Examensarbetet utfördes i samarbete med Randek Bautech och hade som syfte att utveckla ett koncept, vilket skulle möjliggöra en sammanslagning av två stationer i deras produktionslinje som för övrigt är deras huvudprodukt. Dessa linjer används främst för tillverkningen av vägg- och takelement. Konceptet skulle även innebära en minskning av cykeltiden för spikstationen.För att få en inblick i hur tillverkningsgången fungerade i nuläget har observationer och intervjuer utförts. Nulägesanalysen har sedan kompletterat de krav och önskemål som företaget hade till att bilda en kravspecifikation. Vidare har författarna använt sig av benchmarking för att få insikt i den senaste tekniken och utvecklingen inom olika branscher, det tillsammans med brainstorming har genererat ett antal möjliga koncept som utvärderats av författarna och handledaren på företaget.

Minor utgör ett hot mot civilbefolkningen men även personal i fredsfrämjande insatser riskerar att skadas av minorna under patruller i insatsområdet. Idag används minhunden i Försvarsmakten för att lokaliera minor i kombination med minpik och metalldetektor. Hunden har sina begränsningar och har under flera perioder varit på väg att fasas ut till förmån för tekniken. Minans doftbild, minhunden och den elektroniska nosen beskrivs och mynnar ut i en analys där för-/nackdelar presenteras och därefter diskuteras. Den militära nyttan i den militära kontexten, insats med undsättningsstyrka (MRT) utgör ramverk i uppsatsen.

Studiens intresseområde var IT-support och supportsituationer mellan företag och fastighetsmäklare. Fastighetsmäklare i Sverige är en yrkesgrupp som använder sig utav teknik i sitt arbete, t.ex. bärbara datorer och digitala kameror. Införandet av IT (Informationsteknologi) i arbetslivet har förändrat yrkesgruppens arbetssätt och påverkat denna yrkesgrupp markant. Det här gör att fastighetsmäklaren är beroende av att tekniken fungerar och har behov av välfungerande support vid uppkomna problem.

Det vi vill undersöka i denna studie är huruvida de nya moderna kommunikationsmetoderna kan hjälpa till att påverka sociala åtgärder som sociala rörelser. Det visar sig att de sociala rörelserna är nära kopplade till användningen av modern kommunikationsteknik såsom exempelvis mobiltelefoni och användning av internet, specifikt sociala nätverkssajter, när vi studerar protesterna som pågår i både Syrien, men även resten av arabvärlden under denna tidsperiod. Detta visades även när vi genomförde våra observationer på webbsidorna som mobiliserar dessa möten. Det resultatet vi fick fram var att de nya kommunikationsmetoderna och den nya utvecklade tekniken har bidragit till de kollektiva åtgärderna mellan individerna, inte minst i Syrien men även resten av arabländerna, om inte resten av hela världen. Dessa tekniska metoder har bidragit till informationsspridningen kring de pågående upploppen i Syrien där de även har fått större möjligheter att organisera, dokumentera, mobilisera och även rekrytera medlemmar till de sociala åtgärderna.

SammanfattningI ett kraftvärmeverk binds en stor del energi i de varma rökgaserna. Genom att installera rökgaskondensering kan energi från röken tillvaratas. På kraftvärmeverket Skogsbacka i Lycksele har man tittat på möjligheterna att installera rökgaskondensering. Detta arbete syftar till att ta reda på om och vid vilka förutsättningar det skulle vara lönsamt för Skogsbacka att också investera i utrustning för elproduktion vid låggradig värme, för att på så sätt använda energin från rökgaskondenseringen. Idag finns flera tillverkare som erbjuder fristående aggregat som kan utvinna el vid låga temperaturer.

Inom den kraftigt växande E-handeln råder stark konkurrens. Metoder att öka marknadsandelar och sälja mer produkter är viktigare än någonsin. I denna studie utvärderas metoden att presentera produkter med hjälp av stereoskopisk 3D. En fördel som kan konstateras är att kunderna får en mer verklighetsnära uppfattning av produkten än med traditionella bilder av tvådimensionell typ. Den tydligaste förbättringen är kopplad till upplevelsen av djup.

I dagens lantbruk är det intressant att minska kostnaderna för insatsvaror och därmed förbättra lönsamheten. GPS-teknik med autostyrning ger möjlighet för lantbrukare att minska kostnaderna för insatsvaror i växtodling. De främsta möjligheterna att minska kostnaderna är genom att minimera överlapp i jordbearbetning. Syftet med denna studie är att utreda och analysera hur lönsamheten förändras i ett växtodlingsföretag på 150 hektar genom att investera i GPS-teknik. Studien omfattar 2 fiktiva fallgårdar med olika strategier för jordbearbetning.

Dagens datorspel innehåller en mängd effekter som försöker ge spelaren en känsla av en interaktiv värld. Många av dessa effekter simuleras med hjälp av partikelsystem. Exempel på sådana effekter är explosioner, rök och blodfontäner.Tyvärr är de flesta partikelsystem byggda så att de existerar i en egen ?dimension? med varken uppfattning av dess omgivning eller omgivningens beskaffenhet. Detta resulterar i att partikelsystemen ibland kan verka, i vissa situationer, orealistiska och opassande.Detta arbete presenterar därför en metod att tillfoga realism genom att ge ett partikelsystem och dess partiklar möjligheten att interagera dynamisk med sin omvärld.

Syftet med studien är att kartlägga och beskriva hur förskolan möjliggör för barnen  att uppleva teknik i uterummet och vilka förutsättningar som finns för att ytterligare stimulera dem för ämnet. Jag ger en beskrivning av denna verksamhet vid fyra förskolor vilka har varierande grad av teknikprofil för att se likheter och skillnader i deras arbets- och förhållningssätt. De metoder som jag använder mig av är dokumentation av förskolegården samt intervjuer med pedagoger och barn. Mina huvudresultat visar att faktorer som påverkar teknikimplementering i förskolan består av utbildning och intresse hos ledning, pedagoger, barn och föräldrar. Förskolorna använder gårdens fysiska förutsättningar för att uppleva tekniken och erbjuder barnen till största delen bygg- och konstruktionsmaterial.

De specifika syftena med studien var att undersöka om (a)taluppfattningen förbättras om man i en liten display får se den som talar, jämfört med om ingen bild alls visas, och om (b)taluppfattningen förbättras då kontextuella ledtrådar presenteras i samband med ett talat meddelande. Studien syftade även till att ta reda på deltagarnas upplevelser och inställning till tekniken. Därför genomfördes (a) en datainsamling av objektiv data i form av ett talåtergivningstest, och (b) ett videosamtal via mobiltelefon samt en insamling av subjektiv data i form av intervju, med 10 deltagare med hörselnedsättning.Resultatet av studien visade att både visuell och kontextuell information ökade taluppfattningen för deltagarna i studien, vilket innebär att videosamtal har potential att fungera som ett hjälpmedel för denna användargrupp. Ur intervjun framkom bland annat att hälften av deltagarna ansåg att konversationen förenklades med videosamtal, och hälften att den försvårades. De deltagare som tyckte att konversationen försvårades uppgav som skäl att ljudet kom före bilden i samtalet vilket gjorde det svårt att läppavläsa samtalspartnern.

Ambitionen och målet med mitt projekt var att visualisera delar av en berättelse med hjälp av den senaste datortekniken. Detta tog sin form av en 3d-animation. Målet var inte att producera en färdig kortfilm utan att arbeta med utvalda delar. Projektet var indelat i tre block; en planerings- och researchfas, en produktionsfas och en reflektionsfas. Stora delar av magisterarbetet har bestått av att producera innehåll som sedan ska analyseras.

Syftet med studien har varit att beskriva erfarenheter av dialogen mellan distansstudenter och dialogens betydelse för förståelse och meningsskapande. Vårt empiriska material utgörs av semi?strukturerade intervjuer. Respondenterna består av studenter som vid något tillfälle har varit distansstudenter vid distansutbildningar hållna av Blekinge Tekniska Högskola. Vissa respondenters erfarenheter grundar sig även i distansstudier vid andra universitet och högskolor.

Detta examensarbete är en studie som handlar om läromedel och läromedelsanvändning i undervisningen i gymnasieskolans kurser i Fotografisk bild. Examensarbetet är av alternativ art och innehåller två delar. Dels en skriftlig rapport om användningen av läromedel, och dels ett eget framställt digitalt läromedel avsett för dessa kurser. Syftet med studien var att undersöka huruvida vissa observationer i de praktisk estetiska ämnena stärks; som till exempel att lärare sällan eller aldrig använder läromedel, samt vad detta i så fall kan bero på. Jag ville även utreda vilka attityder elever och lärare hade kring dessa frågor samt hur man ser på datorn som hjälpmedel i undervisningen i Foto.

De flesta skolor i Sverige använder konventionella metoder när det gäller läs- och skrivinlärning, det vill säga papper och penna som främsta verktyg. Men tekniken utvecklas och samhället förändras. I denna studie undersöker vi hur datorn kan användas som pedagogiskt verktyg i undervisning. Av den anledningen har vi valt att undersöka en läs- och skrivstrategi med datorn framtagen av den norske pedagogen Arne Trageton i hans bok Att skriva sig till läsning. IKT i förskoleklass och skola (2005).

Syftet med denna uppsats är att diskutera och redogöra för hur religionslärare och läromedelsförlag resonerar kring religionskunskapslärobokens koppling till digital informationsteknik. Genom intervjuer med lärare och läromedelsförlag ville jag ta reda på om det finns en efterfrågan av en lärobok med koppling till digital informationsteknik, vilka funktioner de skulle vilja ha i ett sådant läromedel och vilken funktion det beskrivs få i undervisningen. Resultaten visar att det finns en efterfrågan av läromedel med koppling till digital informationsteknik även om olika grupper av lärare efterfrågar olika saker precis som de förhåller sig olika till teknik och läroboken. Resultaten bekräftar teorin om att ny teknik i skolan leder till en evolution snarare än en revolution då lärarna främst vill kunna använda tekniken till det de redan gör idag. Detta blir en svårighet för förlagen då satsningar på digitala funktioner inte tilltalar den grupp av lärare som använder läroboken mest idag och den grupp av lärare som efterfrågar mer digitala funktioner bara ser läroboken som en i mängden av läromedel och antagligen inte kommer att använda den mer trots nya funktioner..