Syftet med denna studie var att beskriva och analysera högskoleadjunkters uppfattningar om den kliniska utbildningen i dagens sjuksköterskeprogram. Som metod valdes intervjuer med tio högskoleadjunkter från fyra högskolor i Mellansverige. Framkomna data analyserades kvalitativt, utifrån von Wrights handlingsteoretiska perspektiv med de fyra determinanterna vilja, plikt, förmåga och möjligheter. Vårt resultat visade att högskoleadjunkternas vilja kunde urskiljas i fem underkategorier som gestaltade sig som vilja att: finnas till för de studerande, påverka utbildningens struktur, göra pedagogiska val, utveckla handledningen, och en vilja att handla beträffande den egna yrkesrollen. De plikter högskoleadjunkterna uppfattade i sin yrkesroll handlade om såväl deras egna inre plikter och förväntningar på sig själva, som förväntningar från de studerande, kollegor och skolledning.

Sammanfattning/abstrakt Eldh, Jenny & Mandl, Johanna (2015). Pragmatiska språksvårigheter ? Pedagogers uppfattningar om hur en stöttande språk- och samspelmiljö kan skapas. Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur några pedagoger uppfattar att de skapar en lärandemiljö som utvecklar och stödjer språket för elever i pragmatiska svårigheter. Våra frågeställningar är: - Hur anser pedagogerna att de skapar en miljö som utvecklar och stöttar samspel och kommunikation i lärandemiljön? - Hur ser pedagogerna på sin betydelse för att gynna elevernas språk- och samspelsutveckling? - Hur stöttas pedagoger i sitt arbete med elever i pragmatiska svårigheter? Tidigare forskning, teoretisk ram och specialpedagogiska perspektiv Uppsatsens resultat ställs mot tidigare forskning inom pragmatiska svårigheter (Nettelbladt, 2013, med flera) och pragmatik i lärandemiljöer (Stockall, 2011, med flera).

Det första hästdjuret utvecklades för ungefär 55 miljoner år sedan (Ståhlberg, 2003). De tidigaste fynden av domesticeringen, som texter och konst med hästar, dateras till slutet av 3000 f.Kr. (Postgate, 1986; Zarins, 1986; Piggott, 1992; Kuz´mina, 1994a,b, 1996; Littauer & Crouwel, 1996). Eftersom hästen inte har varit domesticerad mer än ett par tusen år finns det vilda beteendet kvar hos hästen vilket kan skapa problem då människan vill träna sin häst (Bekoff, 2004). Hästens naturliga beteende, som ligger djupt rotat i generna, jämfört med hur vi önskar att hästen ska bete sig, kan vara ganska olika (Bekoff 2004). Som människa måste man lära sig om och ta hänsyn till hästens naturliga beteende för att samarbete mellan häst och ryttare ska fungera.