I den här studien undersöks om det är bristande tidsuppfattning som orsakar sämre prospektivt minne hos barn med diagnos ADHD. Studien syftar även till att utreda vad prospektivt minne har för relation till arbetsminne och exekutiva funktioner.Studien har genomförts genom att två grupper, en grupp barn med diagnos ADHD och en kontrollgrupp, har utfört uppgifter som ger mått på prospektivt minne, tidsuppfattning, arbetsminne och exekutiva funktioner. Barnen i ADHD-gruppen har även deltagit i en intervju.Resultaten visar att det inte finns någon skillnad i prestation på den prospektiva minnesuppgiften, men att barnen i ADHD-gruppen utvecklar en sämre strategi än barnen i kontrollgruppen för att klara uppgiften. Resultaten visar att barnen med ADHD presterar sämre än andra på tidsuppfattningsuppgiften, däremot visas ingen skillnad mellan grupperna i prestation på exekutiva funktioner eller arbetsminne. Det går inte med uppgifterna i den här studien att visa på några direkta samband mellan de olika undersökta funktionerna och prospektivt minne..

Jag har i min studie undersökt en förskolas skapande miljö ? alltså deras ateljé. På förskolan pågår det en förändring i två av de tre avdelningarnas ateljéer. Jag har försökt att följa pedagogernas reflektioner och tankar under förändringsarbetets gång. I studien undersöker jag hur barnen interagerar med material och vad som händer när ett nytt material som barnen vanligtvis inte har tillgång till tillkommer.

Undersökningens syfte var att jämföra två förskolors utemiljöer och se hur barn och pedagoger samspelar där. Vi ville se i vilken omfattning barnen har tillgång till material och vilket material och vilka platser de var intresserade av. Utifrån vårt syfte ställde vi oss frågorna: Hur ser förskolornas utemiljö ut? Vilket material finns tillgänglig för barnen? Vilka material och vilka platser visar barnen intresse för? Vad i leken blir föremål för pedagogernas samspel eller styrning? Skapar de olika utemiljöernas kontext olika förutsättningar för samspel och styrning? Forskning om barns utemiljöer som vi tagit del av är gjord av Grahn och Mårtensson (1993, 1997, 2004). Vår undersökning byggde på ostrukturerade observationer och fotografering av lek och samspel på de två förskolornas gårdar.

Vår uppsats, Inflytande och delaktighet ? en fråga om att få sin vilja igenom eller att bli lyssnad på behandlar barns delaktighet och inflytande i förskolan. Studiens syfte är att undersöka hur pedagogerna tolkar begreppen delaktighet och inflytande och i vilka situationer som delaktighet och inflytande ges till barnen. Den tidigare forskningen inom området visar olika synsätt och perspektiv på lärande som råder. Genom kvalitativa intervjuer av sex pedagoger och observationer på två olika förskolor har vi analyserat, tolkat och sammanställt ett resultat. Resultatet visar att barnen blev sedda och lyssnade på men att delaktighet och inflytande ofta handlar om att få bestämma aktivitet. För att öka barnens delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet behöver pedagogerna synliggöra det bättre, genom att bland annat föra pedagogisk dokumentation samt avsätta mer tid för reflektion och utvärdering. Vår slutsats är att pedagogerna inser att barnen är kompetenta, men att rutiner i den vardagliga verksamheten hindrar pedagogerna från att fullt ut ta tillvara på det kompetenta barnet. Dessutom anser sig pedagogerna behöva mer tid till att föra pedagogiska diskussioner.

Syftet med föreliggande studie var att få en ökad förståelse kring några barnhemsbarns anknytningsmönster sett utifrån ett utbildareperspektiv på ett barnhem i Kambodja. Följande frågeställningar var i fokus: Hur menar några utbildare att barnen knyter an eller relaterar till människorna omkring dem? Hur hjälper utbildarna barnen till en tryggare tillvaro med sociala relationer i och utanför barnhemmet? Urvalet bestod av fem utbildare på barnhemmet, varav fyra utbildare och en förståndare. Åldersspannet var från tjugo till fyrtio år. Tre av de medverkande var kvinnor, samt två män.

Syftet med denna studie var att se hur den fysiska miljön i förskolan påverkar barns sätt att leka och agera, samt se om pedagogerna är medvetna om miljöns betydelse. Mina upplevelser om hur ointressant en förskolans miljö kan vara i färgsättning och utformning har inspirerat mig till detta arbete. Enligt Lpfö 98 och forskare bör miljön i förskolan vara innehållsrik, öppen och inbjudande och stimulera fantasi, kreativitet och lärande. Miljön ska ständigt reflekteras över och utvecklas utifrån barnen och deras intressen och kunskaper. Barnen bör även vara delaktiga i utformandet av miljön, direkt eller indirekt, för att det ska bli så bra som möjligt utifrån barnen.Studien har begränsats till en avdelning eftersom en kombination av undersökningsmetoder använts och det empiriska materialet annars skulle ha blivit ohanterligt.

Syftet med studien var att undersöka hur föräldrar vars barn blivit medlemmar i föreningsidrott tidigt upplever att barnet utvecklats ? motoriskt, psykiskt samt socialt. Studien genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer med fyra familjer, strategiskt utvalda. Resultaten visar att föräldrarna som intervjuats i studien uppfattar att barnen utvecklats normalt till snabbt motoriskt sett. Föräldrarna upplever att barnen utvecklat sin kompetens gällande den aktuella idrotten samt att barnen generellt sett blivit mer aktiva sedan de började idrotta.

Undersökningens syfte var dels att ta reda på vilken förståelse förskolebarn har om ett par geografibegrepp dels att undersöka hur lärare i förskolan arbetar med geografiska begrepp. Begreppen, väder och årstider, valdes eftersom de är kända för barnen. Barnens förståelse för de valda begreppen undersöktes genom kvalitativa intervjuer. För att ta reda på hur lärarna arbetar med begreppen fick de besvara en enkät. Undersökningen visar att femåringarna har viss förståelse för begreppens innebörd.

Det ha?r arbetet bygger pa? en studie av barns fria tecknande som uppsatsfo?rfattaren genomfo?rt under loppet av cirka fem ma?nader pa? en 3-6 a?rs avdelning vid en Stockholmsfo?rskola.Studien a?r genomfo?rd med en etnografisk ansats. Jag har samlat material genom samtal med barnen och fotografering av deras bildarbeten. Uppsatsens fra?gesta?llningar so?ker svar pa? vad barnen ritar? Vad de anva?nder sina bilder till? Och i vilket sammanhang dessa bilder skapas.

AbstractTitel: Pojkfotbollens primära mål - En kvalitativ studie om attityder kring pojkfotbollsverksamheten i svenska fotbollsföreningar Författare: Marcus OlofssonHandledare: Daniel PetterssonExaminator: Peter GillTermin: Ht-14Lärosäte: Högskolan I GävleHp: 15Attityderna inom barnfotbollen tenderar att hårdna och det kan ses som ett problem att tävlingen hamnar i centrum. Enligt Redelius (2002) blir barnen inslussade i föreningslivet vid allt tidigare åldrar och fotbollsföreningarna i Sverige blir viktiga aktörer för de verksamma ungdomarna. Syftet med den här uppsatsen är främst att studera attityder inom pojkfotbollen i Sverige. Med attityder menas här på vilket sätt olika föreningar bedriver sin pojkfotbollsverksamhet och hur ledarna står för dessa attityder i den dagliga verksamheten. En granskning sker huruvida det är en elitsatsning utan gränser som sker eller om leken står i centrum i ett sammanhang där alla som vill vara med är välkomna.

BAKGRUND:Samlingen har funnits i förskolan sedan 1880-talet och är influerad av Fröbels pedagogik.Innehållet i samlingen varierar, alltifrån sånger och lekar till diskussioner om etik och moral. Isamlingen kan barnen få träna sin sociala kompetens samt sin koncentration.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka vad ett antal barn och pedagoger anser om samlingarna i förskolan.Vi vill också undersöka barnens och pedagogernas uppfattningar om lärandet i samlingen,samt om barnen uppfattar att de har något inflytande över samlingens innehåll.METOD:Vid insamlandet av vårt empiriska underlag valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer,vilket vi anser var det bästa sättet för att uppnå vårt syfte med uppsatsen. Vi intervjuade bådebarn och pedagoger på grund av att vi ville kunna jämföra deras uppfattningar. Vår teoretiskautgångspunkt har vi lagt i utvecklingspedagogiken som lyfter fram pedagogens roll i barnenslärande.RESULTAT:Vårt resultat visar att barnen tar upp konkreta aktiviteter när de berättar om samlingen. Det äräven dessa aktiviteter som de anser är det roligaste på samlingen.

Föreliggande studie behandlar ämnet barnperspektivet vid vårdnadstvister. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur mödrarna uppfattade att konflikten påverkade barnen, före, under och efter vårdnadstvisten och deras uppfattning av barnperspektivet vid de samhälleliga instanserna, familjerätt och domstol. Jag utgick från följande frågeställningar: Hur såg konflikten ut vid vårdnadstvistens början? Hur beaktades barnperspektivet vid samarbetssamtalen? Hur beaktades barnperspektivet vid vårdnadsutredningen? Hur upplevde mödrarna barnperspektivet vid domstolsförfarandet? Hur uppfattade mödrarna att barnet(n) påverkades under vårdnadstvisten? Hur uppfattar mödrarna att konflikten påverkar barnets(ns) utveckling i dag? Skulle konflikten ha sett annorlunda ut, enligt mödrarnas utsagor, om föräldrarna blivit erbjudna fyra veckors medling? Studien har en fenomenologisk ansats och datainsamlingen skedde genom djupintervjuer med fyra kvinnor som genomgått en vårdnadstvist. Resultatet analyserades utifrån utvecklingsekologi och anknytningsteori.

Cochleaimplantat (CI) är ett elektroniskt hjälpmedel som hjälper barn som föds döva eller med grav hörselnedsättning till förmåga att höra och därmed uppfatta talat språk och att utveckla eget tal. Tidigare studier har visat att barn med CI uppvisar en något nedsatt prosodisk förmåga och begränsat fonologiskt arbetsminne varför dessa aspekter var intressanta att undersöka utifrån ett utvecklingsperspektiv.Föreliggande studie är en två-års uppföljningsstudie där syftet var att studera utveckling av prosodisk förmåga och fonologiskt arbetsminne hos svenska barn med CI. Inom ramen för studien undersöktes även icke-språklig receptiv prosodisk förmåga. I studien deltog sex barn med CI mellan 5;0 och 8;7 år. Ytterligare 18 barn deltog i studien för att fungera som en kontrollgrupp, där sex av dessa barn var ålders-, köns- och dialektmatchade med barnen med CI.Resultaten visade en utveckling av prosodisk förmåga och fonologiskt arbetsminne hos barnen med CI som grupp.

Detta examensarbete handlar om pedagogers syn på hur de bemöter barn. Vi ville ta reda på om pedagoger bemöter alla barn lika. Vi ville även se om pedagogerna bemöter barnen i den dagliga verksamheten som de säger att de gör. Vår förhoppning var att pedagogerna bemöter barnen på det sätt som de säger att de gör. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och gjort observationer vid ett flertal tillfällen.

Abstract: Syftet med undersökningen var att beskriva hur barn tänker om lek samt få en ökad kunskap och förståelse om barns lek. Anledningen till mitt val av undersökning var att jag anser att barn i leken inhämtar kunskap och hela tiden utvecklas. Jag menar vidare att det är viktigt att ta tillvara på leken i undervisningen, där barnen själva är aktiva tillsammans med läraren. Vidare har jag tittat närmare på skillnader i pojkar och flickors lek, såsom t ex val av lekar. De frågeställningar som jag utgick ifrån, och genom barnen fått svar på var: Hur ser kommunikation och samspel i barns lek ut? Hur ser förutsättningar för lek i skolan ut? Finns det tid för lek samt lekredskap som inbjuder till lek? Vad tänker barn om lek och lekkamrater? Jag följde en klass med totalt 21 barn, i åldrarna 8-10 år, under rasterna genom att observera dem i deras lek, informella samtal med dem på skolgården, samt via intervjuer med sex av barnen, vilka valdes ut tillsammans med läraren.