The purpose of this qualitative study was to examine male social workers experiences of working in a female dominated work. The aim with this study was to find out how men perceive working with mostly women and how this effects their construction of masculinity. The theories that have been used in this study are a social constructive perspective on gender, Chodorows (1995) Theory of Socialization and Connells (2008) Theory of Masculinities. The method used in this study is qualitative interviews based on the experiences of five male social workers in Sweden.The interviews have been recorded and retailed in text in its full version, to enable analysis out of the above mentioned theories and earlier studies. The result of the study shows that the men in this study experience mostly benefits from working with women and they feel appreciated as being men.

SammanfattningDetta arbete handlar om hur den första undervisningen av läs- och skrivinlärning kan bedrivas. Utgångspunkter för undersökningen var att jag anser att det är av stor vikt att lära sig läsa och skriva i dagens samhälle och det är ett högt prioriterat mål i läroplanen. Eftersom jag i mitt Yrke ska arbeta med läs- och skrivinlärning tänkte jag att jag behövde mer kunskap om hur den egentligen går till. Jag ville också veta hur man kan bedriva undervisning på ett sätt som gynnar alla elever, eftersom alla lär på olika sätt. Jag har undersökt hur pedagoger som arbetar med elever i förskoleklass och klass 1 kan bedriva sin undervisning i ämnet.Min problemprecisering lyder:Hur kan man utforma läs- och skrivundervisningen i förskoleklass och klass 1?Detta område har i arbetet diskuterats utifrån olika litteraturstudier.

Mitt primära syfte är att få veta vad som hänt med studenterna som studerat sociologi i Kristianstad. Mina teoretiska utgångspunkter är att förklara vad kunskap i sociologi innebär. Målet med studien är att ta reda på om studenterna fått arbete inom området, efter avslutade studier i sociologi. Empiriska utgångspunkten är att försöka belysa problemet utifrån dagens arbetsmarknad och Högskola. Först gjordes en litteraturgenomgång, där söktes information angående sociologernas åsikter beträffande sociologin i samhället.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur blivande gymnasielärare i samhällskunskap ser på sitt kommande uppdrag som lärare. Syftet är vidare att titta på vad styrdokumenten säger om lärarens uppdrag. Undersökningen bygger på fyra intervjuer som genomförts genom kvalitativa intervjuer och analyserats med tematisk analys. Undersökningen bygger också på en analys av läroplan och kursplan för samhällskunskap. Den tidigare forskningen visar att lärarens uppdrag har förändrats de senaste 20-30 åren till att innefatta alltfler uppgifter. Lärarens uppdrag i dagens skola fokuserar särskilt på sociala uppdrag vilket innebär nya och stora krav på lärarna.

Vägtransportsektorn står för en betydande del av de totala utsläppen av miljöfarliga ämnen. Av koldioxidutsläppen är andelen cirka 30 procent. Fordonstillverkningen utvecklas för varje år med förbättrade motorer som släpper ut mindre andel avgaser. Men antalet transporter på vägarna ökar. Det finns därför ett behov av att utbilda chaufförer till att köra mer miljövänligt, inte låta motorerna gå på tomgång mm.

Alla elever har rätt till en individanpassad undervisning enligt de styrdokument som råder just nu. LärarYrket är ett komplext Yrke som bland annat innefattar att lärare måste ha kunskap om många olika metoder, teorier och strategier för att ett positivt lärande ska kunna ske för alla elever i grundskolan. Syftet med den föreliggande studien är att studera om en metod som ofta används inom specialpedagogiken, kan användas i grundskolan inom läs-och skrivutveckling som en alternativ metod i undervisningen. Metoden heter Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation, vilket förkortas som TAKK. Bakgrunden i studien tar upp vad lärare måste arbeta med utifrån styrdokumenten, en förförståelse för hur barn och elever utvecklar lärande utifrån sociokulturella perspektiv samt alternativa strategier för att utveckla språkkunskaper.

Hur arbetar egentligen de lärare som utbildats vid Göteborgsutbildningen där slöjd lärs ut som ett sammanhållet ämne? Det var den stora frågan inför detta arbete. En fråga som funnits hos många av de studenter som gått slöjdutbildningen. Inom området finns det väldigt lite dokumenterat vilket manade mig till att undersöka saken. Detta arbete syftar till att belysa hur de lärare som utbildats vid den så kallade Göteborgsutbildningen jobbar med ämnet slöjd som ett sammanhållet ämne.Genom att ta avstamp i Hasselskogs (2000) studie En slöjdlärare växer fram har huvudsakligen tre intervjuer genomförts där verksamma lärare intervjuats.

En revisor måste inom sitt Yrke uppfylla flera olika funktioner. I revisionsprocessen ingår flera moment där det kan tänkas att olika egenskaper behövs, på samma sätt som det är bevisat att män och kvinnor har olika egenskaper. Vårt syfte med denna uppsats är därmed att undersöka om könens komparativa egenskaper är olika betydelsefulla i revisionsprocessens olika moment. För att realisera vårt syfte kategoriserade vi, efter en litteraturgenomgång, egenskaper efter kön. För att styrka kategoriseringen utfördes en referensundersökning bland vänner och bekanta.

The aim of the study was to look at a particular work group of housing supporters, whomhave implemented two special working methods in their work. The methods have been implemented by two of the housing supporters that also have special education in the methodsSOC (Sense of Coherence) and solution focused brief therapy. The study is based on anethnographic observation and analysis of documents that are used in the implementation. To analyse the information that was given at the observation and in the document I´ve used a theory which illustrates the significance of developing professions so their knowledge become legitimate. I´ve also used a theory that illustrates the importance of implementation and how it´s done at its best.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka en grupp unga vuxnamänniskors förhållningssätt till dagens ökade valfrihet och väljande. Det empiriska materialet består av intervjuer med ungdomar i åldern 20-24 år och har analyserats mot bakgrund av resonemang om individualisering, valfrihet och väljande förda av A.Giddens, Z.Bauman, U.Beck och B.Schwartz. Gällandehantering av valmöjligheter utgår arbetet ifrån teorier om kognitiva dissonans, ontologisk trygghet samt lokus av kontroll. Även tidigare forskning om ungdomars förhållningssätt till valmöjligheter behandlas. Studiens huvudresultat visar att ungdomarna bl.a.

In this degree project I have tried to analyse thoughts about what?s important in the future work among students that are leaving the Land and animal husbandry programme. I have also asked employer to understand to what degree they knew about the coming employees thoughts about the future. The method was a questionnaire which was sent to 14 schools of Land and animal husbandry. The questionnaire was answered by students in their last schoolterm. I got 167 answers from students. 11 employer also were asked about their ideas conserning the students thoughts about their coming work. The questions where about wages, working environement, responsibility and further education. The questions were multiple choise.

Mitt primära syfte är att få veta vad som hänt med studenterna som studerat sociologi i Kristianstad. Mina teoretiska utgångspunkter är att förklara vad kunskap i sociologi innebär. Målet med studien är att ta reda på om studenterna fått arbete inom området, efter avslutade studier i sociologi. Empiriska utgångspunkten är att försöka belysa problemet utifrån dagens arbetsmarknad och Högskola. Först gjordes en litteraturgenomgång, där söktes information angående sociologernas åsikter beträffande sociologin i samhället.

Denna studie syftar till att belysa undervisningsmoment utöver musikalisk och sångteknisk träning som i Yrkesförberedande sångundervisning förbereder sångeleven för Yrkeslivet som professionell sångare. Detta för att främja arbetstrivseln hos professionella sångare. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i hermeneutiken och socialpsykologin och har utförts med kvalitativ intervju som metod. Fyra professionella sångare har använts som informanter.I bakgrundsavsnittet presenteras litteratur och tidigare studier kring musikerns Yrkessituation, arbetstrivsel, Yrkesförberedande sångutbildningar, pedagogens möjlighet till påverkan på musikstudenten och för musikern vanliga Yrkesrelaterade hälsonedsättningar.Studiens resultat stödjer tidigare forskning då flera teman är överensstämmande. Denna studies resultat är dock specificerat till sångarens livsvärld till skillnad mot den tidigare forskningen som mer generellt beskriver musikerns Yrkessituation.

Bakgrunden till denna uppsats är ett eget intresse för vilka normer och outtalade regler som styr och ligger till grund för vår identitetsutveckling och våra relationer. I mitt blivande Yrke som förskollärare kommer jag att möta och bemöta ett stort antal barn och min förhoppning är att jag kommer göra det utan att reproducera normerande och stereotypiserande kategorier på barnen. Syftet med arbetet är att, genom en bildsemiotisk analys, belysa kulturella normer och värderingar som bilder i barnböcker frammanar. Samt undersöka om det går att utläsa någon skillnad mellan litteratur vald av en förskola som uttalat arbetar utifrån en normkritisk pedagogik och mellan barnlitteratur som används av förskolor utan uttalad normkritisk ambition. För att genomföra detta har jag valt ut fyra stycken böcker, två som representerar den normkritiska litteraturen och två som representerar litteratur vald av förskolor utan normkritisk ambition.

Övergången till arbetslivet kan vara komplex och besvärlig för individer med intellektuell funktionsnedsättning som lämnar gymnasiesärskolan. För att underlätta övergången har gymnasiesärskolan ett ansvar att förbereda eleven inför etableringen på arbetsmarknaden, vilket främst sker genom praktik. Syftet med detta examensarbete är att analysera och beskriva betydelsen av praktik utifrån ett elevperspektiv. Studien bygger på intervjuer med nio elever från olika gymnasiesärskolor i södra Sverige. Empirin har analyserats utifrån teorin Känsla av sammanhang (KASAM), begreppet handlingshorisont, samt Frank Parsons vägledningsmodell som förklarar vad som behövs för att göra välgrundade studie- och Yrkesval.