SammanfattningSyftet med studien är att undersöka förskolans yngsta barns lärande i situationer som karaktäriseras av ett musiskt arbetssätt. För att kunna genomföra detta måste vi först visa om det är ett musiskt arbetssätt som förskolläraren arbetar utifrån. I den verksamhet som visades undersökte vi sedan hur lärandet hos de Yngre barnen synliggjordes genom musiska uttryck. Genom en samtalsintervju med en förskollärare har vi försökt synliggöra dennes tankar, erfarenheter och uppfattningar om de Yngre barnens lärande vid musiska aktiviteter. Genom sex observationer av förskolans yngsta barn vid musiska aktiviteter har vi studerat vilket lärande som där synliggörs.

Kommunikation är avgörande för att uppnå en god livskvalitet och grundläggande för att kunna förstå andra och göra oss själva förstådda. Grunden för en tillfredsställande kommunikation är att det finns ett samspel mellan de parter som ingår, vilket förutsätter att det sker ett ömsesidigt utbyte mellan samtalsparterna. De funktionsnedsättningar som cerebral pares ofta leder till kan medföra svårigheter för individen att göra sig förstådd. Det saknas idag svenska studier gällande interaktionen hos små barn med grav cerebral pares (CP). Denna studies syfte är att bidra till en ökad kunskap om hur interaktionen ser ut hos Yngre barn (1,5-5 år) med grav CP (GMFCS IV-V) och deras närmaste omgivning.

Bakgrund: I Sverige får cirka 30 000 människor stroke varje år och cirka 7000 återinsjuknar. Cirka20 % av dessa människor är yngre än 65 år. Strokeinsjknandet i yngre åldrar har ofta annorlundabakomliggande orsaker än hos äldre personer. Återhämtning bland yngre strokepatienter skermycket snabbare än hos äldre, och redan efter tre-sex månader blir upp till 90 % av yngreindivider som fått stroke oberoende vad gäller personliga dagliga aktiviteter. Däremot utgörkognitiva, emotionella och personlighetsmässiga svårigheter ett stort problem för yngrestrokedrabbade människor.

Sammanfattningvis visar resultaten på att barn och ungdomar är och upplevs mer stressade idag. Det finns många orsaker till barns stress och och den tar sig i olika uttryck. Skolans inre och yttre miljö är en stor stressfaktor som påverkar både yngre och äldre barn. För att kunna förebygga och motverka stress är det viktigt att identifiera stressen tidigt i livet..

Socialstyrelsen uppger att under perioden 1999-2003, var transportolycksfall den vanligaste typen av olycksfall som ledde till döden bland barn mellan 0-17 år och enligt Vägverket klarar ett barn sig på egen hand i trafiken först vid 11-12 års ålder. Detta borde innebära att barn är mycket utsatta när de vistas i trafiken och personer som kör bil måste vara medvetna om detta.Syftet med denna uppsats var att undersöka hur erfarenhet av barn och erfarenhet av trafik inverkar på bilisters egna uppfattningar om hastigheter i trafikområden där barn vistas. Operationaliseringen av erfarenhet av barn och erfarenhet av trafik gjordes genom föräldraskap och ålder. Föräldrar antogs ha mer erfarenhet av barn än icke-föräldrar och äldre (35-46 år) antogs ha mer erfarenhet av trafik än yngre (20-26 år). För att undersöka skillnader mellan dessa grupper genomfördes en förstudie med fokusgrupper följt av en enkätundersökning som huvudstudie.Resultaten visar bland annat att föräldrar uppgav att de normalt sett tenderar att hålla lägre hastigheter än icke-föräldrar i olika trafikmiljöer där barn kan vistas.

Denna uppsats handlar om hur några pedagoger beskriver att de arbetar tematiskt med Yngre barn och vad de grundar sitt tematiska arbete på. Mina frågeställningar var: Hur beskriver pedagogerna att de arbetar tematiskt? Vad grundar pedagogerna sitt tematiska arbete på? För att få reda på detta valde jag att intervjua tre pedagoger som är verksamma i förskolan och i förskoleklass. Alla tre pedagoger arbetar regelbundet tematiskt med Yngre barn. Min slutsats är att det blir skillnader i det tematiska arbetssättet, beroende på vilken teori man väljer att utgå ifrån eller vilket synsätt man har.

Denna kvalitativa studie genomsyras av ett sociokulturellt perspektiv. Studiens syfte var att beskriva och få en fördjupad förståelse för hur förskollärare tänker kring och utformar verksamheten för att de yngre barnen ska utveckla sin förmåga inom det fria bildskapandet. För att ta reda på det använde vi oss av kvalitativa intervjuer med fem förskollärare inom olika rektorsområden i Norrbotten. Studiens resultat visar att bildskapande är väldigt betydelsefullt för de Yngre barnens lärande och utveckling. I resultatet framkom det också att förskollärarna ser att de Yngre barnens bildskapande är viktigt men att det får en relativt liten plats i förskolans vardag.

Vårt syfte med denna undersökning har varit att bidra till kunskap om de Yngre barnensmatematik. Det har skett genom kartläggning och analyser om tre och fyra åringar i förskolanordnar och sorterar olika föremål i två planerade aktiviteter. Undersökningens övergripandeforskningsfrågor var: hur ordnar och sorterar barn föremål individuellt? Vad säger barnen omsina strategier för att ordna och sortera olika föremål? Undersökningen har utgått ifrån ettsociokulturellt perspektiv som betonar språkets och kommunikationens betydelse för barnslärande. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ ansats med observation ochintervju som metod.

Mot bakgrund av socialisationsprocessen och de rådande genusnormerna som verkar inom denna, ämnar den här studien undersöka huruvida sambandet mellan socialt stöd och psykisk hälsa bland barn och unga varierar enligt könskompositioner mellan föräldrar och barn. Ytterligare ett syfte är att studera om ovanstående samband skiljer sig mellan äldre och Yngre barn.Uppsatsen är kvantitativ och studiens analyser baseras på empirisk data från Barn-LNU och Barn-ULF (2000-2001). Analyserna genomförs med linjär regression med hjälp av statistikprogrammet SPSS (n=1,964).Resultatet visar att det finns ett samband mellan socialt stöd från föräldrar och psykisk hälsa bland barn och ungdomar i åldrarna 10-18 år. Detta gäller dock inte alla aspekter av socialt stöd. Resultatet visar vidare att den psykiska hälsan varierar enligt kön; pojkar har bättre psykisk hälsa än vad flickor har.

Syftet med denna studie har varit att undersöka den fysiska miljön för yngre skolelever i klassrummet utifrån ett tal-, läs- och skrivutvecklingsperspektiv. Detta har gjorts genom att intervjua sex lärare på olika skolor samt att göra en observation av deras klassrum. Utifrån studien har vi sett att samtliga lärare har en uppfattning om hur de vill utforma den fysiska miljön för de yngre skolelevernas tal-, läs- och skrivutveckling. Medvetenheten och svaren skiljer sig dock åt och under flera observationer har vi också kunnat konstatera att lärarna "inte lever som de lär" utan att miljön ser ut på ett annat sätt än vad de säger sig vilja eftersträva..

Det här är ett verksamhetsanknutet examensarbete utifrån önskemål från Luleå kommun kring frågan hur förskolan kan arbeta med matematik och yngre barn (1-3 år). Den empiriska undersökningen genomfördes under fem veckor på en småbarnsavdelning på en förskola i Luleå kommun och bestod av intervju, observation och informella samtal. Undersökningsgruppen var de tre pedagogerna på avdelningen och det som undersöktes var deras syn på barn och lärande samt deras arbetssättt och funderingar kring matematik. Studiens resultatavsnitt har problematiserats utifrån teorier om barn och lärande och i diskussionsavsnittet sammanfattas de utvalda pedagogernas styrkor och möjligheter till utveckling. Vi anser att de främsta styrkorna ligger i pedagogernas vilja till att ständigt uppdatera sina kunskaper för att kunna utvecklas samt deras arbete med att hålla den pedagogiska miljön inspirerande och levande.

Denna uppsats undersöker hur tätt svenskar väljer att föda sina barn och om detta har förändrats över tiden. Vi granskar hur tätheterna ser ut mellan det första och andra barnet samt även mellan det andra och tredje barnet. Vi tittar också på om äldre män och kvinnor föder sina barn tätare än yngre. De data som används är ett register med samtliga svenskfödda män och kvinnor som fått barn under perioden 1970-2008.I slutet av 1980-talet finner vi en minskning i tätheten mellan barnen som förklaras av högkonjunktur och familjepolitiska åtgärder. Tiden mellan barnen ökar igen under 1990-talets lågkonjunktur, för att sedan på nytt gå nedåt under 2000-talet.

Läroplanen för förskolan Lpfö 98 (rev 2010) trycker på att förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och med hjälp av olika uttrycksformer främja barns utveckling och lärande. Förskolelärarens roll är att stimulera och utmana barnet i en innehållsrik och inbjudande miljö. Syftet med vår studie är att undersöka hur fyra förskolelärare resonerar gällande kommunikation med barn i yngre åldrar på förskolan. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie som innehåller strukturerade intervjuer. Våra intervjuer genomfördes på två förskolor i två olika kommuner i Sverige där fyra förskolelärare tillfrågades.

Bakgrund: Smärta förekommer i alla åldrar och är ett folkhälsoproblem världen över. Smärtskattning av barn yngre än fem år utgör en stor prövning för sjuksköterskor. Det kan därför medföra en ökad risk för underbehandlade smärttillstånd och en försämrad livskvalitet. Syfte: Var att belysa sjuksköterskors erfarenheter vid bedömning av fysisk smärta hos barn yngre än fem år. Metod: En litteraturöversikt genomfördes och litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed och Cinahl.

Sammanfattning:Den framtagna produkten är i form av en webbsida. Webbsidan ser vi som ett verktyg riktat till pedagoger som vill introducera tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) tillsammans med grafiskt bildstöd som alternativ och kompletterande kommunikation (GAKK) i förskolan för barn i åldrarna 1-3 år. Arbetssätten gynnar barns tidiga kommunikation och talspråksutveckling men används idag primärt som en metod först då ett barn uppfattas vara i behov av ett alternativt språk, som t.ex. när en språkstörning eller ett annat handikapp upptäckts. Vårt syfte med produkten är därför att den ska visa att TAKK, tillsammans med GAKK, kan användas för alla Yngre barn som ett stöd för kommunikation och för utveckling av deras talade språk.