Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vilken syn lärare och elever har påInternet som arbetsverktyg i undervisningen och skolarbetet. För att ta reda på detta har vigenomfört kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare, varav två arbetar på en kommunalskola och två arbetar på ett friskolegymnasium. Dessutom har vi genomfört kvantitativaenkätundersökningar med 100 gymnasieelever, 50 på vardera skola. Vår undersökning visaratt lärarna och eleverna är positivt inställda till Internet i undervisningen, men den påvisaräven att eleverna, särskilt de på friskolan, har en tendens att se Internet som sin enda källa,vilket är något som bekymrar lärarna. De menar därtill att källkritik är något man som läraremåste gå igenom kontinuerligt för att få eleverna att förstå innebörden av det och hur viktigtdet är.

Syftet med det självständiga arbetet är att beskriva vilka insatser och vilket stöd på individ-, grupp- och organisationsnivå som påverkar elever med funktionsnedsättning i en inkluderad verksamhet. Det är elevernas uppfattning om vilka möjligheter och hinder de upplever i gymnasieskolan som studeras och en beskrivning av deras organisation.Studien är en fallstudie gjord på ett mindre gymnasium. Emperin består av semistruktuerade intervjer med sex elever med funktionsnedsättning. Studien begränsas till funktionsnedsättningar som benämns autismspektrumtillstånd och intellektuell funktionsnedsättning. Dessutom har klassrumsobservationer utförts och samtal med lärare för att beskriva den inkluderande organisationen.Resultatet visar att det är möjligt att samverka mellan gymnasieskolan och gymnasiesärskolan om verksamheten organiseras ur ett relationellt perspektiv.

The aim of this paper is exploring questions regarding the problem of absenteeism among high-school students in Sweden. Fifteen students attending an urban high-school have been interviewed about their views and experiences of absenteeism. The author analyzes the students? answers by taking into account two different sociological approaches which give two different explanations about the way young people experience and estimate education. The French sociologist Bourdieu theorized that differences in cultural capital influence the permanent internalization of patterns of thought and behavior.

SyfteSyftet med denna studie är att undersöka faktorer som kan påverka elever som bor på inter-natskola under sin gymnasieutbildning, samt hur elever och lärare ser på internatboendet i förhållande till studiesituation och studieresultat.TeoriFör att tolka empirin används en abduktiv ansats, som ger möjlighet att analysera kvalitativa data tillsammans med egen kunskap och utifrån forskningsresultatet. Tidigare kunskap på forsknings¬om¬rådet guidade analysen i syfte att skapa en empiriskt och teoretiskt grundad, sammanhållen tolk¬ning på abstraherad nivå. MetodSom huvudsaklig metod valdes samtalsintervjuer. Nio elever och sex lärare har intervjuats utifrån två frågeguider. Frågorna har utformats för att ge så mycket information som möjligt.

Syftet med detta arbete är att belysa vilken syn killar som studerar på gymnasium har på dans. Vi börjar arbetet med att förankra vårt syfte i styrdokumenten för att sedan visa på olika infallsvinklar på killar och dans, detta gör vi genom den tidigare forskning som gjorts inom ämnet. Vi kopplar samman vårt syfte med olika teoretiska utgångspunkter, vi har valt att fokusera på teorin om hegemonisk maskulinitet och den socialpsykologiska teorin om könsroller. I arbetet har vi även valt att belysa brytarbegreppet, ett begrepp som syftar på de människor som bryter in på områden som domineras av motsatt kön. Resultatet bygger på intervjuundersökningar som genomförts med åtta stycken killar som studerar på gymnasiet, fyra som läser på musikalprogram som innefattar ämnet dans och fyra som läser inriktningar som inte innehåller dans.

I uppsatsen undersöktes faktorer som bidrar till skolstress och somatiska symtom hos ungdomar på studieförberedande- och yrkesförberedande gymnasium av båda könen. Deltagarna var 105, varav 59 från de studieförberedande programmen, 23 elever var killar och 36 var tjejer samt, 46 var från de yrkesförberedande programmen, varav 25 var killar och 21 var tjejer. Undersökningen var kvantitativ och enkäter skapades som innehöll 42 frågor varefter 10 variabler skapades av dessa och en fråga analyserades med kvalitativ ansats. Resultaten visade att studenterna på de studieförberedande programmen generellt upplevde mer skolstress. Tjejerna upplevde mer skolstress, externa krav, somatiska-, psykosomatiska besvär och de ansåg sig ha för höga krav på sig själva.

?SEPARATE WORLDS?. School librarians teaching in information seeking in high school.The aim of this Master's thesis is to study how information seeking is taught in high school and how school librarians describe their experiences of teaching information seeking. Five school librarians from five different high schools (gymnasium) in Skåne participated in the study. The empirical data derives from five interviews and fourteen observations conducted over a period of three weeks.

Denna studie handlar om ungdomars fysiska självkänsla och baserar sig på en grupp ungdomar med åldrarna 16-18 år. Syftet är att ta reda på om den fysiska självkänslan skiljer sig ur ett genusperspektiv, om det finns en signifikant skillnad. För att undersöka ungdomarnas fysiska självkänsla används en bearbetad enkät av Raustorp (2006) som kallas Sådan är jag! (Bilaga 2). Den ursprungliga enkätens namn är Children and Youth-Physical Self-Perception Profile (CY-PSPP) som utvecklats av Fox och Corbins Physical Self-perception Profile. Enkäten delades ut till 100 elever på ett praktiskt gymnasium i Skåne.

Anledningen till att jag valde att skriva om valet till gymnasiet är att jag blev nyfiken på vad som påverkar elevernas beslut och vad det är som tilll slut gör att de väljer som de gör. Nyfikenheten uppkom efter att jag själv varit i valet och kvalet när jag skulle välja program på gymnasiet. Mitt syfte är att genom en enkätundersökning och efterföljande intervjuer försöka få vetskap om vad som påverkar elevernas val till gymnasiet. Jag vill även försöka undersöka överhuvudtaget varför man väljer som man väljer. Jag har valt att koncentrera mig extra på det Naturvetenskapliga programmet och är därmed nyfiken på vad högstadieeleverna tror krävs av dem som väljer detta program.Jag vill även ta reda på vad för slags information om detta program man fått och från vem denna har kommit.

Syftet med denna studie är att med hjälp av en fallstudie undersöka hur ämnet Idrott & Hälsa kan vara anpassat till elever med funktionsnedsättningar som går på ett Rh-gymnasium. Fallstudien är uppdelad i tre delstudier som med hjälp av tre forskningsfrågor undersöker hur elever kan uppleva ämnet Idrott & Hälsa, hur lärare i Idrott & Hälsa kan resonera om undervisning för elever med funktionsnedsättningar och hur styrdokument reglerar ämnet Idrott & Hälsa. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet som innebär att lärande sker i samspel mellan människor vilket gör att den sociala omgivningen har en avgörande effekt på varje individs utvecklande och lärande. Utifrån det sociokulturella perspektivet har det därmed varit nödvändigt att göra en kontextanalys på Rh-gymnasiet vilket presenteras i resultatet.Empirisk data har samlats in med hjälp av intervjustudier och dokumentstudier. Resultatet av studien visar att ämnet Idrott & Hälsa kan anpassas till elever med funktionsnedsättningar genom att nivåanpassa och individanpassa undervisningen efter varje individs förutsättningar och behov.

Syftet med studien var att undersöka vilken bild införandet av lärarlegitimation ges i dagspress under tiden mellan början av 2008 och den 30 november 2012. I undersökningen samlades data i form av debattartiklar och ledare från svenska dags- och kvällstidningar in för att analyseras med avseende på vem som författat artikeln samt med hjälp av idéanalys för att utröna artiklarnas argumentativa innehåll.År 2010 beslutades sveriges riksdag om införandet av en legitimation för lärare från förskola till gymnasium, något som förespråkats av såväl lärarfack som politiska intressen. Trots detta ledde beslutet till en livlig debatt om för- och nackdelar med legitimationen.I debatten kom en mängd olika grupper och intressen till tals, även om journalister, politiker och fackliga företrädare dominerar debatten. Det uttalas en mängd olika argument för och emot legitimationen, vilket ger en bred och mångfaldig bild av problem och möjligheter med legitimationen. Dock så målar debatten upp en genomgående negativ bild av skolan som arbetsplats och läraryrket.De röster som talar emot införandet är ofta enskilda lärare och forskare inom fält som ligger skolan nära.

ABSTRAKT  Syftet med föreliggande studie är att djupare förstå relationen mellan några lärstilar som karakteriserar en elevgrupp på ett gymnasium i södra Sverige med hur några lärare undervisar på samma skola. Det är viktigt som blivande lärare att förstå hur elever tillägnar sig kunskap och vilken betydelse olika undervisningsmetoder har för om elever lyckas eller misslyckas i sitt lärande. Föreliggande studie är en fallstudie och metoden en kombination av kvalitativa och kvantitativa data bestående av enkäter och intervjuer. 27 elever och tre lärare ingår i undersökningen. Som teoretisk utgångspunkt används Kolbs teori om lärstilar som inbegriper den divergenta, den konvergenta, den ackommoderande och den assimilerande lärstilen.

Relationen mellan lärare och elev har inom den svenska skolan tillskrivits en allt mer framträdande roll. Både nationella och internationella studier har påvisat elevers efterfrågan aven djupare relation med läraren och sagda relations påverkan på elevens skolprestation. Syftet medföljande studieär att fördjupa förståelsen av vad som i lärarens möte med eleven utgör centrala kvaliteter med betydelse för elevers lärande och i förlängningen deras skolprestation. Studiens empiri består avåtta intervjuer genomförda med gymnasielärare som arbetarpå en gymnasieskola i en mellanstor stad i södra Sverige. Valet av en kvalitativ metodvid insamlingen av studiens empirigjordes då målsättningen för studien är att skapa en djupare förståelse av vilka föreställningar som de intervjuade lärarna har om lärar-elevrelationen, samt vilka kvalititeter som lärarna anseratt den goda relationen är beroende av.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka om det fanns något samband mellan ametropi och val av gymnasieutbildning.Metod: Mätningarna utfördes på två gymnasieskolor i Linköping. Utbildningarna grupperades i två grupper, en studieförberedande och en yrkesförberedande. Försöks-personerna blev retinoskoperade och fick fylla i en enkät om sitt gymnasieval. De urvalskriterier som fanns var att försökspersonerna skulle vara 18 år eller äldre samt att de skulle gå ett yrkesförberedande eller studieförberedande program i årskurs 3.Resultat: 100 personer deltog i studien, 50 från studieförberedande program och 50 från yrkesförberedande program, i åldrarna 18-20 år. Det var 35 kvinnor och 65 män som deltog i studien.

I början av 1990-talet så genomförde den borgerliga regeringen friskolereformen vilket in-nebar att det statliga monopolet upplöstes och att fristående skolor kunde konkurrera på samma villkor som kommunala skolor. Detta medförde att det ekonomiska ansvaret för gymnasieskolan övertogs av respektive kommun och att skolpengen infördes. Reformen har inneburit ökat antal skolor och hårdare konkurrens. Detta tillsammans med minskat elevan-tal har pressat skolorna till att optimera sin marknadsföring för att attrahera elever. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera om det finns någon skillnad i hur kommunala respektive fristående gymnasieskolor arbetar med marknadsföring.