Syftet med vår studie är att få ökad kunskap om hur pedagoger tänker och arbetar med bild- och formskapande med de Yngsta barnen i förskolan. Bakgrunden ger en litteraturgenomgång om de områden som är relevanta för att det ska ske ett positivt skapande med barn och för att främja deras utveckling. Det har gjorts fem kvalitativa intervjuer med utbildade förskollärare som arbetar med bild- och formskapande med barn i förskolan. Detta har gjorts för att få kunskap om pedagogers uppfattning om detta ämne. Resultatet visar att samtliga respondenter anser att de yngre barnen i förskolan är kapabla att delta i bild- och formskapande aktiviteter och att det är viktigt att börja med skapandet redan med de Yngsta barnen.

Den här studien har som syfte att undersöka de Yngsta barnens samspel för de barn som ännu inte har ett verbalt språk. Studien har genomförts med videoobservationer och löpande protokoll för att få syn på vad som händer i samspelet mellan barnen. Det som väckte intresset för denna studie var att de Yngsta barnen i en grupp på förskolan oftast inte ser ut att leka med någon eller vara i en aktivitet med andra utan att de mestadels ?flyter? omkring i gruppen. Det har i den här studien visats motsatsen av det som till en början ses som en ostrukturerad lek snarare är samspel och lek mellan barnen.I tidigare småbarnsforskning anses att det inte förekom något samspel för barn före tre års ålder utan det har hävdats att härmandet är det beteende som var det mest framträdande hos barn i den åldern.

Examensarbetets fokus är hur små barn mellan ett till tre år interagerar och samlär tillsammans i svensk förskola. Det övergripande syftet var att undersöka hur de yngsta förskolebarnens samspel, samlärande, kommunikation samt kamratrelationer gestaltas i lek och vardagliga situationer på förskolan. Detta för att öka kunskapen om de Yngsta barnens sociala värld tillsammans med andra barn och vuxna i förskolan. En kvalitativ undersökning genomfördes på en småbarnsavdelning med 16 barn, där 7 var flickor och 9 var pojkar. 14 av de 16 barnen var även nyinskolade på avdelningen.

Syftet med undersökningen är att utifrån lärares beskrivningar belysa interaktion mellan de Yngsta barnen och lärare i förskolan i ett emotionellt perspektiv.Det lilla barnet är beroende av en relation för att komma igång med sin emotionella ut-veckling. Det specialpedagogiska perspektivet kan bli aktuellt om barnet inte får sitt be-hov tillfredställt genom en nära och trygg kontakt med en vuxen.Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om anknytning inom det psykodynamiska perspektivet samt interaktionistiska perspektivet. Kunskaper i utvecklingspsykologi och de vuxnas förhållningssätt anses viktigt i arbetet med förskolans yngsta barn. En stor ut-maning är att möta varje barn utifrån dennes förutsättningar och behov.Den kvalitativa intervjun med semistrukturerade frågor har valts som metod och mål-gruppen består av åtta lärare i förskolan från två kommuner. Resultatet visar att närhet och trygghet är begrepp som dominerar beträffande barnens behov och lärares förhåll-ningssätt.

Denna studie handlar om temaarbete i förskolan där sagan är grunden i temat och det man arbetar utifrån. Syftet är att ta reda på hur språkutveckling kan ske hos de Yngsta barnen med detta arbetssätt. Fokus i studien är förskollärarnas erfarenheter. De intervjuer som har genomförts har haft inriktning på vilka arbetssätt som kan vara givande för språkutvecklingen inom ett sagotema samt hur man kan synliggöra den språkutveckling som sker.Resultatet av undersökningen visar på en gedigen erfarenhet av förskollärarna och att de arbetar i miljöer där språkutvecklingen är ett stort fokus och där reflektion tillsammans med barnen tar en stor plats. För att nå målen med temat är drama och skapande vanliga arbetssätt.

Det här är en jämförelsestudie om användandet av surfplattan i förskolan. Syftet medundersökningen är att ta reda på hur pedagogerna använder surfplattan i förskolan. Vilkaskillnader eller likheter visar sig i användandet av surfplattan beroende på barns ålder. För attfå svar på undersökningens frågeställning intervjuades pedagoger från två olika förskolor,pedagoger som arbetar med de yngre barnen och pedagoger som arbetar med de äldre barnen.Resultatet visar att pedagogerna med de yngre barnen vill att barnen ska få utforska verktygetoch få upplevelser genom surfplattan. De vill också använda surfplattan som ett verktyg i sittarbete.

Studien utfördes som en kvalitativ undersökning på en förskola med inriktning på tidig läs- och skrivutveckling. Syftet var att undersöka hur pedagogerna arbetade med att stimulera ochuppmuntra skriftspråksutvecklingen hos de Yngsta barnen, i åldern ett till tre år. Dessutom varmålet att undersöka om det är möjligt för ett barn att lära sig läsa och skriva så tidigt, samtvad det finns för nackdelar, respektive fördelar, med att påbörja skriftspråksutvecklingeninnan skolstart. Det empiriska materialet samlades in genom observationer och intervjuermed två pedagoger på förskolan. Studien visar på hur pedagogerna arbetar för att stimulerabarnens skriftspråklighet och att deras sätt skiljer sig en del från det som aktuell forskningrekommenderar.

Denna c-uppsats handlar om hur pedagoger på en småbarnsavdelning arbetar för att främja de Yngsta barnens språkutveckling. Syftet med den här studien var att få en ökad förståelse för hur en specifik småbarnsavdelning arbetar för att främja den tidiga språkutvecklingen i den praxisnära verksamheten. För att få svar på studiens syfte har vi utgått från frågeställningar som motsvarar syftets innehåll. Vi har observerat pedagogerna på avdelningen samt genomfört en fokusgruppsintervju som har analyserats utifrån en fenomenologisk analysmetod. I vår studie har vi utgått och använt oss av den sociokulturella teorin.

Syftet med min rapport var att belysa vad som verkligen är viktigt att tänka på för att kunna uppfylla läroplanens krav om att erbjuda barn och föräldrar en god introduktion i förskolan.För att få de små barnens perspektiv tog jag del av forskning om hur små barn samspelar med andra människor.Genom intervjuer fick jag veta hur föräldrar och personal tänker. Jag tittade dessuton på forskning om hur den pedagogiska miljön kan påverka inskolningen.Arbetet resulterade i att jag kompletterade min långa erfarenhet av praktiskt arbete med de Yngsta barnen i förskolan med teoretiska kunskaper om små barns samspelsutveckling. Barn har från ettårsåldern förmåga att samspela och att inleda nya nära relationer. Men de har behov av och rätt till att möta vuxna i förskolan som har kunskap, intresse och engagemang. Jag insåg vid mina intervjuer hur viktigt det är med tydlig och riklig information till föräldrarna om hur förskolans verksamhet fungerar och om vad som förväntas av dem i samband med inskolningen.Beaktar man dessa aspekter ger man bra förutsättningar för en god start för såväl barn som föräldrar..

Matematik är så mycket mer än att bara räkna tal och siffror. Det kan till exempel vara mönster, jämförelser, färg och form, tid, problemlösning och rumsuppfattning med mera. Syftet med denna studie är att få en bild över hur de Yngsta barnen i förskolan lär sig matematik enligt utvald litteratur, även pedagogens roll i matematikinlärningen studeras. Fyra utvalda böcker har studerats för att få svar på frågeställningarna. Därefter har en komparativ analys gjorts, en jämförelse mellan de olika böckerna för att se likheter och skillnader.

Matematik är så mycket mer än att bara räkna tal och siffror. Det kan till exempel vara mönster, jämförelser, färg och form, tid, problemlösning och rumsuppfattning med mera. Syftet med denna studie är att få en bild över hur de Yngsta barnen i förskolan lär sig matematik enligt utvald litteratur, även pedagogens roll i matematikinlärningen studeras. Fyra utvalda böcker har studerats för att få svar på frågeställningarna. Därefter har en komparativ analys gjorts, en jämförelse mellan de olika böckerna för att se likheter och skillnader.

This study aims to visualize the youngest preschool children matematical learning in the free game. In my study the mathematics will be analyzed  based on the interactions children participate in, and how children experience mathematics through the lived body.I have chosen to undertake a qualitative research in form of observations. Through this research method, I would approach the child's perspective, which means that i analyze the material that the children in the observations reveals to me as a researcher.The results of the study show that children experience mathematics skills both through the lived body, as well as in interaction situations between children. The mathematics are around among us, all the time. This is very important to take into account for children's continued development of mathematical knowledge..

I vår studie har vi valt att fokusera på hur pedagogerna anser de arbetar matematiskt med de yngre barnen samt på vilket sätt de synliggör matematiken för dem. Vi har även undersökt om pedagogerna anser om det är någon skillnad i arbetssätt beroende på vilken åldersgrupp de arbetar med. I examensarbetet har vi inspirerats av fenomenografi och hermeneutik som metod. Avsikten med vårt examensarbete är att beskriva hur ett antal pedagoger anser de arbetar med matematik på förskolan med de Yngsta barnen samt på vilket sätt de synliggör matematiken för barnen. Detta gör vi dels genom att beskriva pedagogernas olika uppfattningar (fenomenografi) men även vår egen tolkning (hermeneutik) av pedagogernas svar.Vi har valt att använda oss av kvalitativ intervjumetod, då vi har intervjuat fyra pedagoger.

Syftet med detta arbete har varit att lyfta fram de Yngsta barnen i förskolan. Vi har velat undersöka samspelet mellan barnen och förutsättningarna att göra det i förskolan. Tyngdpunkten har legat på att försöka ta reda på hur detta samspel kan se ut, vad som kan gynna respektive missgynna det samt pedagogernas syn på och förhållningssätt till detta. Studien bygger på forskning som haft betydelse för den förändrade synen på små barns samspel. Denna syn har ändrats från att ha betraktat små barn som egocentriska till att idag se på dem som kompetenta till samspel.

Denna studie undersöker hur små barn använder sina sinnen för att utforska småkryp, vilken inställning pedagoger i förskolan har till småkryp samt hur barnens intresse för småkryp tas tillvara på i förskoleverksamheten.Studien skedde genom observationer i en förskola med barn i åldrarna 1-2 år (toddlare), samt genom intervjuer av tio pedagoger som alla har arbetat med de Yngsta barnen i förskolan. I studien framkommer att toddlare har ett stort intresse för småkryp och att de utforskar djuren verbalt och med hjälp av sina sinnen. Pedagogernas förhållningssätt till småkryp är varierande men de försöker att i barngrupp inte visa eventuell motvilja till djuren, eftersom de alla tror att vuxnas inställning påverkar barnens intresse för och vilja till att utforska. Det framkommer också att det är vanligt att för stunden ta tillvara på toddlares intresse för småkryp, men mindre vanligt att arbeta vidare inom ämnesområdet med ett exempelvis temainriktat arbetssätt..