Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka förestÀllningar karaktÀrsÀmneslÀrare pÄ praktiska program har om den egna kompetensutvecklingen och hur dessa förestÀllninga kan variera. Undersökningen Àr inspirerad av den fenomenografiska ansatsen och bygger pÄ semi-strukturerade intervjuer med Ätta karaktÀrsÀmneslÀrare frÄn fyra olika gymnasieprogram pÄ samma gymnasieskola. UtifrÄn intervjuerna har en analys gjorts av intervjumaterialet vilket har resulterat i olika beskrivningskategorier dÀr tre huvudkategorier framstÄr som de mest centrala: utbildning, den strukturella upplÀggningen i program- och kursutbud samt praktiska meriteringar. Inom dessa tre huvudkategorier finns det ett flertal underkategorier dels utifrÄn de kompetensutvecklingsmöjligheter som Àr befintliga i dag och dels de som Àr önskvÀrda. Resultatet visar att intervjuade karaktÀrsÀmneslÀrarna vill se fler möjligheter till kompetensutveckling inom respektive huvudkategori t.ex.

För att undersöka eventuella skillnader mellan vilka matematiska kompetenser som prövas pÄ IB-programmet och svenska nationella program har en analys av matematikuppgifter frÄn de olika programmen genomförts. PÄ IB-programmet har uppgifter frÄn final exam i mathematical studiesstandard level gjorts och frÄn de svenska en analys av uppgifter frÄn nationella prov i matematik B och C. Analysen har genomförts med hjÀlp av kompetensramverk framtaget av Palm et al. (2004). Med hjÀlp av kompetensramverket har nyckelord och uppgiftstyper för de olika kompetenserna tagits fram för att kategorisera in uppgifter till en kompetens som Àr kÀrnan i uppgiften.

The aim of this Master thesis is to study how management, teachers and librarians at the university college Swedish school of sport and health sciences (GIH) view information literacy (IL) as a standard in higher education. I have used a sociocultural theoretical perspective, as the focus being on co-operation within the institutional context. The following questions are focused on: Of what importance are the control documents concerning IL as a standard in the educational program? How do the respondents view the value of, and the responsibility for, IL as a standard in the educational program? What are the conditions for co-operation at GIH to reach the standards of the higher education act? The methodology used is qualitative case study. Six qualitative interviews were carried out in order to describe the attitudes of the management, teachers and librarians related to this subject.

 AbstractThis is a bachelor?s thesis within the program society development on the collage MÀlardalenshögskola. The subject that will be handled is knowledge recycling, this intervenes very wellwith the program I am undergoing, and this is because Construction Company?s does ingeneral do the same mistakes over and over again. In the long run this will mean higher endprices for the end user.

I denna studie har jag undersökt om olika lÀroböcker för religionskunskap 1, som Àr avsedda för antingen studieförberedande program eller yrkesförberedande program ger alla elever samma möjligheter att nÄ upp till lÀroplanens kunskapskrav inom omrÄdet för etik och moral. Undersökningen genomfördes Àven för att lyfta fram anledningar till att författare ger ut olika typer av lÀroböcker för en gymnasiegemensam kurs dÀr Àmnesplan och kunskapsmÄl Àr samma. Studien presenterar tidigare forskning inom Àmnet genom att titta pÄ den senaste lÀroplanen Gy 11, syfte och kunskapsmÄl i Àmnesplanen för religionskunskap 1, tidigare forskning inom lÀromedel samt etik och moral inom religionskunskap. Studien bygger pÄ en kvalitativ komparativ innehÄllsanalys av fem utvalda lÀromedel samt en kompletterande kvantitativ studie. Resultatet visar att lÀroböckerna i stort innehÄller tillrÀckligt med information för att eleverna ska kunna nÄ mÄlen.

Den temporomandibulÀra leden (TMJ) Àr den led som vi anvÀnder mest i vÄr kropp. Vi anvÀnder den nÀr vi pratar, tuggar mat och nÀr vi svÀljer. TMJ Àr sammankopplad till nÀrliggande anatomiska strukturer sÄ som cranium, clavikula, atlanto-occipitala leden, samt cervikal och thorkal och pÄverkas av dÄlig postural hÄllning. RDC/TMD Àr den mest anvÀnda protokollet för att klinisk diagnostisera temporomandiblar dysfunktion. Dysfunktion i TMJ Àr fyra gÄnger vanligare bland kvinnor Àn mÀn.

BIM (Byggnadsinformationsmodellering) anvÀnds idag regelbundet inom byggsektorn. Det genererar bÀttre kostnadseffektivitet, samordningsprocessen blir effektivare och kvalitén ökar.BIM programmen som Àr bland de mest anvÀnda idag Àr Revit och Tekla, de Àr sÄ kallade byggnadsinformationsmodelleringsprogram.Syftet med arbetet Àr att skapa en bÀttre bild av vilket program som Àr bÀst utvecklat för just tillverkningsritningar.Den metoden som har anvÀnts under denna rapport Àr en fallstudie. Detta för att fÄ en bra bild av programmen och att jÀmförelsen av ritningsgenereringen har tillverkats frÄn samma grund.Jag har avgrÀnsat mig till att jÀmförelsen mellan framtagning av tillverkningsritningar. Vid framtagningen kommer jag bara att anvÀnda mig av grundutförandet av bÄda programmen.Den största skillnaden som framkommer Àr att Tekla Àr mycket lÀngre fram i tillverkningsritningsfunktionen Àn vad Revit Àr. Det krÀvs mindre manuella moment i Tekla Àn i Revit för att fÄ fram samma kvalitét pÄ ritningarna.

Detta examensarbete ingÄr i kursen Y0009B vid LuleÄ Tekniska Universitet, dÀr jag gjort en rapport med en övergripande jÀmförelse kring vÀgmodellering i Civil 3D 2015 och Novapoint 18.30 som idag Àr de tvÄ vanligaste vÀgprojekteringsprogrammen i branschen. JÀmförelsen har skett utifrÄn den erfarenhet jag skaffat mig under min studietid dÄ jag kommit i kontakt med de bÄda programmen. Genom att övergripande förklara hur vÀgmodellering gÄr till och visualisera med hjÀlp av bilder, Àr tanken att detta ska bidra till att skapa förstÄelse för den som lÀser rapporten. JÀmförelsen baserades pÄ programmens respektive funktioner och hjÀlpmedel, som sedan stÀlldes mot varandra och dÀr jag senare upptÀckte att programmen visade sig ha mÄnga likheter men Àven en del olikheter. UtifrÄn jÀmförelsen och den uppfattning jag skapat mig kring programmen anser jag att Civil 3D ligger steget före i utvecklingen p.g.a.

Det sÀgs att gymnasieskolan i Sverige Àr en skola för alla, dÀr elever oavsett vilket gymnasieprogram de lÀser förvÀntas nÄ upp till samma mÄl i sin utbildning, via de mÄlrelaterade betygssystemen. Samtliga elever som lÀser kursen Naturkunskap A följer sÄledes samma kursplan, med samma mÄl och betygskriterier. Trots detta finns en uppdelning av lÀromedel för kursen, som Àr anpassade och avsedda för de tvÄ olika huvudtyperna av gymnasieprogram som finns.I den hÀr uppsatsen görs en analys och jÀmförelse av tvÄ anpassade lÀromedel för kursen Naturkunskap A. LÀromedlen Àr anpassade pÄ sÄ sÀtt att de Àr avsedda för de tvÄ olika huvudtyperna av gymnasieprogram ? de studieförberedande och yrkesförberedande programmen.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera hur Vattenfall, E.ON och Fortum utformat sina incitamentsprogram, skillnaderna mellan dessa samt att utvÀrdera anvÀndbarheten och funktionen av sÄdana system. För insamling av information inom problemomrÄdet har teorier hÀmtats frÄn litteraturen samt empiriskt material frÄn företagsinterna dokument och de intervjuer som gjorts. Denna information vÀvs senare samman för att analyseras i uppsatsens slutsats.Vi har valt att fokusera pÄ de tre största aktörerna pÄ den svenska elmarknaden med anledning av att dessa tre anses mest jÀmförbara i storlek och tillsammans stÄr för majoriteten av Sveriges elproduktion. De teorier som vi lagt mest tyngd kring inom detta omrÄde Àr management litteratur. Denna har i sin tur emellanÄt blandats med organisationsteorier och litteratur som enbart fokuserar pÄ belöningar och incitamentsprogram.

HÀr Àr norr, hÀr Àr Stockholm simmande palats och ruckel.Tomas Tranströmer: Inomhuset Àr oÀndligt ur För levande och döda (1989)Skeppsbron i Stockholm Àr ett stadsrum i förÀndring. I och med att Slussens ombyggnad stÄr för dörren vÀntar en ny framtid platsen. Den Àger en stor potential men upplevs idag som bortglömd och sjÀllös. Trots sin historia som Sveriges frÀmsta hamn och marknadsplats Àr det fÄ som avsiktligen kommer hit.I mitt projekt har jag försökt att, med hjÀlp av Tranströmers poesi och tecknande av rummet, försökt finna platsens karaktÀr och sjÀl, samt utifrÄn vad jag funnit addera nya program och rumssamband till platsen. Förslaget Àr en sekvens som gradvis behÄller, skalar av och skippar befintliga tullhus.

Purpose: The purpose of this paper is to contribute with knowledge regarding the connection between the socialization process and the organizational commitment perceived by junior accountants. Based on Van Maanen and Schein's (1979) model, we intend to identify and describe how selected socialization strategies affect junior accountants? perceived affective, continuous and normative commitment during the initial five years in the firm.Research methodology: Semi-structured interview was chosen as the key approach for gathering essential data. Interviews were conducted at three major accounting firms with a total of eight interview participants. The study has a qualitative approach because of the ability to go in depth on the studied phenomenon.Conclusion: The socialization process consists of individual, informal, sequential, fixed, serial, and investiture strategies.

En kvalitativ studie som undersöker hur pedagoger verksamma i projektet"Komet i förskolan" arbetar med metoden och hur de upplever metodens förenlighet med den pedagogiska verksamheten.Resultatet pekar pÄ att pedagogernas upplevelse av metoden Àr genomgÄende positiv men med en viss tveksamhet kring anvÀndandet av belöningssystem..

FolkhÀlsovetenskapligt program.

Denna studie fokuserar det nya huvudÀmnet Kultur, medier och estetiska uttrycksformer(KME) vid lÀrarutbildningen i Malmö. Syftet med denna studie Àr att synliggöra olika möjligheter och hinder för studenternas konstruktion av sig sjÀlva som blivande KME ? lÀrare, dels i förhÄllande till verksamheterna i förskola, skola och fritidshem och deras rÄdande yrkes- och Àmnestraditioner och dels i förhÄllande till lÀrarutbildningens visioner med det nya huvudÀmnet KME.  Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: Vilka traditioner och synsÀtt pÄ lÀraryrket och skolan som kulturinstitution bÀr de studerande med sin in i huvudÀmnet KME? Vilken process vad gÀller lÀraridentiteten genomgÄr de studerande under utbildningstiden? I vad mÄn och pÄ vilket sÀtt förÀndras de studerandes syn pÄ att vara KME - lÀrare? Vilka faktorer har betydelse för hur de studerande konstruerar sig sjÀlva som lÀrare? Blir lÀrarutbildningens visioner med huvudÀmnet KME synliga i KME -studenternas konstruktion av sina lÀraridentiteter? Vilka hinder och möjligheter framtrÀder för de blivande pedagogerna i ett brett kulturpedagogiskt Àmne som inte har en sjÀlvklar Àmnestillhörighet i dagens skola?FrÄgestÀllningarna behandlas i tvÄ undersökningar: Intervjuer med nio KME ? studenter dÀr intervjusvaren har sorterats tematiskt, analyserats och tolkats samt analyser av tvÄ studentfoldrar - ett gruppvis framförhandlat diskussionsmaterial: Vad Àr KME? Undersökningarna har jÀmförts och tolkats utifrÄn studiens frÄgestÀllningar.Resultatet visar att Àmnestraditionerna dominerar men att Àven yrkestraditionerna har betydelse för hur studenterna konstruerar sig som KME ? lÀrare. Betydande Àr ocksÄ skolans vilja att bevara sina traditioner och dÀrmed syn pÄ lÀrandet. Det Àr utifrÄn dessa förestÀllningar och referensramar som studenterna försöker förstÄ och tolka det nya huvudÀmnet.Den avslutande diskussionen tar upp hur resultatet i undersökningen kan vara en del i det stÀndigt pÄgÄende konstruktionsarbetet av huvudÀmnet KME och vad KME kan komma att betyda för skolan som kulturinstitution..