Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur inledande läs-och skrivinlärning går till ute i praktiken. Anledningen till att vi blev intresserade av detta är på grund av att mycket av den litteratur vi läst om, inom detta område, har allting varit svart eller vitt. Enligt litteraturen använder en lärare sig antingen av en syntetisk metod, så kallad traditionell metod där man börjar med delar för att gå vidare med helheten, eller analytisk metod, en metod där man går från helheten till delarna. Detta hade vi svårt att tro på, mycket på grund av att under vår VFU (verksamhetsförlagd utbildning) har vi sett att lärare blandar dessa metoder under inledande läs-och skrivinlärning. För att vi skulle kunna få en inblick i vad som är syntetisk- eller analytisk metod har vi läst litteratur som handlar om det individualpsykologiska perspektivet och Wittingmetoden, som hör till det syntetiska, och om det socialinteraktionistiska perspektivet och LTG-metoden som hör till det analytiska.

Syftet med studien är att få kunskap om hur och i vilka situationer handdockan används pedagogiskt för att fånga barnen in i sagans värld. Olika möjligheter och metoder på hur handdockan kan användas ska även påvisas. Det finns inte något bredare material vad gäller tidigare forskning om hur handdockan används genom sagan och arbetet har avgränsats till just det. Den teoretiska utgångspunkten är ur ett sociokulturellt perspektiv. Begrepp som mediering och literacy har använts för att analysera materialet.

SammandragSyftet med detta examensarbete har varit att belysa läsinlärningsmetoder i ett historiskt perspektiv, samt att genom intervjuer med lärare undersöka hur olika fokus i lärarutbildningen, syn på läsinlärning, forskning och samtid påverkar undervisningen. Examensarbetet grundar sig på intervjusamtal med fyra lärare i olika åldrar som under olika tidsperioder, mellan 1950-talet och fram till idag, varit verksamma lärare i den svenska skolan.Läsundervisning har hög prioritet i skolans vardag och det finns olika läsinlärningsmetoder som under dessa år vuxit fram och gjort intåg i skolans värld, bland annat ljudmetoden, LTG-metoden, Wittingmetoden och Whole Language-metoden.Resultatet av undersökningen visar tydligt att skolan under dessa decennier har genomgått stora förändringar, framför allt på grund av samhällets förändrade ekonomi och nya levnadsförhållanden men också på grund av nya forskningsrön och nya läsinlärningsmetoder. Trots de många läsinlärningsmetoder som lanserats under 1900-talets senare hälft, visar resultatet att alla de fyra lärarna fortfarande använder sig av ljudmetoden som grund, då de tycker att den fungerar bäst. De har dock olika syn på läsinlärning och på hur läsförmågan utvecklas, kanske framför allt på grund av att de utbildats under olika tidsperioder.En slutsats som kan dras utifrån materialet är att förändringar har skett både i lärarutbildningen och i skolans värld och trots detta arbetar de fyra lärarna fortfarande med en av de äldsta läsinlärningsmetoderna. Kan det då betyda att ljudmetoden är den bästa metoden?Nyckelord: läsinlärning, ljudmetoden, läsundervisningshistorik, lärarutbildning.

I denna uppsats har vi uppmärksammat förskollärares samarbete mellan förskola och förskoleklass. Syftet med studien är att belysa hur samverkan tar form i övergången mellan förskola och förskoleklass. Vi behandlar hur förskolor kan arbeta skolförberedande, hur arbetet i förskoleklass startas upp samt vad ett samarbete mellan verksamheterna går ut på. Vi har läst in oss på texter och relevant pedagogisk forskning på området och utifrån detta gjort intervjuer med förskollärare i både förskolan och förskoleklassen. Det resultat vi kommit fram till är att det huvudsakliga samarbete som finns mellan verksamheterna är det som förekommer när barnen ska byta verksamhet.

Chourbagi, Zouhaira. & Jönsson, Marie. (2006). Läs- och skrivinlärning i grundskolan och särskolan - Likheter och skillnader. (Reading and Writing Skills in the Primary and Special Schools, Simularities and Differences). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola Syftet med vårt arbete är att ur ett specialpedagogiskt perspektiv lyfta fram metoder för läs- och skrivundervisning som används i grundskolans första årskurser samt i särskolan.

SammanfattningEtt av skolans viktigaste uppdrag är att skapa goda möjligheter för barn att lära sig att läsa och skriva. Då vi som blivande lärare kommer att arbeta med barns läs- och skrivutveckling ansåg vi det vara viktigt för oss att få en djupare insikt i hur det arbetet går till. Vi vill även kunna bidra till utveckling av den tidigare vetenskapliga forskningen inom detta område. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur lärare arbetar med elevers läs- och skrivutveckling samt hur de motiverar sina val av arbetsmetoder. När vi läste kurslitteraturen om barns läs- och skrivutveckling så konstaterade vi att det fanns delade meningar om hur barn bäst ska och kan lära sig att läsa och skriva.