Syftet var att med en enkätstudie undersöka om det fanns någon upplevd skillnad mellan två produktionsflöden inom stålindustrin gällande arbetsrelaterad stress och tillfredsställelse. Val av flöde baserades på sjukfrånvarostatistiken då flöde 1 hade en högre korttidssjukfrånvaro än i flöde 2. Studien syftade även till att undersöka om det fanns någon mätbar skillnad mellan yngre och äldre arbetstagares arbetsrelaterade stress och tillfredsställelse.Resultaten visade en signifikans för delmåttet rolltydlighet där de äldre deltagarna skattade rolltydligheten högre än de yngre deltagarna. Resultaten visade också signifikans för arbetstillfredsställelse för delmåtten belysning, ljud, smuts och temperatur där deltagarna i flöde 2 var mer nöjda än i flöde 1. De yngre jämfört med de äldre visade sig uppleva mer psykosocialt stöd och deltagarna i flöde 1 upplevde sig ha en högre grad av autonomi än deltagarna i flöde 2, äldre deltagare upplevde sig även ha en bättre autonomi än de yngre deltagarna.

Självmord är idag en utav de vanligaste dödsorsakerna bland barn och unga i Sverige. Trots att det finns ett utarbetat nationellt program för suicidprevention vars syfte är att minska antalet självmord och självmordsförsök så förblir siffran över fullbordade självmord bland de yngre i Sverige hög. Genom intervjuer och tidigare forskning på området har jag fått ta del av kunskap om hur skolelever kan signalera självmordstankar. Mina intervjupersoner som alla arbetar med ungdomar har delat med sig av deras livserfarenheter om hur det är att arbeta med suicidprevention och hur man bemöter ett självmordsbenäget barn..

Vi har gjort en kvalitativ undersökning där syftet är att undersöka barns tankar kring nedbrytningsprocessen i naturen. Det är även att ta reda på hur barns föreställningar påverkas genom medverkan av praktiska nedbrytningsexperiment. Undersökningsgruppen består av 24 barn från klass två och klass fyrafem. Vi har intervjuat varje barn vid två tillfällen. Mellan intervjutillfällena har barnen varit med om tre olika nedbrytningsexperiment.

Forskning benämner de barn och ungdomar som föddes under åttio- och nittiotalet som internetgenerationen. Innebörden av detta begrepp är att vi har en hel generation som vuxit upp med nätet som ett ständigt närvarande fenomen samt att detta i sin tur påverkat ungas vardag, socialisation och inlärning. Den omfattande effekt nätet haft på samhället och våra yngre generationer har i sin tur påverkat det pedagogiska uppdraget. Jag har gjort en kvalitativ undersökning där jag intervjuat fem pedagoger om deras tankar kring internet och dess inverkan på pedagogens uppdrag. Pedagogerna är alla eniga om att internet spelar en viktig roll i barns och ungas tillvaro samt att barn visar kunskaper om IT och nätet redan första året i skolan.

Syftet med denna uppsats är att genom en kvalitativ studie i intervjuform undersöka hur kontaktmannaskap som arbetssätt fungerar på ett boende för yngre demenssjuka i Gävle kommun. Studien riktar sig till verksamheter inom olika kommuners omsorg, med det faktum att gruppen yngre människor med demenssjukdom i dag år 2009 är en mindre grupp i Sverige, men som kan komma att öka i framtiden. De frågeställningar som styrt denna studie är hur man arbetar med kontaktmannaskap på ett boende för yngre demenssjuka, hur utsedd kontaktman upplever kontaktmannaskap som arbetsmetod och hur deras relation i interaktion påverkas genom att använda detta arbetssätt. Den kvalitativa undersökningen grundar sig på enskilda intervjuer med fyra kvinnliga informanter som arbetar på ett boende för yngre med demens. Dessa kvinnor är utsedd kontaktman till enskild yngre demenssjuk som bor på det särskilda boendet. Fokus i denna undersökning är interaktion och kontaktmannaskap med ett slutresultat i kapitel 5 som visar en mångfacetterad bild av kontaktmannaskapets innebörd för den utsedde kontaktmannen och den yngre demenssjuke på det utvalda boendet. För att kunna bearbeta det empiriska materialet har vi använt oss av teorin symbolisk interaktionism.

När språkliga svårigheter uppträder hos barn är kontakt med logoped aktuell för att kunna identifiera vilken typ av svårighet som föreligger hos barnet och för att kunna planera interventionen. En språklig aspekt som bör undersökas är den fonologiska förmågan som vanligen undersöks med hjälp av ett test. LINUS är ett sådant test som nyutvecklat och används i föreliggande studie för att undersöka fonologin hos barn i åldrarna 5-6 år med typisk utveckling.Syftet i föreliggande studie var att undersöka fonologin hos barn med typisk utveckling och ta fram referensdata för kortversionen av LINUS för barn i åldrarna 5-6 år. Av intresse var även att undersöka om det förelåg skillnader i resultat mellan pojkar och flickor och mellan åldrarna 5-5;6 och 5;6-6.De barn som deltog i studien hade alla svenska som modersmål, ingen hade känd hörselnedsättning eller någon tidigare eller pågående kontakt med logoped/talpedagog. Hela gruppen bestod av 70 barn; 35 pojkar och 35 flickor.

Idag är datorn en självklarhet i de flesta hem. Ökningen i användandet av datorspel hos barn väcker intresset över hur bra så kallade lärospel fungerar för Yngre barn. De spel som finns idag är utvecklade för att passa normalstörda barn. Hur väl fungerar de för barn som har någon form av funktionshinder och då framförallt med inlärningssvårigheter? Autism är ett funktionshinder som bland annat innebär inlärningssvårigheter och svårigheter i kommunikation.

I denna studie har två förskollärares syn på musik i förskolan undersökts. Kvalitativa intervjuer har ägt rum på två olika förskolor ? en utan specifik inriktning och en avdelning med musikinriktning belägen i en annan förskola. Intervjufrågorna formulerades så att förskollärarnas syn på musikens roll och användningsområden i förskolan framkom. Svaren som gavs var i stora delar liknande, bland annat när det kommer till hur förskollärarna uppfattar musikens påverkan på barns språkliga utveckling.

Syftet med föreliggande uppsats var dels att få förståelse för hur lärare respektive specialpedagoger ser på barn i socioemotionella svårigheter, dels att undersöka om socioemotionella svårigheter kan leda till problem i interaktionen med den övriga barngruppen. Vi ville också belysa om samverkan mellan hem och skola är en förutsättning för att komma till rätta med elevens problem.För att kunna nå denna förståelse har vi använt oss av kvalitativ intervju. Vi intervjuade tre lärare respektive tre specialpedagoger på två skolor. Forskningsfrågorna i uppsatsen är:Hur ser lärare respektive specialpedagoger på elever i socioemotionella svårigheter?Kan elevers socioemotionella svårigheter leda till problem i interaktionen med den övriga barngruppen? Hur ser samverkan ut mellan hem och skola avseende elever i socioemotionella svårigheter?Vårt resultat visar att synen som lärare respektive specialpedagoger har på barn i socioemotionella svårigheter är att det i första hand handlar om utagerande beteende.Vår undersökning visar också att barn i socioemotionella svårigheter har avsevärda problem i sin kommunikation och i samspelet med barn och vuxna.Intervjuresultatet visar vidare på hur viktigt det är med en god samverkan mellan hem och skola för att kunna komma till rätta med en elevs problem..

AbstractElisabeth LarssonDen skenbara normbrytaren ? en studie av fyra svenska bilderböckerUV5002 Ht 2011I förskolans uppdrag ingår att motverka stereotypa genusnormer, vilket även innefattar att oreflekteratpresentera sådana via litteratur skriven för barn. Genom att uppmärksamma barnlitteratur somskapare och upprätthållare av genusstereotyper och genusnormer kan detta medvetandegöras ochdärmed bemötas.Är bilderböcker för barn bärare av genusnormer eller är de objektiva och fria från dylika värderingar?Med den frågeställningen som utgångspunkt tar föreliggande uppsats sig an Pija Lindenbaumsbilderböcker Gittan och gråvargarna, Gittan och älgbrorsorna, Lill-Zlatan och morbror raringsamt Kenta och barbisarna för att undersöka huruvida dessa motverkar eller cementerar rådandesyn på kön och genus.Studien tar avstamp i ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv, då man inom denna riktningfokuserar på de normer och ramar som styr formandet av sociala genusstrukturer, vilket är engrundläggande del i föreliggande studie.Studien bygger på Maria Nikolajevas förslag till analysverktyg, vilka fokuserar på hur genusframställs i bilderböcker riktade till barn.Analysen visar att samtliga studerade verk är bärare av genusvärderingar som inte ligger i linjemed dem som förskolan förväntas förmedla, trots att verken till ytan sett marknadsför sig som genusmedvetna.Studien har relevans för aktiva inom pedagogisk verksamhet för Yngre barn då den fokuserar påhur sagda verk inverkar på en yngre publik. Studien kan även med fördel läsas av litteratur- och genusvetaredå dessa ämnen intar en framträdande roll i tidigare nämnda undersökning..

Syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger i förskolan och skolan kan arbeta förebyggande med barn och elever som har läs- och skrivsvårigheter, samt att undersöka vad det finns för olika hjälpmedel och metoder att tillgå. Detta examensarbete ska vara förberedande för pedagoger så att de kan få en viss kunskap om barn och elever med läs- och skrivsvårigheter. Det finns många bra sätt för att hjälpa dessa barn, vi har valt att lägga vår fokus på hur och vad man kan arbeta med samt vad det finns för förebyggande åtgärder att använda sig av. Undersökningen genomfördes i en förskola och i en skola för barn i yngre år, där vi intervjuade åtta respondenter och gjorde 12 observationer. Vårt examensarbete är en kvalitativ studie.

Bakgrund: Sedan 1990-talet har stroke ökat från 15 till 21 procent bland män och kvinnor i åldern 35-44 år. Sveriges befolkning lever längre idag, framförallt för att hjärt- och kärlsjukdomar har minskat. Däremot har förekomsten av stroke bland yngre ökat. Det är cirka 400 unga vuxna varje år som insjuknar vilket påverkar deras familj och arbetssituation. Orsaken till varför stroke ökar i yngre åldrar kan bero på förändrade levnadsvanor.

Barn som bevittna våld i nära relationer brukar likställas med att utsättas för psykisk misshandel. Att utsättas för psykisk misshandel som barn kan resultera i en mängd skadeverkningar, detta på såväl kort som lång sikt. Studiens syfte är att synliggöra barnens situation när de bevittnar våld i nära relationer, vad säger aktuell forskning om detta? Den använda metoden i denna studie är en kvalitativ, systematisk litteraturstudie med en induktiv ansats och kvalitativ innehållsanalys. Studien är baserade på internationella och nationella vetenskapliga artiklar Den teoretiska utgångspunkt som använts var anknytningsteori och copingteori.

Bakgrund: I en tidigare kurs väcktes vårt intresse för att ta reda på vad begreppet fritid egentligen innebar för barnen idag.Barns fritid ser idag olika ut och så gör även deras syn på fritiden.Det har alltid funnits olika synsätt på vad fritid är och skall vara vilket har påverkat det pedagogiska arbetet inom fritidshemmet. Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka vad begreppet fritid betyder för barn. Metod: Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer medbarn. Då syftet med studien är att få fram barnens perspektiv på begreppet fritid ansåg vi att detta varbästa sättet för oss. Vårt urval är barn som är mellan 6-12år.

Syftet med studien är att undersöka hur Yngre barns möjlighet till inflytande visar sig i olika sammanhang i förskolan så som vid fri lek, samling, måltid och vila. Samt hur olika barnsyn har betydelse för barns möjlighet till inflytande. Resultatet grundar sig på observationer och intervjuer med barn och personal på en förskoleavdelning för barn i åldern 1-3. Förskolan har genom åren influerats av olika sorters pedagogik beroende på vilka rön som för tillfället varit rådande från forskarna. I dagens förskolor har inflytande fått större utrymme och blivit till en rättighet för verksamhetens barn. I förskolans Läroplan, (Lpfö 98, rev 2010) finns ett särskilt kapitel som belyser vikten av inflytande.