärare på Lärarprogrammet på Campus Norrköping får med sig för att i sin framtida yrkesprofession lyckas med undervisningen i hållbar utveckling. Det andra syftet har varit att få en uppfattning om hur lärare på en miljöprofilerad grundskola arbetar inom området hållbar utveckling. Undersökningsmetoden som har använts är ostrukturerade kvalitativa intervjuer.

Forskare har bekräftat att många sjuksköterskor upplevde patienter med självskadebeteende som problematiska, vilket påverkade omvårdnaden av denna patientgrupp. SYFTE: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva faktorer som påverkade sjuksköterskans attityd till patienter med självskadebeteende. METOD: Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsbedömdes. Inspiration av kvalitativ innehållsanalys har tillämpats men dock har kvantitativ data grupperats under lämpliga underkategorier.

Syftet med studien var att försöka kartlägga fotbollstränares pedagogiska grundsyn, huruvida det är lärande eller inlärning som bedrivs vid utbildning och utveckling av fotbollsspelare. Samhället och utbildningsväsendet har en utpräglad lärandefilosofi och har i mångt och mycket förkastat inlärningsbegreppet, dock upplevs det som om denna mentalitet fortfarande återfinns i idrottsrörelsen.                                                                                 Undersökningens metod bestod av kvalitativa intervjuer med tio TipsElittränare, där frågeställningarna utgick från begrepp som lärande, inlärning, kommunikation, instruktion och feedback.                                                 Mycket utav deras arbete grundar sig i Svenska Fotbollsförbundets utarbetade styrdokument, där lärandet i första hand beskrivs i termer av inlärning som ett resultat av instruktion. I tränarnas utsagor återfanns dock en antydan till andra perspektiv på lärande som utgick från tvåvägskommunikation samt en syn på spelaren som en  självständig individ med eget ansvar för sitt lärande.                                                                                                  Ytterligare forskning på hur lärande miljöer kan främja utbildning och utveckling på fotbollsplanen rekommenderas, dels för att kunna utveckla tränaren pedagogiskt men även för att kunna utveckla Svenska Fotbollsförbundets utbildningsmaterial.

Bakgrund: Sverige blir alltmer mångkulturellt, vilket präglar hälso- och sjukvården idag. Sjuksköterskans profession handlar om att ge en god omvårdnad till alla och sjuksköterskan förväntas inneha en allt större kulturkompetens. Trots detta visar studier på att det finns brister i kommunikation och bemötande i den transkulturella omvårdnaden. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av den transkulturella vårdrelationen. Metod: En litteraturstudie där materialet från tio kvalitativa studier användes.

Våld mot kvinnor är ett vanligt problem där minst 20 procent av världens alla kvinnor är drabbade. De kvinnor som lever i ett våldsutsatt förhållande har sämre hälsa och söker vård oftare än den övriga kvinnliga befolkningen. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors föreställningar om att stödja våldsutsatta kvinnor. Data samlades in via åtta semistrukturerade intervjuer med distriktssköterskor som analyserades med tematisk kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att distriktssköterskorna upplevde svårigheter med att få kvinnan att berätta och att våga ställa frågan om våld.

Det finns mycket forskning riktad mot större företags investeringsprocesser, men samtidigt en stor brist på forskning som är riktad mot investeringsprocesserna i små företag samt vilka aktörer och faktorer som påverkar dessa processer. Syftet med undersökningen är därför att ge en inblick i hur investeringsprocesser i små företag kan se ut samt identifiera vilka aktörer och faktorer som kan påverka dessa processer. För att undersöka detta har fallstudier på fyra små företag inom Norrbottens träindustri genomförts, Siverts Snickerifabrik, Spikab, Finsnickeri och Wiklunds Ledstångssnickeri. Datainsamlingen skedde genom besöksintervjuer. Slutsatserna som drogs var att små företags identifierade följande steg i en investeringsprocess: identifiera behov, finansiering, identifiera alternativ, utvärdera alternativ, beslut, utbildning och uppföljning.

Bakgrund: Antalet äldre i Sverige ökar. Det finns en tendens i dagens samhälle att generalisera och betrakta äldre människor som en homogen grupp istället för som individer. Detta kan i sin tur leda till negativa attityder mot äldre. Ett samlingsnamn för de negativa attityderna är begreppet ålderism som inkluderar det faktum att äldre människor kan komma att behandlas utan respekt på grund av sin ålder. Syfte: Syftet är att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskestudenters och nyexaminerade sjuksköterskors attityder till äldre patienter och till att arbeta med dem. Metod: En litteraturstudie har utförts där tolv artiklar från tio olika länder har granskats. Resultat: Sjuksköterskestudenters och nyexaminerade sjuksköterskors attityder till äldre påverkas av: genus, ålder, utbildning, stöd under klinisk träning, tidigare erfarenhet och intresse av att arbeta med äldre. Konklusion: Ålderdom, fysiologiskt och patologiskt, kan behöva utvecklas och attityder till äldre behöver diskuteras under sjuksköterskeutbildningen i ett försök att belysa, förändra alternativt förbättra attityder mot äldre. Studenternas attityder kan förslagsvis följas upp med en studie i början samt i slutet av sjuksköterskeutbildningen..

Syftet med denna studie var att genom analys av tillgänglig litteratur inom området advocacy in nursing klarlägga innebörden av begreppet advocacy sett från sjukvårdens synpunkt, vem/vilka som skall ha funktionen som advocate i sjukvården, hur advocacy i praktiken bäst skall beskrivas inom sjukvården samt hur den som skall ha rollen som advocate bäst skall utbildas och föreberedas för sin uppgift. Som metod användes studium och analys av en selektion av tillgänglig litteratur inom området med speciell inriktning mot den egentliga innebörden av begreppet advocacy, argument för och emot sjuksköterskans funktion i rollen som advocate, hur advocacy bäst skall integreras och tillämpas i vårdprocessen och hur den som har rollen som advocate bäst skall förberedas för den. Resultat av litteraturstudien visade brist på enhetlig definition av begreppet advocacy, vilket skapar svårigheter att analysera och jämföra erfarenheter inom området. Även om motargument beskrevs, talade all erfarenhet inom området i denna studie för att sjuksköterskan är den mest lämpade att ha denna roll. Risken för att sjuksköterskan vid fullgörande av denna uppgift hamnar i en konfliktsituation mot övrig vårdpersonal betonades genomgående i denna litteratur, illustrerande betydelsen av att advocacy utförs som ett teamarbete med stöd och medverkan av all personal även om sjuksköterskan har huvudrollen.

RIB är ett verktyg som kan användas vidverksamhet med riskhantering, förebyggande av olyckor, utbildning, för tillsyn, planering och vid genomförande av räddningstjänstinsatser. Meningen är att RIB ska kunna användas av personer som endast har en grundläggande datorvana utan att dessa ska behöva genomgå en omfattande utbildning i hur programmet fungerar.Syftet med examensarbetet har varit att identifiera brister i gränssnitt och struktur i RIB utan inblandning av Räddningsverkets egna värderingar och förutfattade meningar.Arbetet inleddes med teoriinhämtning varefter empiriska studier följde i form av genomgång av en marknadsanalys, intervjuer med användare samt observation av användare. Under arbetets gång utformades också en utvärderingsmodell för användartest, denna låg till grund för ett utfört användbarhetstest.Arbetet har resulterat i en diskussion dör förändringar i RIB föreslås. Del föreslås förändringar i den övergripande strukturen för att göra RIB mer konsekvent i dess utformning och därigenom göra det lättare för användaren att överblicka programmet. Dels föreslås förändringar i de olika delar som RIB består av som är tänkta att göra det enklare för användaren att överblicka all information i en akut situation..

Syftet med denna studie är att undersöka olika grundskolors resursfördelning till de praktiskt-estetiska ämnena i förhållande till NO-ämnena, samt diskutera vilka kunskapsvärderingar detta återspeglar. Studien jämför förutsättningar kopplade till ramfaktorerna ekonomi, tid, lokaler och utbildning/behörighet hos lärare mellan praktiskt-estetiska ämnen och NO-ämnen. Frågeställningarna som använts för att studera detta är följande: Vilka skillnader finns mellan praktiskt-estetiska ämnens och naturorienterade ämnens villkor vad gäller ramfaktorerna: ekonomi, tid, lokaler samt lärares utbildning och behörighet? samt Vilka kunskapsvärderingar återspeglas i ramfaktorerna ekonomi, tid, lokaler, och lärares utbildning och behörighet? Ambitionen har varit att identifiera eventuella skillnader mellan ämnesgrupperna inom ovan nämnda ramfaktorer för att kunna diskutera kunskapshierarki mellan de studerade ämnesgrupperna. I undersökningen har en enkätstudie med kvalitativa och kvantitativa frågor samt en kvalitativ intervjustudie genomförts.

Vi har jämfört elevers resultat på matematiska problem på en traditionell skola och en montessoriskola. Vi har även jämfört flickornas resultat med pojkarnas..