Syftet med detta examensarbete har varit mångfacetterat. Vi har undersökt om hur eleverna upplever det informella inflytandet över utbildningen på sina program, generellt sett och i samhällskunskap A. I detta har vi även undersökt skillnader mellan mäns och kvinnors uppfattning av inflytande i detta. Vidare har vi undersökt om eleverna ansett sig ha elevinflytande, och om de är nöjda med inflytandet på sin utbildning. Slutligen är syftet att skapa en modell för utvärdering av elevinflytande.Undersökningen är baserad på en enkätundersökning, som vi har genomfört på fyra program, på en gymnasieskola i Mellansverige.

Svensk skola har varit föremål för kritik under en lång följd av år. Mycket har handlat om dåliga kunskapsresultat, betygsinflation och bristande likvärdighet vid betygsättning. När gymnasiereformen 2011 sjösattes var det med syftet att komma till rätta med framförallt dessa problem. Tydligt formulerade kunskapskrav skulle öka likvärdigheten och en ny betygsskala, med fler steg skulle motivera till flitigare studier och i kombination med de tydligare kunskapskraven skulle den också stävja betygsinflationen. Syftet med den här studien är att undersöka om det blev svårare att nå högsta betygsnivån och om betygsinflationen kan tänkas hejdas, men också om det fick andra följder för undervisningen.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att ta reda på om elever som gått igenom gymnasiets estetiska dansprogram upplever att de genom dansen utvecklat/stärkt olika psykosociala förmågor samt fysiska kapaciteter. De frågeställningar studien utgick ifrån är:Uppger eleverna att dans som uttrycksform stärker självkänsla, självförtroende och självmedvetenhet?Uppger eleverna att dans som uttrycksform stärker kroppskontroll/kroppskännedom?Uppger eleverna att dans som uttrycksform utvecklar den sociala förmågan?Är det någon del av dansen (dansundervisningen) som verkar vara speciellt utvecklande vad gäller ovanstående frågeställningar?MetodMetoden som använts är en kvantitativ enkät med till viss del kvalitativa ansatser, där före detta elever på gymnasiets estetiska program med dansinsriktning utgjort undersökningsgruppen. Totalt inkom 45 svar och dessa har analyserats kvantitativt och tolkats utifrån ett abduktivt teoretiskt ramverk bestående av fenomenologi, socialpsykologi med stöd av tidigare forskning.ResultatResultaten visar att majoriteten av eleverna upplever att dansen har bidragit till (i stor utsträckning eller delvis) att stärka deras självkänsla, självförtroende, självmedvetenhet, kroppskontroll/kroppskännedom samt till att öka deras sociala förmåga. De delar inom dansundervisningen som visat sig vara mest utvecklande för de psykosociala förmågorna är möjligheten att stå på scen, improvisationen samt det egna skapandet.

Examensarbetet undersöker kroppens lärande, hur det kan gå till när man lär in/ut drejning och vilket utrymme det finns att arbeta med drejning inom skolans ramar. Frågeställningen lyfter vilka förmågor som utvecklas vid drejning och hur kunskapen kan läras ut. Med en fenomenologisk tolkningsram undersöks det sinnliga och kroppsliga lärandet utifrån aspekter som tid, rum, kropp och relationer till andra. Skolverkets styrdokument och två skolverksamheter, en grundskola och ett gymnasium, som arbetar efter dessa undersöks.Det designpedagogiska projektet har utförts vid olika tillfällen med människor både i och utanför skolan i olika sammanhang. Deltagarna har varit allt från skolbarn till pensionärer och de har fått lära sig grunderna i drejningsteknik.

SyfteBakgrunden till vårt ämnesval står att finna i en fundering som vi burit med oss i några år. Vi arbetar båda två med unga musikstudenter och vi har sett att självförtroendet hos eleverna vad gäller mod att uttrycka sig och uppträda har växt under deras utbildning. Vi har funderat över vilka faktorer som har påverkat detta. Beror det på deras intresse, eller skulle dessa unga ändå varit trygga i sin person? Har musiken påverkat deras växande till unga vuxna självständiga individer, och i så fall hur? Är man tryggare och gladare för att man är bra på något och hur manifesterar det sig?Syftet med denna studie har varit att undersöka hur elever på gymnasiets estetiska program, inriktning musik, upplever och reflekterar över sambandet mellan sitt musicerande och sin identitet.

Föreliggande studie syftar till att belysa hur ungdomar i fängelse beskriver sin tidigare skolgång utifrån teorier om inkludering. För att fånga studiens syfte ställs följande frågeställningar: - Vilka händelser, upplevelser och känslor lyfter ungdomarna i studien fram när de beskriver sin tidigare skolgång? - Hur kan deras berättelser förstås utifrån teorier om inkludering? Den teoretiska grund som studien bygger på är hämtad ur den sociokulturella lärandeteorin. I studien har en narrativ metod med skrivna berättelser, utifrån en rubrikmall, använts. I studien deltar fyra män i åldrarna 18-21 år. De befinner sig vid studiens genomförande på en av kriminalvårdens ungdomsavdelningar.

Detta examensarbete handlar om hur man kan förbättra elevers lärande i dagens skola genom att förankra undervisningen i deras värld. Elevernas erfarenheter av mediekulturen och populärkulturen kan användas i undervisningen för att skapa välbehövlig upprepning i vilken eleverna ges möjlighet till reflektion. Populärkulturen och mediekulturen hjälper också till att fånga deras intresse och kreativitet i undervisningssituationer.Min frågeställning är vilken plats ungdomars intresse och intressen har i skolans undervisning? Hur ser skolan ut idag och hur kan man utveckla skolan? Uppsatsen behandlar frågeställningen genom en analys av läget i dagens skola. Analysen är till största del är baserad på intervjuer gjorda med elever och lärare på Gångsätra gymnasium.

SammanfattningSyfte och frågeställningar. Syftet med studien var att undersöka resultat vid och korrelationen mellan fem-minuters pyramidtest (5MPT) och maximalt syreupptagningstest (VO2max) på löpband på yngre friska individer. Vi ville även studera om det förelåg någon skillnad, inlärningseffekt, för de två testmetoderna vid en upprepad testomgång.Metod. I studien deltog 32 personer, 18 män och 14 kvinnor, i åldrarna 15?28 år.

Det övergripande syftet med studien var att studera hur gymnasieelever kan uppfatta innebörden av begreppet våldtäkt. Avsikten var även att undersöka hur denna uppfattning förhöll sig till tidigare forskning och teoretiska perspektiv. Utgångspunkten för arbetet var Stina Jeffners doktorsavhandling, ?Liksom våldtäkt, typ? från 1998, där Jeffner intervjuade skolelever om deras förståelse för våldtäkt.Den valda metoden för arbetet var kvalitativa intervjuer. Jag ville ha möjlighet att föra en dialog med mina intervjudeltagare, och ansåg att den metoden var bäst lämpad för detta.

Sammanfattning Jag har under mina tre år på studie- och yrkesvägledarprogrammet märkt att vägledares yrkesroll och yrkesidentitet ofta är otydlig eller felaktig. Om människor i vägledares omgivning har en felaktig förståelse för deras arbete och inte värderar yrket så högt orsakar detta, enligt min mening, en dissonans hos vägledaren. För att på sikt kunna bygga en grund att stärka vägledares yrkesidentitet på är det viktigt att först undersöka om vägledare upplever att det finns en dissonans och hur den i så fall påverkar dem. Syftet med mitt arbete är därför att se hur vägledares yrkesidentitet påverkas av människors förståelse och värdering av deras arbete. Undersökningen förankras först i en teoretisk del som dels består av ett historiskt perspektiv, som, genom att visa hur vägledares yrkesroll förändrats genom åren, ger oss en förförståelse för hur vägledarens yrkesroll ser ut idag, dels ett socialpsykologiskt perspektiv som ger oss en inblick i olika teorier om roller, identiteter och grupper vilket hjälper oss att förstå och analysera de bakomliggande processerna i resultaten från undersökningen.

Every place is a stage where people interact. The nature of the stage and its scenography to some extent shapes the interaction. Considered as a place, the school ground gives rise to many varying expectations. Lower school pupils often have clear ideas of how they are expected to behave and how they are expected to use the place. But as the pupils age, the purpose of the school ground grows less obvious.

Syfte: Vi vill ta reda på om det verkligen går att möta de olika lärstilarna hos vuxna och om elever som misslyckats i grundskola och gymnasium kan lyckas bättre om de får arbeta lärstilsinriktat. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger möter vuxna inlärare med skolsvårigheter och vad det resulterar i för eleverna i en verksamhet som utgår från Dunn & Dunns lärstilsmodell.Teori: Vår forskning bygger på ett sociokulturellt perspektiv. Samspelet mellan lärare och elev utgör grunden för att arbeta med lärstilar och samspel och kommunikation är två honnörsord inom det sociokulturella perspektivet. Säljö poängterar miljöns betydelse för inlärning vilket vi också fokuserar på i vår studie. Vi beskriver Gardners framgångsrika forskning som bygger på olika intelligenser.

SyfteSyftet med studien var att undersöka på vilka sätt två gymnasieelever, som är i matematiksvårigheter och går på byggprogrammet, använder den matematik de lär i skolan i sin praktik.TeorianknytningDet sociokulturella perspektivet har använts som teoretisk bakgrund i denna studie. Med detta perspektiv utgår man från att människor lär sig i interaktion med varandra, i skolan eller i andra sammanhang. I lärprocessen använder man sig av de fysiska och kognitiva verktyg som finns i det omgivande samhället. Dessa verktyg är skapade av samhället, och de medierar vardagen för användaren. Ett centralt verktyg är språk, och med det kommunikation.MetodStudien är etnografiskt inspirerad.

SAMMANFATTNINGSkolverket beskriver att religionsämnet idag spelar en allt viktigare roll i vårt internationella samt mångkulturella samhälle, trots detta har ämnet inom grundskolan blivit otydligt och saknar identitet. Inom gymnasieskolan är religionsämnet ett kärnämne och har där en mer tydlig identitet.Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur lärare och elever uppfattar övergången från grundskolan till gymnasieskolan. För att göra området mindre studeras denna övergång endast inom ämnet religion. Studien vill visa en helhetsbild av hur ämnet är uppbyggt i teorin med de rådande styrdokument som idag styr skolan och som anger de ämnesmål som skolan ska arbeta mot, till hur lärare och elever uppfattar och arbetar med ämnet i praktiken.Som metod för att besvara syftet har tolv intervjuer genomförts på en gymnasieskola i Södra Norrland. Tre av informanterna var behöriga lärare inom religionsämnet, samtliga var män och de arbetade alla på den aktuella gymnasieskolan.

Samhället och skolan följer varandra, de utvecklas hela tiden åt olika håll med olika pedagogik i grunden och olika politiker som styr. Däremot, det som följer med hela tiden, oavsett förändringar, och trots alla olika betygssystem, är att eleverna ska bedömas av sina lärare.  Bedömning och betygsättning är en viktig del i lärarens arbete och vikten av att det görs rätt och rättvist är i hög grad viktigt då det också kan sätta elevernas framtid på spel. Eleverna ska senare, efter grundskola och gymnasium, kunna söka sig vidare på sina betyg till högskola eller universitet. Det är viktigt att eleverna har fått rätt betyg, varken för höga eller för låga.