Sundqvist, K & Svensson, A. Vårdpersonalens syn på äldres sexualitet. En intervjustudie. Examensarbete i omvårdnad 15 hp. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2011.

Syftet med detta arbete är att försöka ta reda på vilka egenskaper som framtidens ledare kommer att behöva inom den kommunala sektorn, men också om det finns eventuella förutsättningar som måste förändras för framtidens ledare. Tio intervjuer genomfördes med personer på ledande positioner inom fyra kommuner i Mellansverige. Utifrån detta sammanställdes intervjumaterialet, och ur detta framkom tre övergripande huvudområden organisation, egenskaper och framtid som sen utmynnade i ett antal ledord. Mot dessa tolkades teorier i ett försök att koppla de till det framtida ledarskapet. Slutsatsen är att det inte finns bara en teori att förhålla sig till, utan det gäller att kunna hantera kontexten och förutsättningarna, och utifrån den kunna anpassa sig.

Syftet med denna uppsats är att undersöka datorns roll i skrivprocessen. Kan skrivande på datorn hjälpa till att utveckla elevers texter och ge ett bättre skrivresultat än traditionellt användande av penna och papper? Vilken påverkan har lärandemiljön på arbetet med datorn som arbetsredskap i skrivundervisningen? Hur påverkas skrivprocessen av dialogen eleverna emellan? Målgruppen för undersökningen är de yngre skoleleverna i år 1-2. Den empiriska undersökningen bygger på en observation i år 2 och intervjuer med pedagoger som använder sig av datorn som ett arbetsredskap i sin undervisning. Resultatet av denna undersökning visar datorns potential i skrivprocessen med elever i de lägre skolåren.

En 80-talist karaktäriseras bland annat av sitt meningssökande, gruppfokus och sökande efter trygghet i otryggheten. Dessa attribut talar för att dessa individer skulle preferera en decentraliserad organisationsstruktur där de får svar på sina relevansfrågor via stimulerande arbetsuppgifter och arbetsformer. Arbetsformerna får gärna lämna utrymme för ansvar och målstyrningen är kanske den styrning som bäst motiverar en 80-talist. en 80-talist är uppväxt i ett konsumtionssamhälle och uppskattar den monetära belöningen då denna fysiskt och tydligt symboliserar organisationens uppskattning. Det är dock väldigt viktigt att denna kompletteras av icke-monetära belöningar i form av uppskattning, delegerat ansvar samt stimulerande arbetsuppgifter.

SammanfattningBakgrundMedlemskort är ett väl utbrett marknadsföringsverktyg som frekvent tillämpas på marknader runt om hela världen. Detta marknadsföringsverktyg är en produkt av de lojalitetsklubbar som i början av 1920-talet började utvecklas för att skapa bättre relationer mellan konsumenter och företag. I dag har en debatt bland forskare uppstått där medlemskortets betydelse och användningsområden har börjat debatterats. Vissa anser att medlemskort inte alls är så pass lojalitets skapande och relationsbyggande som tidigare ansett, utan att de idag endast existerar för att skapa kunskap och inhämta information om företagens kunder. Tillämpningen av medlemskort har fått en sådan utbredning att de idag används mot allt yngre och yngre konsumenter. I denna studie skall vi därför undersöka medlemskortets utsträckning hos gymnasieelever och se hur denna målgrupp förhåller sig till detta marknadsföringsverktyg.

Vi har skapat en inspirationsbok. En inspirationsbok som egentligen består av två böcker i samma paket. Från ena hållet är det en bok fylld med illustrationer och konstverk som vi anser motiverar och inspirerar. Från det andra hållet är boken fylld av slumpbilder för att hjälpa unga kreatörer, designstuderande och allmänt den yngre formintresserade skaran med att komma bort från hjärnans logiska tänkande under en idéprocess. I denna textsamling kommer ni att kunna läsa om våran process.

Syftet med studien är att reda på hur fritidspedagoger upplever datorspelande på fritidshemmet och deras uppfattningar av hur datorspelande kan bidra till lärande i relation till verksamhetens uppdrag med fokus på en meningsfull fritid. Vår forskningsbakgrund behandlar lärande i datorspel och uppfattningar kring datorspel i skolan och kommer att bearbetas tillsammans med resultatet från vår kvalitativa intervjustudie.Vi utgår ifrån den fenomenologiska livsvärldsteorin där vi studerar uppfattningar och erfarenheter kring fenomenet datorspelande. Vi intervjuar ett antal fritidspedagoger och får ta del av deras erfarenheter och upplevelser av datorspelande.I intervjuerna framgår det att fritidspedagogerna, oavsett egen erfarenhet, är positiva till datorspelande som komplement till andra aktiviteter på fritidshemmet, men att många saknar den kunskapen som krävs för att det ska kunna göras med ett pedagogiskt innehåll. De upplever också att barnen lär sig bland annat språk, samarbete, social kompetens och problemlösning genom datorspelande..

This study is done on behalf of Södra skogsägarna in the autumn of 2012. The main purpose of the study is to get an explanation to why some of the members are passive in their forestry, and how Södra can stimulate them to become more active. To achieve this a questionnaire study was conducted on the members of Södra in the community of Gislaved. The result of the study shows that there are many different factors that influence whether the forest owner is active or not. Examples of those factors are timber prices, the forest owner's objectives and the forest owner's financial situation. The main goal for the forest owners in the survey was to obtain high economic result and to increase the standing timber volume for the next generation.

Syftet med den här studien är att se hur barns kostvanor påverkar deras inlärning för att få enbättre förståelse för elevers okoncentration. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer utfördapå fyra skolor. Vi intervjuade sju pedagoger, en rektor, två skolsköterskor, en speciallärare ochen specialpedagog, en skolläkare samt elever i årskurs två och elever i en förskoleklass. Genomintervjuerna framkom att yngre elever har goda kostvanor som ändras med åren. Matvanorgrundar sig tidigt och har vårdnadshavare dåliga kostvanor förs dessa över till barnen.

Vi har under vår verksamhetsförlagda utbildning, utifrån egna erfarenheter och genom att läsa forskning fått en förståelse för att barns föreställningar om naturvetenskapliga fenomen inte stämmer överens med verkligheten. Det har också gett oss en uppfattning om att det saknas läromedel inom astronomi för barn i de yngre åldrarna. Grundat utifrån detta valde vi att utveckla ett läromedel inom astronomi.Läromedlet är tänkt att vara lättillgängligt och lättanvänt för lärare, samt att läromedlet ska uppfylla ett av de centrala kraven i Lgr 11 för årskurs 1 till 3 inom naturvetenskap: ?Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser?.För att kunna ta reda på vad ett bra läromedel är och på så sätt få tips till vårt eget så genomfördes en enkät på våra partnerskolor.

I jordbruksverkets marknadsöversikt från 2013 anmärker författarna en viss problematik som tycks gälla för krukväxtproduktionen. Ser man till antalet sålda produkter visar statistiken att produktionen av krukväxter minskat med 31 % sedan 1999, och det är inget som helt kompenserats genom ökad import. Faktumet är att utbudet av krukväxter ser ut som det gjorde för tio år sedan. Detta tycks bero på att efterfrågan är lägre hos konsumenterna. Anledning till detta är svårt att fastställa, det finns inte tillräckligt med data som styrker hur konsumtionen faktiskt har utvecklats.

Examensarbetet tar upp frågor som handlar om konsumentens inköpsbeteende på konsumentmarknader och vad som påverkar hennes beslut. Syftet är att undersöka hur stor betydelse de faktorer som nämns i teorin faktiskt har på konsuments inköpsbeteende. Med hjälp av dessa visar det sig även vad konsumenten värdesätter hos produkter, varumärken samt företagen. Metoden som användes till det är olika typer av sekundär- samt primärdata. För att sammanställa teorin användes sekundärdata medan för empirin användes mest primärdata.

Syftet med uppsatsen är att få en grundligare kunskap om berättande. I uppsatsen kan man läsa om vad författare anser om berättandets betydelse, medias påverkan på fantasin och vilka skyldigheter pedagoger har. Jag har även intervjuat tre pedagoger, från förskolan och skolans yngre år. Pedagogerna har givit en förståelse om hur berättande kan användas i praktiken och vilken betydelse de anser att berättande har för barnen. Jag har kommit fram till att berättande används i alla dess former ute i de verksamheter jag har besökt och är uppskattat från både lärare och barn.

Jag har i mitt examensarbete studerat barns syn på stress. Vad de tror orsakar stress, hur man känner sig och om man kan göra någonting åt det. Genom enkätundersökningar i en fyra, en sexa och en åtta har jag fått fram barnens tankar om stress. Jag har också läst mycket intressant litteratur inom området för att fördjupa mina kunskaper och ta del av vad andra personer har kommit fram till angående barn och stress. Litteraturen har jag också användt som grund till den empiriska studien.

Jag har velat ta reda på hur det är att arbeta med det naturvetenskapliga ämnet väder med åttaåringar. Mina utgångspunkter har varit teorier om lärande, experimentets roll för lärande och lärarens roll för lärandet. Den tematiska arbetsformen har bildat ramen för undersökning om hur barn lär om väder. Jag har intervjuat eleverna i smågrupper och det har kommit fram intressanta reflektioner från eleverna. Eleverna har uttryckt att de har lärt sig nya saker om väder. De har också uttryckt att gamla föreställningar har förändrats.