Jobbcoaching är ett Yrke som ska ge service åt långtidssjukskrivna och långtidsarbetslösa som försöker att komma ut på arbetsmarknaden igen. Enligt vår uppfattning fungerar jobbcoachen som arbetsförmedlingens förlängda arm och ska ses som ett redskap, ett bollplank, en stöttepelare och ett instrument för lärande då kandidaten får ta del av denna tjänst. Dock innebär denna tjänst att kandidaten själv ska lära sig att ta egna beslut, våga ta nya vägar och leda processen mot ett nytt arbete. Syftet med studien är att få en inblick i hur jobbcoacherna i praktiken arbetar med emotionellt och praktiskt lärande och hur dessa två lärande förhåller sig till varandra i coachingprocessen. Detta syfte besvaras genom följande frågor: Ingår emotionellt- och praktiskt lärande i coachingprocessen, i så fall hur ser de ut i praktiken? Vilka rutiner arbetar man efter i praktiken som jobbcoach? Det är genom kvalitativa intervjuer med jobbcoacher på arbetsförmedlingen och bemanningsföretag som det empiriska materialet har samlats in.

Bakgrund: Som sjuksköterskestudent rustas man inför sitt kommande Yrke. En del av utbildningen handlar om att vidga sin världsbild genom att sätta sig in i fenomen som exempelvis lycka för att kunna förstå patientens livsvärld. Lycka visar sig trots sjukdom och lidande vara ett centralt fenomen i patientens värld. Om sjuksköterskestudenter har kunskaper om sin egen livsvärld och förstår upplevelsen om fenomenet lycka möjliggör detta att kunna sätta sig in i patientens livsvärld. Syfte: Att få en djupare förståelse för fenomenet lycka ur sjuksköterskestudenters perspektiv.

Bakgrund: Som sjuksköterskestudent rustas man inför sitt kommande Yrke. En del av utbildningen handlar om att vidga sin världsbild genom att sätta sig in i fenomen som exempelvis lycka för att kunna förstå patientens livsvärld. Lycka visar sig trots sjukdom och lidande vara ett centralt fenomen i patientens värld. Om sjuksköterskestudenter har kunskaper om sin egen livsvärld och förstår upplevelsen om fenomenet lycka möjliggör detta att kunna sätta sig in i patientens livsvärld. Syfte: Att få en djupare förståelse för fenomenet lycka ur sjuksköterskestudenters perspektiv.

Uppsatsen syftar till att undersöka likheter och skillnader kring anställdas förhållningssätt och upplevelser till deras arbete beroende på om deras Yrke anses ha hög status eller låg status. I den teoretiska referensramen belyser jag relevant teori till mitt forskningsområde. Den inleds med en redogörelse för Yrkesstatus och närliggande begrepp för att på en grundläggande nivå kunna förklara dess innebörd. På så sätt kan läsaren få en ökad förståelse kring forskningsområdet. Vidare presenteras tidigare forskningsresultat kring Yrkesstatus.

En studie har gjorts av fem bildredaktörer på läromedelsförlag. Genom att genomföra intervjuer som kretsar kring deras egen syn på sin Yrkeskunskap, förhållandet till andra pedagoger samt visuell läskunnighet, har utmärkande resonemang hos informanterna uppmärksammats och analyserats. Det resonemang de själva fört kring sin Yrkesuppgift har varit stommen i studien.   Studien visar att bildredaktörer är en Yrkesgrupp som tydligt betonar, först och främst, sin erfarenhet men även sin intuition som de viktigaste komponenterna när man väljer bilder till skolelever, då ingen specifik utbildning konstituerar professionen. Utifrån deras resonemang har framhållits synen på bland annat visuell läskunnighets betydelse i främst läromedlen men även utifrån skolans undervisningssammanhang. Att bildredaktörens Yrke, i likhet med lärarYrket, har en pedagogisk utgångspunkt ser bildredaktörerna som självklart men har inte enbart positiv inställning till hur samarbetet med lärare och läromedelsförfattare kan vara.

Syfte och frågeställningSyfte med vår studie är att ta reda på hur lärare upplever sin arbetsmiljö. Studien utgår ifrån följande frågeställningar:Hur upplever lärare sin arbetsmiljö? Hur påverkar arbetsmiljön lärarna i deras profession?Känner lärare en meningsfullhet med sitt Yrke?MetodKvalitativa intervjuer med sex olika lärare gemomfördes enskilt. Lärarna arbetade på olika skolor. Ämnena som lärarna undervisade i var: Idrott och hälsa, svenska, samhällsorienterade ämnen och naturorienterande ämnen.

Denna uppsats är en kvalitativ studie med syfte att finna förståelse för hur en blivande lärare med erfarenhet av att bli mobbade ser på sitt framtida arbete med att motverka mobbning. Den förklarar också hur mobbningen har påverkat den blivande läraren i relation till sitt framtida Yrke. Uppsatsen baseras på tre djupintervjuer. Uppsatsen har ett studentperspektiv där författarna vill veta hur lärarstudenter kommer hantera anti-mobbningsfrågor i relation till sina egna upplevelser som mobbade under sin egen skolgång. Intervjuerna har varit semistrukturerade där författarna ställt öppna frågor och fokuserat på vad undersökningspersonen själv valt vad hen vill berätta.

Bakgrund:Utifrån aspekten att det är en hård arbetsmarknad och uppfattningen om att behöva ha en utbildning som en väg in på arbetsmarknaden vill vi undersöka vilken inställning studenter har till sina studier.Syfte:Vårt syfte är att undersöka studenters inställning till studier samt undersöka om aspekter som extraarbete, utbildningsprogrammets storlek samt kontakten med studiekamrater, föreläsare och feedback från examinatorer kan påverka studenternas inställning.Metod:Utifrån en kvantitativ metod har vi genomfört en enkätundersökning.Resultat:Det som framkom i vår studie när vi analyserade studenterna i allmänhet var att de mest framträdande anledningarna till att studera var för att utöka sin kunskap, uppnå ett specifikt Yrke och för att förbättra sina möjligheter på arbetsmarknaden. Det som var minst framträdande var att man studerade för att träffa nya vänner samt att ett aktivt studentliv var viktigare än studierna. Resultatet påvisar också att de yngre studenterna var mer benägna att studera för att utöka sin kunskap. Dem yngre var dessutom mer benägna till att studera för att träffa nya vänner, de ansåg även i högre utsträckning än de äldre studenterna att ett aktivt studentliv var viktigare än studierna. Den största skillnaden i kön var att kvinnorna var mer benägna att studera för att uppnå ett specifikt Yrke än vad männen var..

This paper discusses how librarians are being represented infilm. Is it through stereotypes or with a more modern andrealistic approach? This is something that is examined byreviewing a number of movies based on various stereotypesas previous research has addressed. This work describes whystereotyping of occupational roles are a problem andtherefore examining how well research on the subject isconsistent with films from various years and genres..

Ett Yrke till sjöss innebär växelvisa borta/hemma perioder vilket innebär en speciell situation för sjöfararen när det gäller att förena Yrke och familjeliv. Detta avlösningssystem kan även antas få konsekvenser för den som lever tillsammans med en sjöfarare. Mot denna bakgrund var syftet med denna undersökning att belysa på vilket sätt avlösningssystemet kan påverka partners vardag och relationen till sjöfararen. Undersöknigen omfattar fem semistrukturerade intervjuer med fem kvinnor till svenska sjöfarare. En kvalitativ medtod användes eftersom jag ville förstå och beskriva respondenten personliga upplevelser och erfarenheter.

Flertalet studier visar att distriktssköterskor, med sin specialistsjuksköterskeutbildning, anser sig väl lämpade att arbeta hälsopreventivt. Trots detta prioriteras inte folkhälsoarbete inom primärvården utan vikten läggs på mer sjukdomsorienterade arbetsuppgifter.Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors uppfattning om sin Yrkesroll och om den skulle kunna utvecklas samt i så fall hur. Studien genomfördes med en deskriptiv och explorativ design, med semistrukturerade intervjuer. I resultatet framkom tre kategorier. Den första kategorin En stolt men frustrerad distriktssköterska visar att distriktssköterskorna anser att de har ett brett och självständigt Yrke men att de borde arbeta mer hälsopreventivt. Den andra kategorin Dagens organisation försvårar distriktssköterskans arbete beskriver att distriktssköterskorna anser att dagens ersättningssystem samt senare års omorganisationer har försvårat deras arbete.

Titel: Ishockeyagent som Yrke! - Har Du vad som krävs, enligt spelarna?Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka agenternas roll inom svensk ishockey idag.Problemformulering: Vad gör att spelarna skaffar agent eller väljer att inte göra det?Vilka kompetenser vill en svensk ishockeyspelare att en svensk ishockeyagent ska ha?Metod: Vårt tillvägagångssätt för denna studie lutar sig emot en kvalitativ forskningsmetoddär de primära källor utgjorts av intervjuer med 13 respondenter, som spelar ishockey på ennivå där agenter förekommer (divison 1 och uppåt i seriesystemen). Undersökningen har haften deduktiv ansats där vi först utgått från forskning och teori för att sedan samla in studiensempiri.Slutsatser: Agenten behöver flera olika kompetenser. Däribland förhandlingskunskap, rådgivning,lyhördhet och förmågan att fungera i sociala sammanhang. Studien påvisar blandannat att spelarna idag inte ser förhandling som den primära kompetensen hos en agent.

Titel: Ishockeyagent som Yrke! - Har Du vad som krävs, enligt spelarna?Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka agenternas roll inom svensk ishockey idag.Problemformulering: Vad gör att spelarna skaffar agent eller väljer att inte göra det?Vilka kompetenser vill en svensk ishockeyspelare att en svensk ishockeyagent ska ha?Metod: Vårt tillvägagångssätt för denna studie lutar sig emot en kvalitativ forskningsmetoddär de primära källor utgjorts av intervjuer med 13 respondenter, som spelar ishockey på ennivå där agenter förekommer (divison 1 och uppåt i seriesystemen). Undersökningen har haften deduktiv ansats där vi först utgått från forskning och teori för att sedan samla in studiensempiri.Slutsatser: Agenten behöver flera olika kompetenser. Däribland förhandlingskunskap, rådgivning,lyhördhet och förmågan att fungera i sociala sammanhang. Studien påvisar blandannat att spelarna idag inte ser förhandling som den primära kompetensen hos en agent.

Jeppsson, M (2008) Fyra personliga assistenters uppfattning av sina arbetsförhållanden- utbildning, stöd och en bra chef.C-uppsats, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Högskolan i Gävle. Personlig assistent är ett Yrke som funnits sedan 1994 och sedan dess har de personliga assistenterna blivit fler för varje år. Det är ett Yrke där personliga egenskaper bedöms viktigare än utbildning. Syftet med den här studien var att undersöka på vilket sätt lärandeprocesser uppfattas påverka personliga assistenters uppfattning om arbetsförhållandena. Undersökningen har inspirerats av en fenomenografisk ansats och intervjuer har använts för insamlandet av data. Intervjuerna har lyssnats på ett antal gånger och därefter transkriberats för att analyseras.

Det ställs idag större krav på studie- och Yrkesvägledarna och deras kunskaper då det sker stora förändringar i vår omvärld, arbetsmarknad och utbildningsväsende. Vi vill med denna studie klargöra vilka kunskaper inhämtade från studie- och Yrkesvägledarprogrammet, Yrkesverksamma studie- och Yrkesvägledare använder sig av i sitt Yrke inom grund- och gymnasieskola. Vårt syfte är också att undersöka vad som möjliggör och begränsar användandet av dessa kunskaper. Vi kopplar följande frågor till vårt syfte; Vilka kunskaper från studie- och Yrkesvägledarprogrammet använder vägledare sig framförallt av i Yrkeslivet på grundskola och gymnasieskola? Vilka faktorer begränsar och möjliggör användandet av kunskaper som studie- och Yrkesvägledare besitter? Anser sig studie- och Yrkesvägledare sakna någon kunskap, som borde ingått i deras utbildning, i så fall vilken? De begrepp och teorier vi använt är Bourdieus Habitusteori, Social Cognitive Career Theory samt begreppen organisationskultur och Yrkesroll.