Sökresultat:
6740 Uppsatser om Yrkesförberedande utbildning - Sida 36 av 450
Responsgrupper i den pedagogiska praktiken : lÀrares instÀllning till responsgrupper i skrivundervisningen
Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka och analysera lÀrares uppfattning av responsgrupper i skrivundervisningen i svenskÀmnet pÄ gymnasiet. Metoden för undersökningen Àr kvalitativ och bestÄr av intervjuer. Resultatet visar att alla lÀrare har haft kontakt med arbetssÀttet i sin utbildning. Uppfattningarna av responsgrupper skiljer sig emellertid Ät mellan lÀrare. Det framgÄr att responsgrupper Àr ett etablerat arbetssÀtt för hÀlften av lÀrarna i studien.
Kvinnors upplevelse av att i yrkesverksam Älder leva med diabetes
Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva metoder som kan förbÀttra kommunikationen mellan sjuksköterskor och lÀkare för en sÀkrare vÄrd. Syftet var Àven att beskriva kvalitén pÄ de granskade artiklarna utifrÄn metodologiska aspekter gÀllande undersökningsgrupp och datainsamlingsmetod. Metod: En deskriptiv litteraturstudie baserad pÄ 15 vetenskapliga artiklar. Data samlades in ifrÄn databaserna PubMed och Cinahl samt via manuell sökning. Artiklarna granskades samt analyserades och resultatet presenterades utifrÄn tre teman.
Sjuksköterskestudenters upplevelser av handledning under verksamhetsförlagd utbildning VFU : en empirisk undersökning
Background: The education for becoming a registered nurse in Sweden includes compulsory time for clinical practice. The clinical education means an essential part in the students? personal development. According to regulation for nurses, a registered nurse has the responsibility to supervise nurse students during their clinical placement.Aim:. The aim of the examination was to describe nurse studentsÂŽ experiences of supervision during clinical education.Method: The study was an empirical examination based on interviews with seven nurse students.Results: The result showed that nurse students wanted to be seen and treated as colleagues, but not used as labour.
Scenens Kunskap - Kunskapens Scen
KonstnÀren sitter vid sitt stafli, noggrant, tÄlmodigt, granskar han Motivet. Ett Àgg. PÄ den uppspÀnda duken mÄlar han i klarsyn en ryttlande fÄgel..
Serious games med rökdykningssimulering
Utbildning och trÀning av rökdykning inom rÀddningtjÀnsten Àr idag bÄde dyrt ochtidskrÀvande. Vid praktisk trÀning mÄste rÀddningstjÀnsten bege sig ut till befintligaövningsomrÄden och ta med sig en stor mÀngd utrustning: luftpaket, skyddsklÀder, radio etc. Detta gör det till ett omfattande och kostsamt moment. Detta öppnar tankebanor för alternativ och komplement till befintlig utbildning och trÀning.Serious games finns idag i mÄnga former och Àr ett utbildnings och rekryteringsredskap som bygger pÄ datorstödd inlÀrning. Med detta menas att ett Serious game Àr ett spel som har som huvudsyfte att lÀra ut och om möjlighet vara underhÄllande under tiden.
Faktorer som pÄverkar egenvÄrd hos patienter med typ 2 diabetes : - En litteraturöversikt
Bakgrund: I Sverige lever omkring 310 250 personer med typ 2 diabetes. EgenvÄrd omfattar olika aktiviteter som en person mÄste utöva dagligen för att ha kontroll över sjukdomen. OmvÄrdnad vid diabetesvÄrd baseras rÄd, utbildning och stöd. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att utifrÄn ett patientperspektiv beskriva faktorer som pÄverkar egenvÄrd hos patienter med typ 2 diabetes. Metod: Litteratursökningarna utfördes i databaserna Cinahl och Pubmed.
IKT i skolan : En intervjustudie av attityder, utbildning och förutsÀttningar gÀllande IKT i grundskolans tidigare Är.
Denna studie handlar om vad pedagoger har för attityd, utbildning och förutsÀttningar gÀllande informations- och kommunikationsteknik (hÀdanefter benÀmnt IKT) i grundskolans tidigare Är.   Nedan frÄgestÀllningar har anvÀnds för att ge lÀsaren en bra grund till Àmnet och senare i texten komma fram till en slutsats Vad finns det för förutsÀttningar pÄ de tillfrÄgade pedagogernas skolor för att kunna undervisa med hjÀlp av IKT?Vad för relevant utbildning har de tillfrÄgade pedagogerna som undervisar med hjÀlp av IKT?Hur arbetar de tillfrÄgade pedagogerna med IKT?Vad har de tillfrÄgade pedagogerna i grundskolans tidigare Är för attityd till IKT?    I den hÀr studien anvÀndes intervju som metod. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa respondentintervjuer. Fem pedagoger i grundskolans tidigare Är intervjuades, med tidigare Är menas frÄn förskoleklass till Ärskurs 6. Utvalda delar frÄn intervjuerna Àr transkriberade. I analysen presenteras teman utifrÄn den kartlÀggning som gjorts av intervjuerna, med hÀnsyn till frÄgestÀllningarna i denna empiri.
"I am my own Che Guevara. I do my own revolution." ("Jag Àr min egen Che Guevara. Jag gör min egen revolution") Ett identitetsskapande arbete för tvÄ avgÄngselever med KME som huvudÀmne vid LÀrarutbildningen, Malmö högskola.
Det finns, och kommer att finnas, olika sÀtt att arbeta som KME-lÀrare beroende pÄ vem man Àr, vilka intressen man har, vad man vill, vilket sammanhang man söker sig till eller hamnar i. Varje blivande KME-lÀrare behöver bena upp vad kunskapsomrÄdet KME kan betyda i den pedagogiska verksamheten och ett examensarbete ger utrymme för en sÄdan fördjupad undersökning. Vad finns det för innehÄll i begreppen kultur, medier, estetik? (www.mah.se, c)
HuvudÀmnet Kultur, Medier, Estetiska uttrycksformer Àr en ny inriktning pÄ LÀrarutbildningen, Malmö högskola, och vi Àr tvÄ studenter som avslutar vÄr sista termin pÄ denna utbildning. För att fÄ en större förstÄelse för vad begreppen kultur, medier, estetiska uttrycksformer kan innefatta, och Àven frihet, individ/ kollektiv och identitet, har vi valt att fokusera vÄrt examensarbete pÄ dessa begrepp.
Undersköterskans kompetens som handledare för elever frÄn omvÄrdnadsprogrammet : En studie ur fyra perspektiv
Elever frÄn omvÄrdnadsprogrammet har delar av sin utbildning förlagd i klinisk verksamhet. Undersköterskor ute i verksamheten Àr Älagda att handleda dessa elever. För att göra detta stÀlls det krav pÄ att hon/han Àr kompetent för uppdraget. Idag finns ett litet dokumenterat underlag för vad det innebÀr att vara undersköterska och kompetent handledare.Denna studies syfte var att belysa synen pÄ undersköterskans kompetens som handledare utifrÄn fyra perspektiv.Det Àr en kvalitativ studie. Data samlades in frÄn fyra informanter/respondenter frÄn varje grupp, lÀrare, chef, undersköterska och elev, totalt 16 intervjuer.
Sjuksköterskestudenters upplevelser av bemötande frÄn handledare och personalgrupp pÄ verksamhetsförlagd utbildning : En intervjustudie med sjuksköterskestudenter i termin tvÄ
Bakgrund: Sjuksköterskestudenter kan kÀnna sig sÄrbara i början av sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) och kan pÄverkas bÄde positivt och negativt av bemötandet frÄn bÄde handledare och övrig personalgrupp.Syfte: Att undersöka sjuksköterskestudenters upplevelser av bemötande frÄn handledare och övrig personalgrupp och hur detta pÄverkar förmÄgan att utföra omvÄrdnad, samt studenternas upplevelse av studentrollen.Metod: Kvalitativ forskningsdesign med fem semistrukturerade intervjuer.Resultat: Resultatet delades in i tre huvudkategorier: Bemötande frÄn handledare; Bemötande frÄn övrig personalgrupp och Studentroll. Ett bra bemötande karaktÀriserades av vÀnlighet, involvering i arbetet och förmedlande av trygghet. Ett dÄligt bemötande kunde bestÄ av försummelse, att kÀnna sig i vÀgen och dÄlig struktur. Studenterna hade haft skiftande roller under VFU och samtliga hade positiva aspekter. Studenterna upplevde att de hade utvecklats i sin förmÄga att utföra omvÄrdnad.Slutsats: Studien pÄvisar att det Àr viktigt för studenter hur de blir bemötta pÄ sin VFU, och vilken roll de fÄr pÄ arbetsplatsen.
Slöjdens hÄrda och mjuka material alltmer sammansmÀlta : Samarbete inom slöjdens olika material, kan det utveckla Àmnet?
Syftet med studien var att undersöka om slöjdlÀrarnas olika utbildningar spelar roll för samarbetet inom slöjdens mjuka och hÄrda material och hur ett sÄdant arbetsÀtt kan se ut. Undersökningen har Àven försökt fÄ svar pÄ om eleverna blir mer motiverade av ett arbetsÀtt dÀr materialen blandas. Dessutom har arbetet handlat om att ta reda pÄ om det finns ytterligare faktorer som spelar roll för samarbetet inom Àmnet slöjd. Genom studier av tidigare kursplaner för Àmnet i skolan och för slöjdlÀrarutbildningar har jag fÄtt en historisk tillbaka blick för vad som ingÄtt i bÄde slöjdlÀrarutbildningar och i undervisning för eleverna i skolan. I mitt sökande efter svar har 8 slöjdlÀrare intervjuats som lÀst mot bÄde tidigare och nuvarande lÀroplan för grundskolan och som har examen frÄn utbildning med behörighet i ett eller bÄda materialen.
TvÄpartssamverkan i Uppsala lÀn framgÄng och fall för sjukskrivna arbetslösa
Denna uppsats Àr resultatet av ett samarbete med FörsÀkringskassan i Uppsala lÀn. FörsÀkringskassan och LÀnsarbetsnÀmnden tillhandahÄller arbetslivsinriktad rehabilitering för sjukskrivna arbetslösa i lÀnet. Samarbetet kallas tvÄpartssamverkan och syftar till att individerna inom ett Är ska kunna fÄ ett arbete eller pÄbörja en utbildning. I vilka faktorer som leder till framgÄng respektive utgör fallgropar i tvÄpartssamverkan. Sannolikhetsmodeller skattas med individdata för deltagarna i denna samverkan.
LNG trÀningsmanual för M/T Bit Viking
Denna uppsats Àr gjord pÄ uppdrag av Tarbit Shipping som Är 2011 konverterade sin tankbÄt M/T Bit Viking frÄn konventionell drift pÄ tjockolja till LNG (Liquefied Natural Gas).Uppdraget som gavs var att upprÀtta en trÀnings manual till fartyget dÄ det Àr ett krav frÄn IMO (International Maritime Organization). Manualen skrevs i 3 st huvuddelar Kategori A, B och C. Kategori A Àr till för att manskap ombord ska fÄ en kÀnnedom om gasen och sÀkerhet runt den, Kategori B Àr skriven till dÀcksbefÀl dÀr det krÀvs en större kÀnnedom om gasen och Kategori C Àr till för maskinbefÀl. Manualen finns nu ombord pÄ fartyget och pÄ rederi kontoret för utbildning av nypÄmönstrad personal och fortlöpande utbildning av ordinarie personal. Manualen Àr ett resultat pÄ tolkning av IMOŽs IGF kod (ANNEX11.
FörskollÀres syn pÄ naturvetenskap : - Har pedagogers kompetens inom de naturvetenskapliga Àmnena betydelse för barnens lÀrande inom dessa?
Syftet var att undersöka olika förskollÀrares syn pÄ naturvetenskap, samt om de ansÄg att deras kunskaper inom Àmnet hade nÄgon betydelse för barngruppens lÀrande/intresse för Àmnena. Genom personliga intervjuer och bearbetning av respondenternas svar framkom att det fanns en relativt stor osÀkerhet samt okunskap inför tex planering och utförande av naturvetenskapliga aktiviteter inom förskoleverksamheten. Samtliga respondenter, oavsett Älder, yrkeserfarenhet eller utbildning ansÄg att mer utbildning/kompetenshöjning inom naturvetenskap vore positivt och viktigt att fÄ tillgÄng till. För att kunna erbjuda barnen en bred grund att stÄ pÄ och forska utifrÄn stÀlls det idag allt högre krav pÄ att deras lÀrare faktiskt har adekvata kunskaper inom de olika ÀmnesomrÄdena. .
Attityd eller Utbildning?
Sammanfattning
Syftet med detta arbete Àr att undersöka skolgeografins innehÄll, pedagogers instÀllning till geografiÀmnet, samt vilka orsaker som ligger till grund för dessa antaganden. Vi har i studien utgÄtt frÄn litteratur kring Àmnets historia, nya och Àldre kurs- och lÀroplaner samt forskning kring Àmnet. I undersökningen har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod. Vi har intervjuat tio pedagoger frÄn sex olika skolor, och utgÄr frÄn en helt standardiserad och delvis strukturerad intervjuteknik. NÀr vi genomfört vÄra litterÀra studier samt vÄr undersökning, visade det sig att vÄra resultat stÀmde ganska vÀl överrens med tidigare forskning.