Studiens syfte var att undersöka om patienter upplever att de fått tillräckligt med information inför sövning vid operation. Information är en viktig del i omvårdnaden, för att skapa en trygghet hos patienten. Många patienter upplever oro inför sövningen, vilket kan minska om patienterna är välinformerade. Studien bedrevs med en kvantitativ ansats som en enkätstudie på sju avdelningar på Karolinska sjukhuset, Huddinge. Frågeformuläret konstruerades av författarna inför studien och testades i en pilotstudie.

Uppsatsen undersöker situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning och arbetsgivares vilja att anställa personer med funktionsnedsättning genom förmedlares uppfattningar. Genom att intervjua förmedlare som arbetar särskilt med att få ut funktionsnedsatta på arbetsmarknaden har det gått att få en uppfattning om situationen. Förmedlarna utgör länken mellan personer med funktionsnedsättning och arbetsgivaren och har möjlighet att uppfatta båda perspektiven. Undersökningen strävar också att ta reda på vilka metoder förmedlarna använder för att påverka arbetsgivares anställningsbenägenhet och funktionsnedsattas anställningsbarhet.För att förklara hur förmedlarnas subjektiva uppfattningar är en del av en allmän kunskap om funktionsnedsatta användes Berger och Luckmanns Kunskapssociologi (1979). Det teoretiska perspektivet ger också en förklaring hur förmedlarnas erfarenheter, från att arbeta med funktionsnedsattas arbetsmarknadssituation, leder till ny kunskap som kan förändra människors uppfattningar.Resultatet av undersökningen visar att personer med funktionsnedsättning, särkskilt de med dolda funktionsnedsättningar som också har nedsatt arbetsförmåga, har en svårare situation på arbetsmarknaden än andra människor.

Självmord är idag en utav de vanligaste dödsorsakerna bland barn och unga i Sverige. Trots att det finns ett utarbetat nationellt program för suicidprevention vars syfte är att minska antalet självmord och självmordsförsök så förblir siffran över fullbordade självmord bland de yngre i Sverige hög. Genom intervjuer och tidigare forskning på området har jag fått ta del av kunskap om hur skolelever kan signalera självmordstankar. Mina intervjupersoner som alla arbetar med ungdomar har delat med sig av deras livserfarenheter om hur det är att arbeta med suicidprevention och hur man bemöter ett självmordsbenäget barn..

I denna uppsats underso?ks habitus pa?verkan pa? vilken slags festival ma?nniskor va?ljer att beso?ka och varfo?r. Med dagens stora utbud av festivaler och det nya festivallandskapet som har va?xt fram de senaste a?ren finns det na?got fo?r alla som a?r intresserade. Syftet a?r att med hja?lp av kvalitativa intervjuer fo?rso?ka definiera vad det a?r som go?r en festival intressant fo?r vissa och helt ointressant fo?r andra och hur detta kan kopplas samman med Bourdieus teori om habitus.

Syftet med uppsatsen var att belysa hur biståndshandläggare reflekterar och agerar vid överväganden kring självbestämmande och integritet vid handläggningen av ärenden med personer över 65 år med demenssjukdom. Våra frågeställningar handlar om hur bistånds-handläggarna hanterar rätten till självbestämmande och integritet när en person har en demenssjukdom, i vilken utsträckning kan och ska biståndshandläggarna lyssna på den enskilde när den har en demenssjukdom samt hur biståndshandläggarna ser på personer med en demenssjukdoms förmåga till självbestämmande. För att få svar på frågeställningarna har vi intervjuat tio biståndshandläggare inom äldreomsorgen i Göteborgs stad. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med en semi-strukturerad intervjuguide. Teorierna som har använts är synen av människan som subjekt eller objekt, normativ etik samt pastoralmakt.

En person med andningsvårigheter kan befinna sig i ett livshotande tillstånd där ambulanssjuksköterskan måste handla snabbt och adekvat. Syftet med detta examensarbete var att beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med andningssvårigheter. I studien deltog åtta ambulanssjuksköterskor vilka intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Dataanalys genomfördes med kvalitativ tematisk innehållsanalys vilket resulterade i ett tema: att vilja vårda holistiskt och samtidigt prioritera andningen och fem kategorier: att ha kunskaper och vara förberedd gav trygghet, att självständigt och att med stöd bedöma och behandla, att bli påverkad av närstående och låta de vara delaktiga, att vilja men inte kunna göra allt för personen med andningssvårigheter samt att reflektera över given vård. Resultatet visade att vid vård av personer med andningssvårigheter var det var viktigt för ambulanssjuksköterskor att mentalt förberedda sig före mötet för att då kunna utföra ett optimalt omhändertagande.

Bakgrund: Inom politik och media beskrivs unga arbetslösa som oengagerade, lågutbildade och socialt inkompetenta. Denna uppfattning förstärks när allt fler unga inte lyckats komma in på arbetsmarknaden och blir långvarigt arbetslösa. För att åtgärda problemet att ta sig in på arbetsmarknad, sätts de in på arbetsmarknadsåtgärder. Stämmer medias bild över verkligheten? Hur ser åtgärderna egentligen ut och hur påverkas de unga vuxna över tid som arbetslös? Ligger ansvaret för arbetslösheten på personerna själva eller finns det andra bakomliggande faktorer? Hur kan systemet eventuellt förbättras? Metod: För att ta reda på svaren har vi gjort en systematisk litteraturstudie där vi använt oss av 29 artiklar.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva omständigheter som påverkade sömnen hos äldre samt vilka icke-medicinska omvårdnadsåtgärder som kan göras för att lindra sömnproblem. Äldre i studien var personer över 60 år, men det var ingen åldersbegränsning i urvalet av studierna. För att besvara frågeställningarna genomfördes en litteratursökning i databaserna Medline (Pubmed), Academic search elite, Science Direct utifrån inkulsionkriterierna. Det var 12 empiriska studier som inkluderades och granskades. Resultatet visade att omsändigheter för sömproblem var att vara äldre och att lida av depression.

Vi har gjort en kvantitativ undersökning som visar hur experter används i tv-nyheterna. Hur presenteras experterna, var kommer de ifrån och vilka representerar de? Vi har även undersökt hur läng tid experten får prata och om programmens användning av experter skiljer sig åt beroende på nyhetens ämne. Utgångspunkten har varit hur mycket information man som tittare får om experterna, utan att veta något om deras egentliga kunskapsinnehav eller person. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken sorts personer som medierna konstruerar till experter. Programmen vi har undersökt är Rapport, Aktuellt och Tv4-nyheternas huvudsändningar.

Bakgrund: Att kommunicera är ett sätt att förmedla information men också att ta emot information. För sjuksköterskan och annan hälso- sjukvårdspersonal är kommunikation nyckeln till att både utföra en personcentrerad omvårdnad men också för att tillgodose varje enskild individs önskemål. För personer med demens leder sjukdomen till att de kognitiva förmågorna som att kommunicera och minnas påverkas negativt, vilket försvårar tillvaron och möjligheten till att utrycka sig. En sammanställning av metoder som främjar kommunikation med personer med demens är därför angeläget då denna kunskap kan bidra till att personer med demens ska få möjlighet till bättre kommunikation.  Syfte: Beskriva metoder som används av hälso- och sjukvårdspersonalen för att främja kommunikationen med personer med demens.

Blodsmittade personer är en växande grupp inom vården. Mötet med vårdpersonal kan vara av både positiv och negativ karaktär. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur blodsmittade personer upplever mötet med vårdpersonal. De tolv vetenskapliga artiklar som ligger till grund för studien har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kate-gorier: att känna sig oren, att känna bibehållen värdighet, att känna kränkt värdig-het och att inte bli sedd som människa bakom diagnosen.

Blodsmittade personer är en växande grupp inom vården. Mötet med vårdpersonal kan vara av både positiv och negativ karaktär. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur blodsmittade personer upplever mötet med vårdpersonal. De tolv vetenskapliga artiklar som ligger till grund för studien har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kate-gorier: att känna sig oren, att känna bibehållen värdighet, att känna kränkt värdig-het och att inte bli sedd som människa bakom diagnosen.

Antalet personer som insjuknar i Diabetes Mellitus ökar. Enligt WHO kommer antalet personer med Diabetes Mellitus fördubblas fram till 2030. Studier visar att personer med Diabetes Mellitus är mer benägna till att drabbas av psykisk ohälsa, vilket ofta försämrar följsamheten till egenvård. Detta kan leda till en försämring i sjukdomen. Syftet med den här studien är att sammanställa och beskriva befintlig forskning om metoder för hur sjuksköterskan kan lindra det psykiska lidandet hos personer med Diabetes Mellitus typ 2.

Cancer är en sjukdom som drabbar många personer. Diagnos och behandling leder ofta till ett stort lidande, så väl fysiskt som psykiskt, där speciellt smärta är ett vanligt problem. Den traditionella vården kan kompletteras med andra metoder, till exempel taktil massage, för att nå bättre lindring av lidandet. Syftet med denna studie var därför att sammanställa vilka effekter användning av taktil massage har hos personer med smärta orsakat av cancersjukdom. Detta genom frågeställningarna vilka effekter finns beskrivna avseende smärta vid användning av taktil massage hos personer med cancersjukdom och vilka övriga effekter är beskrivna vid användning av taktil massage hos personer med smärta vid cancersjukdom.

Ett växande EU och globalisering har öppnat marknaden för länder med konkurrenskraftiga produktionskostnader och priser. Svenska företag ser ett ändrat köpmönster hos konsumenter. Pengar läggs på upplevelse istället för det materiella och finns ett billigare likvärdigt alternativ prioriteras det.Internationellt sett är Sveriges produktionskostnader höga i de flesta branscher. För att konkurrera prismässigt tvingas företag kostnadseffektivisera. En alltmer diskuterad och använd strategi är outsourcing.