De offentliga rummen utgör en viktig del av våra städer - det är där vi förflyttar oss, möts och integrerar med andra människor. Men de offentliga rummens grundläggande funktion som öppna och demokratiska platser hotas idag av förändringar i tillgänglighet och funktion. Dagens kommersialisering och privatisering gör att de offentliga ytorna krymper både fysiskt och mentalt. Privatiseringen tar offentlig mark i anspråk och hindrar människor från att vara medskapare av staden då rummen inte längre är öppna, samtidigt som kommersialiseringen skapar en stark dominans över innerstadens rum vilket försvårar platsskapande och omprövningar av platsers identitet. Innerstadens offentliga rum får en allt mer ensidig funktion som plats för handel, restaurangbesök och kulturupplevelser.

Det här kandidatarbetet behandlar hur en typisk förortsmiljö, Rotebro centrum i Sollentuna kommun, med hjälp av rådande blandstadsidéer kan utvecklas till att bli en miljö som präglas av blandade och integrerade funktioner. Med utgångspunkt i kommunens översiktsplan tas ett gestaltningsförslag fram med hjälp av rådande teori. Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva blandstad som ett planeringsbegrepp och se hur Rotebro centrum kan förtätas och utvecklas med en blandstadskaraktär för att upplevas trivsamt, tryggt och levande. Hur skapas en tydligare urban karaktär och vilka funktioner kan inkluderas. Genom aktivitetsobservationer, intervjuer och platsanalyser identifieras nuvarande problem och möjligheter.

Sweden has today the highest moose (Alces alces) population in the world. The population has been very high since the late seventies and in the beginning of the eighties there was a big ?moose explosion?. The main food source for moose during the winter is young pine (Pinus sylvestris) and birch (Betula spp.). The high moose population has therefore lead to high damage on pine forests over big areas.

Syftet med arbetet är att studera UPA (urban and peri-urban agriculture), samt relaterade strategier för en alternativ livsmedelsproduktion. Arbetet strävar efter att samla kunskaper och koppla samman frågor kring dagens livsmedelssystem, hur våra städer är uppbyggda, och den alltjämt högaktuella klimatfrågan. Arbetet omfattar diskussioner kring stadsbyggande, transporter och mobilitet, avfallshantering, och en mer lokaliserad livsmedelsproduktion. Målet är att skapa ett kunskapsunderlag för framtida integrerad stadsplanering och gestaltning. De förslag och lösningar som förs fram är tänkta att passa i en svensk kontext. Planering och stadsbyggnad berörs på många sätt av beroendet av fossil energi.

Att planera för att uppnå täthet är ett rådande ideal inom svensk fysisk planering. Idealet är inte nytt, och ofta hämtas inspiration och idéer från 1800-talsstaden som får fungera som förebild till den täta stad som planeras idag. Men täthet har inte alltid varit önskvärt, tvärtom. Under en stor del av 1900-talet pågick en utspridning av bebyggelsen som har satt tydliga spår i den bebyggelsestruktur vi har idag. Under 70-talet började denna utspridning alltmer att ifrågasättas och en återgång till ett planeringsideal med en tätare struktur gjorde sig återigen gällande.

Vattendrag och stränder graderades under 1700-1800-talet mycket lågt (impediment) då marken inte var odlingsbar. Samma mark är idag eftertraktad av människor för fritids- eller permanentboende i en lugn miljö. Problem kan idag uppstå vid gränssättningen av strandfastigheter som nybildas. Problemen är vanligen kopplade till var gränserna verkligen är belägna och var fastighetsägarna anser att gränserna borde vara belägna. För att bestämma var gränserna går måste lantmätaren gå tillbaka till ursprungshandlingarna för stamfastigheten och utföra en grundlig arkivforskning.Syftet är att undersöka hur gränssättningen utförs idag.

Lönsamheten i det svenska lantbruket har försämrats under de senaste åren. Den svenska nötköttsproduktionen uppvisar samma trend med en fallande lönsamhet och även färreproducenter. Ökade priser på mark och en stark konkurrens från utlandet är bidragande faktorer till de problem som branschen uppvisar. Svensk nötköttsproduktion är i dagens läge en kapitalintensiv bransch som kräver mycket kapital i exempelvis djur och byggnader. Med den försämrade lönsamheten som bakgrund är det aktuellt att finna vägar för att identifiera och minska kostnaderna för de svenska nötköttsproducenterna.Denna studie kommer att rikta in sig på avskrivningarnas del av kapitalkostnaderna i svensk nötköttsproduktion och fokus kommer att ligga på byggnader.

Detta arbete analyserar och exemplifierar initiativ för att skapa hållbara kollektiva odlingar på landsbygd. Arbetet undersöker hållbarhetsbegreppet och fördjupar sig i frågan om vad hållbara jordbruks- och livsmedelssystem kan vara. Främst studeras alternativa kollektiva odlingsmodeller som strävar efter att sammanföra konsument och producent, framförallt via CSA-kooperativ, Community-Supported-Agriculture. Även begreppet Civic Agriculture, CA, uppmärksammas då det beskriver ett odlingsengagemang som går bortom de enskilda kooperativen. CA innebär ett förhållningssätt och agerande som verkar för lokalt hållbara livsmedels- och jordbrukssystem, och som utgår från den lokala platsens behov och förutsättningar med hänsyn till dess ekologiska- och socioekonomiska kontext där den passiva konsumenten istället blir en aktiv ?matmedborgare?.I arbetet framkommer det att långsiktigt hållbarhetsarbete behöver få utgå från varje enskild människas situation, och baseras på lust.

I Jönköpings Län och då särskilt Jönköping som stad råder i dagsläget storbostadsbrist. Bostadsbolag och fastighetsägare vill få in fler bostäder på befintligafastigheter samt bygga nya bostäder för att få Jönköping att växa och bli något utavnavet i mitten av Sydsverige. Där har uppdragsgivaren till denna rapport, Vätterhem,en stor roll, som det i dagsläget största bostadsbolaget i Jönköpings Kommun.Vätterhem planerar en nyproduktion av upp till 800 lägenheter på ett stycke mark vidVätterns västra strand 1-2 km norr om Jönköping. Dessa 800 lägenheter fördelade påtvå etapper, 400 lägenheter per etapp. Denna rapport behandlar översiktligt ett förslagtill planerad bostadsbebyggelse på denna plats, då endast etapp ett (400 lägenheter).Utifrån en genomförd områdesinventering, där rådande förutsättningar, bebyggelseoch växtlighet inspekterades, har olika förslag diskuterats fram, varav två olikapresenteras i denna rapport.

Sammanfattning Landskrona kommun och stad växer. Inflyttningstakten har ökat stadigt och befolkningen i kommunen beräknas öka med cirka 3300 invånare till 2015. Det har under en tid byggts många nya enfamiljshus utanför Landskrona stad. I direkt anslutning till Landskrona har det börjat bli en brist på tillgänglig mark för nyexploateringar. När den nya järnvägsstationen anlades, lokaliserades den till den östra stadsgränsen och det är utifrån denna station som nya stadsbyggnads- planer har utgått.

I detta examensarbete görs en uppföljning av ett våtmarksprojekt i Laholms kommun. Syftet är att skapa en överblick och inblick i hur projektet ser ut idag och vilka erfarenheter som kan föras vidare till framtida projekt.Våtmarksprojektet ? Renare Laholmsbukt- Samordnad våtmarksinsats för Laholmsbukten? utfördes mellan 2000-2007, och resultatet blev 83 objekt i delprojektet ?Våtmarker i odlingslandskapet? och 3 objekt i delprojektet ?Ekologik dagvattenhantering?. Dessa 86 våtmarker har genom en fältstudie inventerats med hjälp av en checklista för ett likvärdigt och jämförbart resultat. Checklistan bestod av punkter gällande våtmarkens vegetation, användningsområde, skick och vilka tecken på djurliv som man kunde notera.För att skapa ett helhetsperspektiv av våtmarksprojektet skickades en enkät ut till de 81 markägare som idag har en eller flera av dessa våtmarker på sin mark.

Historiskt sett har bostadsfastigheter begränsats till den areal som krävs för att fastigheten väsentligen ska få karaktär av en bostadstomt. En ökad efterfrågan på ett attraktivt landsbygdsboende resulterade i ändringar av fastighetsbildningslagen, vilket gjorde det möjligt att bilda stora bostadsfastigheter med kombinerat ändamål, helt i linje med den gällande glesbygdspolitiken. Fortfarande fanns det dock restriktioner mot att tillföra skogsmark till bostadsfastigheter för att skydda det produktiva skogsbruket. Lantmäteriet tog därför fram arbetsrekommendationer för att underlätta möjligheten att tillföra skogsskiften, bland annat för uttag av husbehovsved. Denna studie hade syftet att undersöka hur lagändringen med efterföljande arbetsrekommendationer påverkat bildandet av stora bostadsfastigheter på landsbygden.Varför människor flyttar är en viktig fråga för både forskare inom området och politiker, eftersom regionalpolitik bör anpassas till var människor vill bo och varför de väljer att flytta dit.

Facebook är ett socialt internet-community som startades 2004 av Harwardstudenten Mark Zuckerberg. Sajten har idag ca 222 miljoner användare spridda över hela världen.Hur kan man, genom att studera ungdomars tankar kring sitt användande av Facebook - och relatera det till två skilda tänkare med mycket olika människosyn, förstå vårt identitetsskapande och vår syn på oss själva på två skilda sätt? Det ena kopplat till modernismen, det andra till postmodernismen.Hegels erkännandebegrepp och Nietzsches idé om vår vilja till makt relateras till modernismen respektive postmodernismen, och observationerna som gjorts under intervjuer med 13 gymnasieungdomar tolkas med hjälp av dem.I analysen bearbetas fyra teman som synliggjorts i intervjuerna. För det första, det frekventa ?rundkollandet? på vad andra gör, vilket ses dels som en kul grej, dels som meningslöst.

Mitt uppdrag var att åt Explizit (och Argentum, Explizits ägare) utveckla en Android-applikation som implementerar en del av deras bokningssystem Interbook för att låta användaren se sina anläggningar och vilka bokningar som fanns på dessa, samt utförlig information om bokningarna. Inloggning och hämtning av data (anläggningar, bokningar och så vidare) skulle genomföras mot en webtjänst. Appen utvecklades i två etapper, där den första etappen bestod av gränssnittet och kontroller för detta och den andra av kopplingen mellan klient och server.Jag kom igång med första etappen väldigt fort och det var egentligen inga större svårigheter i konstruktionen av det. Efter tre och en halv veckas arbete hade jag en någorlunda färdig variant av gränssnittet. Även om arbetet på det fortlöpte under resten av projektet, förflyttades då fokus från gränssnittet till etapp två i projektet.I andra etappen arbetade jag på kopplingen mellan klient och server.

Idag möts vi människor av allt mer reklam och varumärken där företagen konstant strävar efter att öka försäljning samt stärka sitt varumärke på marknaden. Det stora arbetet med att differentiera och kommunicera sitt varumärke har på så sätt blivit väldigt viktigt då utbudet växer. Den tidigare mass- och relationsmarknadsföringen har i många avseenden fokuserat påatt kommunicera produkterna och varumärket kring dem. I den framväxandesamhällskulturen där fokus på upplevelser av en produkt och dess varumärke börjat vinna mark, blir en ny typ av marknadsföring viktig, nämligen sinnesmarknadsföring. Sinnesmarknadsföring syftar till att via människans fem sinnen påverka och erbjuda kunder en upplevelse som ges via stimulis riktade till sinnena.