The purpose of this essay is to examine the consequences following an adaptation from literature to video game formatby comparing Alice's Adventures in Wonderland and Through the Looking Glass with American McGee's Alice and,primarily, Alice: Madness Returns. In order to answer this, aspects of both game theory and literary critique are takeninto consideration, regarding for example the narrative potential of the game medium and the gameplay's possibleresemblance with Wolfgang Iser's theory of the reading process.The analysis shows in what ways the original narrative has been altered in order to fit its new medium. Some of thebooks' main ingredients are simply retold in the games' so called information spaces, i.e. text and video sequenceswhere the otherwise playable character is not controlled. Others, instead, have undergone a ludolization or ergodizationwhere the story events are experienced as playable elements in the games' action spaces.

Det finns inget som specifikt kan benämnas som antroposofisk landskapsarkitektur. Dock bidrar den antroposofiska helhetssynen till en omsorg om landskapet och en förkärlek att tydligare visualisera samband. Man menar att människan måste ta ett högre moraliskt ansvar för sin omvärld och tänka i kretslopp istället för avfall. Samtidigt finns inom antroposofin en ständig medvetenhet om de estetiska aspekterna på såväl detaljnivå som i det övergripande landskapet. Läran grundades av österrikaren Rudolf Steiner i början av 1900-talet, mycket av hans tankar var vidareutvecklingar av Johann Wolfgang von Goethes filosofier.

Undersöker hur den berättartekniska strukturen i John Fowles roman The French Lieutenant's Woman skapar en interaktion mellan läsare och text. Syftet är att diskutera hur detta bidrar till det didaktiska budskap som romanen tycks formulera.Uppsatsen använder Shoshana Felmans teorier om överföring mellan läsare och text och Wolfgang Isers begrepp "den implicita läsaren" som verktyg för analysen..

This is a study of the reactions of high school students in Sweden when reading A Modest proposal (Swift, 1729). If they get the chance to write whatever they want about the text, what do they find important? This study emanates from Rosenblatts (2002) view of reading out of two different stances: the aesthetical and the efferent. The aesthetical mode is reading for pleasure and experiencing the text, whilst in efferent reading the reader is primarily focused on what he or she will carry away as information from the text (Rosenblatt). To be able to categorize the material from the students more properly, a different set of ideas about reading modes, obtained from Tengberg (2011), is also presented and used in this essay..

This essay examines the grotesque in Samuel Becketts wellknown play Waiting for Godot. The play is primarily seen as an icon of absurdism, and it is such not appropriate to examine the play as if it belongs to the litterary genre of grotesque. The primary purpose of absurdism is to reveal the pointless- and emptiness of existence. In order to illustrate these points absurdism will often make use of the common characteristics of the grotesque. With this in mind I present, within this essay, an eximination of whether Samuel Becket makes use of these characteristics to assist his portayal of emptiness in Waiting for Godot.A prior understanding of absurdism is required and i have as such primarly used Martin Esslins famous studies.The studies of the grotesque are mainly represented by two theorists.

I den här uppsatsen undersökts hur greppet mise en abyme kan användas som ett dekonstruktivt verktyg i fiktionen. De tre romanerna som ligger till grund för uppsatsen är Montecore - en unik tiger av Jonas Hassen Khemiri, Sara Stridsbergs Drömfakulteten: tillägg till sexualteorin samt If on a Winter?s Night a Traveler av Italo Calvino.Gemensamt för romanerna är att de alla genom att kommentera sin egen tillkomst och låta boken uppträda i boken skapar en osäkerhet i frågan om vad som är sanning och inte i de respektive berättelserna. Sanningen rubbas och dekonstrueras om vartannat genom användandet av mise en abyme..

I föreliggande examensarbete har en undersökning företagits med syfte dels att identifiera vilka urvalsprinciper som lärarna vid en gymnasiesärskola och en gymnasieskola i en mellansvensk kommun begagnar sig av när det gäller den skönlitteratur som eleverna får läsa i svenskundervisningen, dels att utröna vilken slags skönlitteratur som används i undervisningen i svenska. Som grund för studien har vi genomfört intervjuer med åtta lärare som utgör den grundläggande informationskällan. Intervjuutsagorna har analyserats i ljuset av gällande kursplaner och ämnesbeskrivningar. För diskussionen fungerar Wolfgang Klafkis kritisk-konstruktiva didaktik som bakgrund. En slutsats är att lärarnas urvalsprinciper utgår från vissa primära motiv ur styrdokumenten, som att den skönlitterära läsningen skall väcka reflektion, uppmuntra till läsning och verka för att eleverna stiftar bekantskap med klassiska litterära verk.

The purpose of this essay is to analyze how the Trojan prince Paris is described in the Iliad and in the movie Troy in regard to love and bravery. Thereafter an analysis of the similarities and differences between the Iliad and the movie Troy will be made. There will also be a discussion why there are differences between an epic story which was made for over two thousand years ago and a modern movie made in the twenty-first century. The differences will be based on the perspective ancient Greek culture versus filmmaking of the twenty-first century. The method that has been used is narrative analysis where the primary data, the Iliad and the movie Troy, have been interpreted.                        The Trojan prince Paris is described as a young, handsome man driven by his passion for Helen.

Denna uppsats undersöker varför vissa blogginlägg får många kommentarer jämfört med mindre kommenterade blogginlägg. Utgångspunkten är att undersöka en dagboksblogg skriven av en tonårig kvinna, då det finns förhållandevis lite forskning inom detta specifika område. Materialet som ligger till grund för undersökningen är en blogg som heter Kenza och de tre mest respektive minst kommenterade inläggen från denna blogg under perioder från 1 januari till 28 februari 2009.William Labovs teori om narrativer och Wolfgang Isers reception theory utgör uppsatsens teorier. Metoderna som används är läsbarhetsindex, nominalkvot, narrativ analys och interpersonell analys.Resultaten som framkommit ur analyserna visar att i jämförelse mellan de minst och de mest kommenterade blogginläggen har de mest kommenterade få långa ord och en utpräglad verbal stil. Blogginlägg med en tydlig narrativ struktur och ett direkt tilltal fick också fler kommentarer. .

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns en skillnad på studentens prestation i ett läsförståelsetest (TISUS), beroende på vilket tonläge (dur eller moll) på klassisk musik de fick lyssna på. Undersökningen genomfördes som ett laboratorieexperiment i en studierum på Karlstads Universitet, utifrån en oberoende mellan-grupps-design. Urvalet var ett tillfällighetsurval av studenter (N= 26), i åldrarna 19 ? 33, inom Karlstads Universitet. Oberoende variabeln var klassiskt musik komponerad av Wolfgang Amadeus Mozart, vilket var uppdelat i de två olika betingelserna dur och moll.

I föreliggande examensarbete har en undersökning företagits med syfte dels att identifiera vilka urvalsprinciper som lärarna vid en gymnasiesärskola och en gymnasieskola i en mellansvensk kommun begagnar sig av när det gäller den skönlitteratur som eleverna får läsa i svenskundervisningen, dels att utröna vilken slags skönlitteratur som används i undervisningen i svenska. Som grund för studien har vi genomfört intervjuer med åtta lärare som utgör den grundläggande informationskällan. Intervjuutsagorna har analyserats i ljuset av gällande kursplaner och ämnesbeskrivningar. För diskussionen fungerar Wolfgang Klafkis kritisk-konstruktiva didaktik som bakgrund. En slutsats är att lärarnas urvalsprinciper utgår från vissa primära motiv ur styrdokumenten, som att den skönlitterära läsningen skall väcka reflektion, uppmuntra till läsning och verka för att eleverna stiftar bekantskap med klassiska litterära verk.

I föreliggande examensarbete har en undersökning företagits med syfte dels att identifiera vilka urvalsprinciper som lärarna vid en gymnasiesärskola och en gymnasieskola i en mellansvensk kommun begagnar sig av när det gäller den skönlitteratur som eleverna får läsa i svenskundervisningen, dels att utröna vilken slags skönlitteratur som används i undervisningen i svenska. Som grund för studien har vi genomfört intervjuer med åtta lärare som utgör den grundläggande informationskällan. Intervjuutsagorna har analyserats i ljuset av gällande kursplaner och ämnesbeskrivningar. För diskussionen fungerar Wolfgang Klafkis kritisk-konstruktiva didaktik som bakgrund. En slutsats är att lärarnas urvalsprinciper utgår från vissa primära motiv ur styrdokumenten, som att den skönlitterära läsningen skall väcka reflektion, uppmuntra till läsning och verka för att eleverna stiftar bekantskap med klassiska litterära verk.

Denna uppsats undersöker varför vissa blogginlägg får många kommentarer jämfört med mindre kommenterade blogginlägg. Utgångspunkten är att undersöka en dagboksblogg skriven av en tonårig kvinna, då det finns förhållandevis lite forskning inom detta specifika område. Materialet som ligger till grund för undersökningen är en blogg som heter Kenza och de tre mest respektive minst kommenterade inläggen från denna blogg under perioder från 1 januari till 28 februari 2009.William Labovs teori om narrativer och Wolfgang Isers reception theory utgör uppsatsens teorier. Metoderna som används är läsbarhetsindex, nominalkvot, narrativ analys och interpersonell analys.Resultaten som framkommit ur analyserna visar att i jämförelse mellan de minst och de mest kommenterade blogginläggen har de mest kommenterade få långa ord och en utpräglad verbal stil. Blogginlägg med en tydlig narrativ struktur och ett direkt tilltal fick också fler kommentarer. .

Streetchurch är en relativt ny organisation (startades 2004) och finns bland annat verksam på Internet. Själva beskriver sig gruppen vara ett nätverk av kristna från olika kyrkor och samfund som tröttnat på att sitta i de allt glesare kyrkobänkarna. Istället har man flyttat ut en ?levande kyrka? i samhället med koncentration på krogar, inneställen, folkfester och framförallt musikfestivaler vilka man besöker under sommaren. Det är alltså en ?gatans kyrka?.

Wolfgang Amadeus Mozart, underbarnet från Salzburg, levde under andra halvan av 1700-talet och anses av många som världens genom tiderna mest framstående kompositör. Under sina 35 levnadsår hann han tonsätta över 600 verk. Han skrev inte minst operor, symfonier, konserter, kör- och kammarmusik. Mozart komponerade fyra flöjtkvartetter för besättningen flöjt, violin, viola, och cello (K. 285, 285a, 285b, och 298).