Denna studie handlar om stress i skolan. Hur eleverna påverkades, om de påverkades och hur de själva upplevde det. Syftet med studien var att undersöka hur elever upplever stress i skolan, samt vilka orsaker som finns till stressen. Vi undersökte även vilka möjligheter skolan hade att förändra stress situationer. Intervjuerna valdes att göras med elever och lärare i år 5 och år 6 på grund av att i dessa åldrar händer mycket ur utvecklingssynpunkt.

Syftet med denna studie var att beskriva unga kvinnors upplevelser av förtidig menopausefter cytostatika- och/eller hormonbehandling. Ett ytterligare syfte var att beskriva hursexualiteten upplevdes efter dessa behandlingar. Undersökningen genomfördes i två etapper med fenomenologisk metod. Öppna individuella intervjuer valdes i delstudie 1. I delstudie 2 användes fokusgrupp.

Författarna har identifierat ett forskningsgap inom personlig varumärkeshantering ur individens perspektiv. Det finns dock ett begränsat antal studier kring individerna bakom och hur de använder sig av personlig varumärkeshantering. Det behövs fler studier som antar individens, användarens, perspektiv vid studerandet av personlig varumärkeshantering. Idag är varumärkeshantering ett välkänt begrepp och en inriktining inom varumärkeshantering är personlig varumärkeshantering. Personlig varumärkeshantering syftar till att individer marknadsför sig själv genom att lyfta egenskaper och karaktärsdrag som gör dem unika.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur förskollärare resonerar om utformning och de yngre barnens språkutveckling i förskoleverksamheten samt hur den fysiska inomhusmiljön kan användas för främjandet av språkutveckling. Tidigare forskning visar att den fysiska inomhusmiljön har betydelse för barns språkutveckling. Det är viktigt att skapa fysiska miljöer som erbjuder språkstimulering. Vi har intervjuat sex förskollärare. Syftet med studien var inte att jämföra olika förskolor men resultatet visade på skillnad mellan Reggio Emilia-inspirerade förskollärare och förskollärare som inte arbetar utefter någon specifik profil. Vi kunde se i resultatet att Reggio Emilia-inspirerade förskollärare använder den fysiska inomhusmiljön medvetet i hela sitt arbetssätt utifrån teman.

Vårt syfte är att undersöka hur pedagogen, i förskolan, handlar i leken utifrån ett genusperspektiv. Vi använder oss av en kvalitativ metod och har observerat med hjälp av filmkamera och löpande protokoll. Undersökningsgruppen består av fyra pedagoger och elva barn i åldern ett till två år. I litteratur delen lägger vi tyngdpunkten på hur könskoderna i läroplanen sett ut ur ett historiskt perspektiv fram till nutid samt vad forskning visat om de yngre barnens lek och leksaker, pojkar och flickors lek samt pedagogens roll i leken. Våra frågeställningar är att ta reda på hur pedagoger bemöter och agerar i barns leksituationer sett ur ett genusperspektiv samt hur de jobbar för att eftersträva läroplanens bestämmelse att motverka traditionella könsmönster och könsroller i leken.

Många yngre barn tillbringar en stor del av sin barndom på förskolan. Där träffar de nya kamrater och genom lek och samspel med dem skapas nya sociala relationer. Vissa barn kan vara väldigt intresserade av att träffa nya kompisar medan andra kan ha svårt att acceptera att dela med sig både pedagogen och leksakerna med de nya barnen. Forskaren Marita Lindahl har studerat småbarns vistelse på förskolan och har kommit fram till bland annat att barnen fokuserar och iakttar andra barns agerande i början av förskolevistelsen men kan även hålla avstånd från alla lekar tills de har skapat förtroende till alla på avdelningen. Psykologen Elin Michelsén anser att barn som får positiva erfarenheter av samspel med andra barn fortsätter att söka sig till andra barn.

Syftet med vår studie var att undersöka i vilken utsträckning förskolepersonalen anser att de ger barn möjlighet till inflytande över sin vardag i förskolan. Arbetet syftade vidare till att synliggöra hur personalen arbetar för att barn ska bli delaktiga i verksamheten. Vi har genomfört en enkätundersökning med både öppna och slutna frågor. Enkäterna delades ut till fyra kommunala förskolor där all personal som arbetar i barngruppen fick möjlighet att besvara enkäterna. Resultatet visar att förskolepersonalen anser att de arbetar medvetet med att få barnen delaktiga samt med att ge dem inflytande.

Examensarbetet beskriver den designprocess som genomförts under utvecklingen av en vardagsryggsäck för friluftsföretaget Haglöfs Scandinavia AB. Målet med ryggsäcken har varit att det ska vara en produkt som tilltalar målgruppen stilmedvetna, yngre människor med friluftsintresse. Den ska ha en tilltalande design och innehålla funktioner som underlättar en vardag med skola, arbete och till träning. Syftet med projektet var att komplettera tidigare kunskaper inom produktutveckling med kunskaper om textildesign och frilufsprodukter. Haglöfs värdesätter inspiration och att få åsikter om brister användare ser i deras kollektion.

Förnamn kan skapa starka känslor, och attityder till ett och samma namnverkar skilja sig mellan generationerna.I denna uppsats undersöks attityder till tio av de hundra vanligasteförnamn som ges till nyfödda barn i Sverige i dag. Namnen är Emma,Tindra, Ronja, Smilla, Siri, William, Hugo, Liam, Love och Elias.Genom intervjuer vill jag ta reda på vilka attityder respondenterna hartill de olika namnen samt undersöka om det är någon skillnad i attitydertill namnen mellan den äldre och den yngre generationen. Jag vill ocksåta reda på vad respondenterna anser är orsaken till deras attityd:Namnets ?klang? ? alltså hur de tycker att namnet låter ? eller deassociationer som de i övrigt har till namnet?Resultatet visar att skillnaden i attityd till namnen inte är stor mellangenerationerna, men orsaken till attityden varierar mellanåldersgrupperna. Enbart klangen i ett namn har inte lika stor betydelseför attityden till namnet som erfarenheter från tidigare namnbärare.Denna studie kan ses som ett försök att få grepp om orsakerna tillskillnader mellan generationer angående attityder till olika namn..

SammanfattningSyftet: Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskans tillvägagångssätt vid planerade blodtrycksbesök avseende samtalsämnen, tidsåtgång, dokumentation och uppföljning.Metod: Studien var en kvantitativ observationsstudie där populationen var distriktssköterskorfrån vårdcentraler i Dalarna. Studien bygger på 50 observationer av blodtrycksbesök utifrånen strukturerad checklista som utvecklats för denna studie.Resultatet: I genomsnitt ägnades 14 minuter åt patienten vid blodtrycksbesök. Samtal omlivsstilsfaktorer förekom oftare med yngre personer och en signifikant skillnad (p=0,024)påvisades mellan åldersgrupperna 51-64 år och 65-92 år. Fysisk aktivitet var den livsstilsfaktor som det samtalades oftast om, en signifikans påvisades (p = 0,002) mellan åldersgrupper och kön (p = 0,044). Alkohol och sömn samtalades det minst om.Blodtrycksläkemedel och biverkningar samtalades om i 74 procent av besöken.

Hjärtinfarkt är en av de främsta dödsorsakerna bland män och kvinnor i världens idag. Kardiovaskulär död minskar bland män, men inte bland kvinnor. Att drabbas av en hjärtinfarkt, innebär ett hot mot livet för personen som drabbas, och påverkar personen och dennes familj under lång tid. Kvinnor som insjuknar är i genomsnitt 75 år och har en sjukdomshistoria med andra sjukdomar i bakgrunden när de drabbas av en hjärtinfarkt. Män är i genomsnitt sett 10 år yngre än kvinnor och har oftare varit med om en tidigare hjärtinfarkt, när de återinsjuknar.

Då många klassiska och populära sagor har illustrerats av ett flertal olika konstnärer finns det ett intresse i att analysera hur detta påverkar läsarens tolkning av sagan. Vilka episoder väljer illustratören att ta med? Lägger han/hon fokus på personerna, miljön eller någon specifik känsla t.ex.? Dessa är några av de aspekter som inverkar på hur sagan kommer uppfattas. Illustreringarna kan göra att sagan känns mer riktad mot en yngre läsarkrets eller vara mer tilltalande för äldre barn eller vuxna. Jag har för avsikt att analysera Den lilla flickan med svavelstickorna en saga av H.C.

I den här uppsatsen har jag undersökt hur musik kan vara främjande för barns språkutveckling. Jag har studerat gemensamma aspekter mellan musik och språk och undersökt hur pedagoger arbetar med musik som en språkfrämjande metod i förskolan. Jag har besökt fyra förskolor, på varje skola har jag intervjuat en pedagog och observerat en musiksamling. Jag har observerat både yngre och äldre barn, från ett år till sex år gamla. Ingen av skolorna har musik som profil, men pedagogerna förklarade att de sjunger och musicerar regelbundet med barnen.

Syftet med undersökningen var att undersöka lärarnas uppfattning om betydelsen av tidig engelskinlärning i förskola och skola. Lärarnas utmaningar med att ta vara på de ungas kontakt med engelska via fritiden och bygga på denna i undervisningen. Vidare lärarnas utmaningar med flerspråkiga elever.Studien utfördes på fem skolor av olika karaktär: En mångkulturell skola. En skola beläget i ett? högstatusområde?, en skandinavisk skola i Spanien, en skola som satsar på projektet ?Engelska spåret? och en förskola där en engelskspråkig pedagog arbetar med barnen tillsammans med svenska pedagoger.

SammanfattningSyftet: Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskans tillvägagångssätt vid planerade blodtrycksbesök avseende samtalsämnen, tidsåtgång, dokumentation och uppföljning.Metod: Studien var en kvantitativ observationsstudie där populationen var distriktssköterskorfrån vårdcentraler i Dalarna. Studien bygger på 50 observationer av blodtrycksbesök utifrånen strukturerad checklista som utvecklats för denna studie.Resultatet: I genomsnitt ägnades 14 minuter åt patienten vid blodtrycksbesök. Samtal omlivsstilsfaktorer förekom oftare med yngre personer och en signifikant skillnad (p=0,024)påvisades mellan åldersgrupperna 51-64 år och 65-92 år. Fysisk aktivitet var den livsstilsfaktor som det samtalades oftast om, en signifikans påvisades (p = 0,002) mellan åldersgrupper och kön (p = 0,044). Alkohol och sömn samtalades det minst om.Blodtrycksläkemedel och biverkningar samtalades om i 74 procent av besöken.