Bakgrund:Med hjälp av ett Balanserat Styrkort kan en organisation hitta en balans mellan monetära och icke-monetära mått. I och med att organisationen delas upp i olika perspektiv leder det i sin tur till att organisationen kan se vad det är den behöver utveckla för att uppnå ett ännu bättre resultat. Detta då ett väl fungerande Balanserat Styrkort skapar en långsiktig balans som inte bara visar vad som är bra idag, utan även i framtiden.Syfte:Syftet med denna studie var att arbeta fram mål och mått som är användbara för Kinda-Ydre Sparbank inom det finansiella perspektivet och medarbetarperspektivet.Metod:I vår studie har vi tillämpat en fallstudie med kvalitativt inslag där vi har samarbetat med Kinda-Ydre Sparbank. För att få in det material som vi behövde för att arbeta fram styrkortet har vi intervjuat personal med olika befattningar i banken, men även arbetat fram en referensram för att kunna besvara vår problemformulering.Slutsats:De mål och mått som vi arbetat fram för Kind-Ydre Sparbank anser vi vara viktiga att ha med i modellen. Detta för att VD och styrelse ska kunna se hur hela organisationen påverkas i takt med att nyckeltalen förändras..

The term socken ? comparable to the English term parish ? refers to a historical geographical entity found in rural areas of Scandinavia. This entity presents a multi-layered understanding of the local rural area and is in this essay conceptualized as a place. The concept of place is central to geographic work but it is also a contested term ? discourses within the field of geography present different perspectives on place as a geographical concept and our understanding of it.The history of parishes goes centuries back.

IT-utvecklingen har gått väldigt snabbt under de senaste decennierna och alltfler marknader för varor och tjänster har öppnats upp genom tillgång till internet. Utbyggnaden av IT-infrastruktur med hög överföringshastighet, vanligen kallat bredband, har i Sverige skett delvis på kommersiella grunder och delvis med hjälp av offentliga subventioner från kommuner, stat och EU. Många utredningar och kartläggningar av bredbandsutbyggnaden i Sverige har gjorts som hävdar att de positiva effekterna av en utbyggnad är såpass stora att ett offentligt stöd krävs, framförallt på landsbygden. Trots detta har tillsynes ingen uppföljning skett på om satsningarna faktiskt är lönsamma.För att analysera huruvida investeringarna i bredbandsinfrastruktur på landet verkligen är samhällsekonomiskt motiverade har vi därför utfört en fallstudie på hur utbyggnaden av bredband har gått till i landsbygdskommunen Ydre. Genom arkivsökning, intervjuer och litteraturstudier har monetära och icke-monetära nyttor identifierats och vägts mot varandra i en kostnads-nyttoanalys.

Vi riktar detta arbete till människor som i sin profession kommer i kontakt med individer som har neuropsykiatriskt funktionshinder. De som företrädesvis har hjälp av rapporten är de som jobbar inom områden som berör samtal och vägledning. Vi har intervjuat sju personer som har neuropsykiatriska diagnoser och två personer som jobbar professionellt med samtal och vägledning av neuropsykiatriskt funktionshindrade. Vi har även använt egen relevant litteratur, obligatorisk kurslitteratur, manuell sökning av lämplig litteratur på bibliotek i Vetlanda, Tranås och Ydre samt sökt lämpligt materiel via Internet, vi har även talat med personer som är berörda av vårt ämne. I vårt resultat kom vi fram till att personer med neuropsykiatriska funktionshinder behöver bestämda ramar, konkreta och tydliga mål som är nåbara, samt relevant information som är förklarande i sitt sammanhang.

Sveriges självförsörjandegrad på nötkött har minskat kraftigt de 10 senaste åren. Därför ville jag se om det fanns någon lönsamhet med att bygga nya byggnader och behålla tjurkalvar till slakt istället för att sälja dem till vidareuppfödning. Arbetet baserades på en gård som idag har dikoproduktion med rekryteringskvigor och där tjurkalvarna säljs vid avvänjning till vidareuppfödning. Syftet var att öka kunskaperna om nötköttsproduktion och dess inhysningssystem. I arbetet har två typer av byggnader behandlats, en som jag ritat själv och den andra är ett förslag från Hammars Verkstad AB. Den hallen jag ritade skickades till Ydre Grinden för ett kostnadsförslag.

Mitt syfte är att studera Leonard Rääfs nedskrivna sägner och kyrkliga kommentarer. Med detta arbete vill jag visa att många av sägner och seder har en kyrklig anknytning. Till hjälp har jag ställt några frågor som jag ska försöka att besvara:* Vad säger sägnerna om frierier, fästning och bröllop?* Hur förhåller sig kyrkan till sägnerna angående frierier, fästning och bröllop?* Vad säger sägnerna om dop?* Hur förhåller sig kyrkan till sägnerna angående dopet?Tack vare Leonard Rääfs framsynthet att bevara de gamla sägnerna till eftervälden kan man få en inblick i den gamla svenska kulturen. Det är viktigt att veta sin historia för att få förståelse för sin egen tid.