Vårt syfte är att problematisera lojalitetsbegreppet och lojalitetsteorier när de appliceras på barn. En explorativ metod har använts då vi ville få en djupare förståelse för relationen mellan barn och kundlojalitet. För att få en grundförståelse har vi gjort en sammanställning av det teoretiska fältet. Därefter har vi gjort en kvalitativ undersökning i form av djupintervjuer med sakkunniga samt fokuserade gruppintervjuer med föräldrar och barn. En abduktiv ansats har antagits för att försöka finna och förstå samband och underliggande mönster.

Tidigare forskning av hälsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar med funktionsnedsättning har visat att de skattar sin hälsa lägre jämfört med den typiska populationen. Hälsorelaterad livskvalitet tycks dessutom variera mellan olika diagnosgrupper. Kunskap om hälsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar har fortfarande brister därför finns ett behov av ytterligare studier. Det finns dessutom ett behov av dessa studier i kliniska sammanhang. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva hälsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar i Västerbotten.

Denna antologi tar upp barn och ungdomars livsvillkor i nutid och belyser identitetsskapande i olika sammanhang. Vi utgår ifrån att den identitetsskapande processen i stor utsträckning påverkas av social interaktion. Alla har vi belyst olika aspekter av vardagliga sociala sammanhang som kan vara betydelsefulla för barn och ungdomar. Våra fyra studier omfattar skolelevers identitetsutveckling från lågstadiet till gymnasiet.Den första delen i antologin innefattar barn i åldrarna sju till åtta år och deras identitetsskapande tillsammans med andra barn och lärare i skolmiljön. Därefter behandlas högstadieelevers uppfattning om skolmiljöns betydelse för identitetsskapandet.

Inom Socialförvaltningen finns det en föreställning om nya behov och förväntningar på äldreomsorgen i framtiden, vilket har skapat en osäkerhet i kommunen. Attityderna till de äldre kommer i framtiden sannolikt att formas utifrån andra värderingar än idag. Människor från olika generationer kan ha olika värderingar vilket kan skapa värderingsförändringar med nya förväntningar. Fokus i denna uppsats ligger på detta problem och syftet är att jämföra vilka värderingar och där igenom förväntningar som finns i generationerna 1946 och 1966 i Luleå kommun, när det gäller det framtida serviceutbudet. Orsaken är att då behoven och förväntningarna synliggjorts är det möjligt att tillfredsställa dessa.

Bakgrund: En intensivvårdsavdelning [IVA] avsedd för barn kan saknas på ett mindre sjukhus, vilket gör att många barn vårdas på allmän IVA tillsammans med vuxna patienter. År 2012 vårdades 2709 barn i Sverige mellan 0-18 år, på en allmän IVA. Det finns stora skillnader mellan att vårda barn och vuxna, sjuksköterskor som arbetar på en allmän IVA kan sakna de kunskaper som krävs för att vårda barn.Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda barn på en allmän IVA.Metod: Fyra fokusgruppdiskussioner med totalt 13 deltagare genomfördes. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i åtta kategorier och ett tema. Studien genomfördes på ett mindre sjukhus i mellersta Sverige.Resultat: De kategorier som framkom var; en känslomässig utmaning, behov av kontroll och behov av samarbete och stöd.

Alla har rätt till en skola utifrån sina egna förutsättningar. Barn med medicinska funktionshinder har andra förutsättningar för att utvecklas i skolan och förskolan. Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka faktorer som har betydelse för att en god förskole/skolsituation ska uppnås för barn med astma och allergi och också att undersöka föräldrars och pedagogers synsätt på möjligheter och hinder för utveckling och lärande. För att få fram mina resultat har kvalitativa halvstrukturerade intervjuer använts som metod. Resultatet visar att faktorer som är betydelsefulla är bemötande, kunskap och vilja.

Introduktion: Karies är en av de infektionssjukdomar som är mest spridda över världen. I världen sker det stora förflyttningar av människor, orsaker till förflyttningar varierar. Munhälsan påverkas ofta vid påfrestande situationer för både vuxna och barn. De vanor och den kultur som människor har med sig från sin barndom lever kvar bland annat avseende kost och munhygien. Familjer som invandrat är ofta mer socioekonomiskt utsatta än de som är födda och etablerade i det nya hemlandet, vilket är ännu en riskfaktor för karies.

Blyghet är något som blivit alltmer uppmärksammat, kanske främst när det talas om barn i förskolesammanhang. Det finns relativt mycket litteratur och forskning kring ämnet och på internet finns enorma mängder med information och olika sidor för självhjälp och terapiförslag. Främst talas det om blyghet och dess konsekvenser, vilket ofta innebär att den blir negativt betingad. I följande studie tas upp hur pedagoger i förskola och förskoleklass ser på blyghet, både dess negativa sidor men också det positiva som den kan bidra med. Det framkommer också en slags oro gentemot de blyga barnen när man talar om att kunna uttrycka sig och delta i sociala sammanhang.

Det föds ca 90 000 barn per år i Sverige och ca 10 % av dessa barn vårdas på neonatalavdelning. Föräldrar till barn som behöver neonatalvård upplever en ökad grad av stress, oro och hjälplöshet. Miljön som barnen vårdas i kan dessutom vara påfrestande, vilket påverkar föräldrarnas välmående och funktion.Barn på en neonatalavdelning är i stort behov av sina föräldrar och deras närhet samt medverkan. Den forskning som finns idag på området fokuserar på föräldrars upplevelser av stress när deras barn vårdas på neonatalavdelning.Resultatet av denna litteraturstudie beskriver hur föräldrar kan uppleva stress då deras barn vårdas på neonatalavdelning. Studien bygger på kvalitativ innehållsanalys och de artiklar som använts bygger på intervjuer av föräldrar vars barn vårdats på en neonatal intensivvårdsavdelning.Tre huvudteman och fem subteman har identifierats.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och redogöra för vad det finns för förebyggande socialt arbete för barn som har uppvisat avvikande beteende och deras föräldrar. Studien riktar sig till barn upp till 10 års ålder som har uppvisat avvikande beteende men inte har fått en neuropsykiatrisk diagnos. De centrala frågeställningarna är:? Vad finns det för förebyggande åtgärder för icke diagnostiserade barn med avvikande beteende?? Hur ska barnen bemötas?? Vad är föräldrarnas roll i detta arbete?Detta är en kvalitativ studie där vi har intervjuat sex socionomer och två specialpedagoger som arbetar med socialt arbete. De kommer dagligen i kontakt med barn som har avvikande beteende och deras familjer.

Bakgrund: En intensivvårdsavdelning [IVA] avsedd för barn kan saknas på ett mindre sjukhus, vilket gör att många barn vårdas på allmän IVA tillsammans med vuxna patienter. År 2012 vårdades 2709 barn i Sverige mellan 0-18 år, på en allmän IVA. Det finns stora skillnader mellan att vårda barn och vuxna, sjuksköterskor som arbetar på en allmän IVA kan sakna de kunskaper som krävs för att vårda barn.Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda barn på en allmän IVA.Metod: Fyra fokusgruppdiskussioner med totalt 13 deltagare genomfördes. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i åtta kategorier och ett tema. Studien genomfördes på ett mindre sjukhus i mellersta Sverige.Resultat: De kategorier som framkom var; en känslomässig utmaning, behov av kontroll och behov av samarbete och stöd.

Syftet var att i denna studie behandla ämnet åldersblandat i förskolan. Syftet var att beskriva för och nackdelar med åldersblandade barngrupper i förskolan. Min undersökning bygger på rena faktastudier av litteratur samt enkäter och öppna frågor. Pedagogerna som deltagit i min enkät har erfarenheter av både åldersblandade och åldersindelade barngrupper. Resultatet i min studie pekar mot att åldersblandade barngrupper gynnar framförallt de yngre barnen.

Denna studie handlar om barn med synskada i förskolans verksamhet. Syftet med arbetet är att ta reda på hur pedagoger arbetar med att integrera synskadade barn i en grupp med seende barn. Uppsatsen definierar olika typer av synskada, de som nämns är måttligt synskadade, uttalat synsvaga och gravt synskadade eller blinda. Det som även belyses är vad samhället har för ansvar när det gäller resurser till de individer som är i behov av särskilt stöd. Den kommer även att innefatta vad det finns för resurser tillgängliga för barn med denna form av funktionsnedsättning.

Bakgrund: Trots att Sverige sedan 1938 har haft en semesterlagstiftning som berättigat alla svenska arbetare semester, har intresset för forskning kring semester varit relativt svalt. Först under de senaste 15-20 åren har intresset ökat något. Idag har vi i Sverige fem veckors semester. Semesterdrömmar och planering av semestern upptar mycket av många människors tid. Fenomenet semester har således stort inflytande på vår vardag och formar oss människor till viss del som individer och är därför även sociologiskt mycket intressant.Syfte: Att genom intervjuer undersöka ett antal svenska arbetstagares (och därmed också semestrares) uppfattningar och syn på semester i två olika generationer.Frågeställningar: Vad finns det för mönster när det gäller synen på semester och skiljer sig dessa åt i de båda åldersgrupperna?Vilka semesterideal förekommer och hur påverkar de semesterfiraren?Dagens samhälle är starkt knutet till konsumtion.

Att relationen mellan barn och föräldrar är viktig är välkänt. Tidigare forskning har bland annat visat att det finns ett samband mellan barns psykosomatiska besvär och hur relationen till föräldrarna ser ut. Eftersom relationerna mellan barn och föräldrar har stor betydelse för barns välbefinnande är det intressant att undersöka vad som ligger bakom goda relationer mellan barn och föräldrar. Syftet med denna uppsats är alltså att undersöka vilka faktorer som hänger samman med goda relationer mellan barn och föräldrar.Uppsatsen bygger på material från Statistiska centralbyråns (SCB) Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) och Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF). Beskrivningen av relationen mellan barn och förälder hämtas från barnintervjun.