SammanfattningBåde grundskolans och gymnasieskolans kursplaner i Idrott och hälsa, framhäver friluftsliv som ett obligatoriskt moment i undervisningen. Samtidigt visar forskning att det bedrivs relativt lite friluftsliv i de svenska skolorna. Syftet med studien har därför varit, att utifrån de uppfattningar lärarna har om friluftsverksamheten i skolan, utveckla en djupare förståelse för betydelsen av friluftsliv och därmed skapa bättre förutsättningar i friluftsliv för dagens elever. Genom kvalitativa intervjuer med tre verksamma lärare, en idrottslärarutbildare samt en före detta idrottslärare, har jag kommit fram till flera värdefulla resultat. De viktigaste förutsättningarna för friluftslivets existens i skolan, är att den aktuella läraren har ett intresse för att driva en friluftsverksamhet, att det finns ett samarbete med andra lärare och att ledningen driver mot samma håll.

Lite mindre än en femtedel av Sveriges befolkning utgörs av personer som är över 65 år och av dessa bor cirka 6,2 % i särskilda boendeformer. Syftet med studien var att undersöka faktorer som är av betydelse för livskvaliteten för äldre på särskilt boende. Metoden som använts var en litteraturstudie med kvalitativ ansats som inbegrep åtta vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2004). Resultatet presenteras utifrån de fyra kategorierna; vikten av personlig trygghet, denna rubrik sammanfattar vad som påverkar om den äldre känner sig trygg på det särskilda boendet, betydelsen av mellanmänskliga relationer, denna rubrik innefattar hur äldre upplever kontakten med personal, familj och övriga vänner.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors psykosociala upplevelser vid bröstcancer. Sökning av vetenskapliga artiklar har gjorts i databaserna PubMed, Cinahl samt Medline. Resultatet av denna litteraturstudie visade att kvinnor som drabbats av bröstcancer ofta upplevde att de inte kände sig sedda som personer av sjukvårdspersonalen. Deras mentala och själsliga lidande ignorerades och intresset fokuserades på den fysiska sjukdomen. Kvinnorna upplevde mycket väntan genom hela vårdtiden samt att de gavs för lite tid med vårdpersonalen.

Debatten kring de ändringar i förmånsrättslagen, som infördes den första januari 2004, har på många håll varit väldigt negativ och kritisk. Vidare handlade det nästan uteslutande om hur lagändringarna skulle slå hårt på företag och framförallt nyföretagandet i glesbygden. För att få ett lite annat perspektiv på ämnet valde vi att undersöka hur lagändringarna påverkat finansiärerna. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida privata och offentliga finansiärer i norrbotten ändrat sitt beteende vid kreditgivning till företag efter att den nya förmånsrättslagen trädde i kraft. Som undersyften avser vi att undersöka: skillnaderna mellan tätort och glesbygd, skillnaderna mellan entreprenörers och konventionella företagares möjligheter att erhålla kredit samt om verksamhetens art har någon betydelse.

Det nya bostadsområdet Annedal ligger på gångavstånd från Sundbybergs centrum och många barnfamiljer flyttar hit. Centralt i området finns en park och det är i anslutning till den som den nya skolan ligger. I parkens norra del finns en kulle med träd. Öster om denna planerar kommunen en marknadsplats. Det är i denna ?natur?- och ?stads?-sida ­som min skola har sitt ursprung.

Trots att tv:n idag är en naturlig del av våra liv råder det skilda meningar om hur bra eller dåligt det är för barn att titta på den. Syftet med arbetet är att med hjälp av videoobservationer undersöka om förskolebarn kan bli inspirerade och lära sig något av utbildningsprogram på tv. Jag delade upp sju barn i 4-5-årsåldern i två grupper och lät dem titta på utbildningsprogrammet Grej och Mojäng. Vid det första tillfället fick grupp 1 se ett avsnitt av programmet som handlade om att flyta. Efter filmen fick de utföra ett lekexperiment. Grupp 2 deltog i samma lekexperiment, men utan att se programmet innan.

Huvudsyftet med den här studien var att undersöka vilka egenupplevda faktorer som vana motionärer håller som viktiga för sin egen träning. Undersökningen ägde rum på en av Friskis & Svettis anläggningar. Studiedesignen var en undersökande studie. I en sådan studie är målet att förklara människors egna upplevelser och deras åsikter. Det genomfördes 15 individuella halvstruktuerade intervjuer med regelbundet tränande medlemmar på Friskis & Svettis.

Hur designar man ett tapetmönster för fondväggar och hur ser designprocessen ut? I alla tider har människan dekorerat hemmets väggar, alltifrån grottmänniskans inristningar till den moderna människan som fäster självhäftande väggdekorationer på sina väggar. Budskapen kanske inte är detsamma då som nu, men alla har vi något vi vill uttrycka. Det vi tycker är intressant just med tapeter är att det har funnits så pass länge och att mönstren i sig inte har förändrats särskilt mycket från början av 1800-talet fram tills nu. Många äldre motiv kommer igen som till exempel medaljonger och växter.

Mitt syfte med denna uppsats var att beskriva kvinnors egna erfarenheter av att ?spela?, hur de själva ser på sina spelvanor. Vilka problem det kan finnas kopplade till spelandet. Samt hur det är att vara spelande kvinna. Jag genomförde sex kvalitativa intervjuer med kvinnor som har varit eller befinner sig i ett spelberoende.

Syftet med studien är att undersöka och belysa hur föräldrar ser på samarbete med skolan i olika situationer och i olika sammanhang. Eftersom mitt syfte är av undersökande karaktär valde jag att genomföra en kvalitativ intervjuundersökning. I studien ingår sex föräldrapar. Mina informanter uttalar inte ordet samarbete någon gång under intervjuerna. De ser inte sina kontakter med skolan som ett samarbete i ordets rätta betydelse.

Vi har valt att göra vårt examensarbete i form av ett utvecklingsarbete där ett ämnesövergripande projekt har planerats och genomförts. Utgångspunkten för projektet har varit SVT:s ?Historieätarna?. Syftet har varit att undervisa utifrån ?den lilla historien? för att fördjupa elevers historiemedvetande och historiska intresse samt att levandegöra historien genom att låta eleverna laga och äta mat från 1800-talets Sverige.

En ryggmärgsskada drabbar ofta unga personer mitt i livet, det innebär att många kroppsliga funktioner blir nedsatta eller förloras. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av sexualitet efter en ryggmärgsskada. En systematisk litteratursökning genomfördes vilket resulterade i tio vetenskapliga studier, publicerade åren 1989-2011. Dessa analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats, analysen resulterade i fem kategorier: Att stänga ute sin sexualitet, Att sakna information om sexualitet, Att kroppen är ett hinder, Att självbild och relationer påverkas, Att upptäcka nya sätt till sexuell njutning. Personer upplevde sig som mindre attraktiva efter skadan och hade svårt att skapa nya relationer, de upplevde att de fick för lite information om sexualitet.

Denna studie syftar till att åskådliggöra och jämföra arbetet med matematiksvaga elever i några skolor i Portugal och Sverige. Arbetet innehåller en litteraturgenomgång där tidigare forskning om ämnet matematiksvårigheter behandlas, vilka definitioner och orsaker som finns samt vilka åtgärder forskare föreslår. Arbetet innehåller även en empirisk del. Fyra speciallärare/specialpedagoger i Östergötland i Sverige har intervjuats kring hur de arbetar med elever med matematiksvårigheter i de lägre årskurserna i grundskolan. De intervjuerna har sedan jämförts med intervjuer med två lärarutbildare, en speciallärare, en specialpedagogutbildare och en klasslärare i Portoområdet i Portugal.

Under de senaste decennierna har lagkrav och olika policys kopplade till miljöfrågor snabbtökat. Miljöcertifieringar är marknadsbaserade alternativ som företag kan välja att följa ochinkorporera i sina arbetsprocesser. Syftet med den här uppsatsen är att beskriva och diskuterahur Skanska Sveriges miljöarbete har organiserats. Som en del av Skanskas gröna initiativ harföretaget valt att arbeta med olika miljöcertifieringar för byggnader. Denna studie visar hurverksamhetens organisering har påverkats av arbetet med certifieringarna.

Göteborg är en av Europas mest segregerade städer (Andersson m.fl. 2009, s. 7); inkomstsvaga, ofta utlandsfödda bor i hyresrätter i förortsstadsdelar medan de ekonomiskt starka har sina egnahemsområden eller bor i innerstaden. I jämförelse med andra liknande städer i Europa är Göteborg starkt segregerat. Mer än hälften av regionens bostadsområden består till 90 procent av bara en upplåtelseform, de flesta av dem är egnahemsområden, vilket placerar Göteborg i en särställning.